Jenny Rudslätt som är skadechef på If berättar att antalet anmälda bedrägerier minskar i Polisregion Öst som Jönköping tillhör. Framför allt anmäls färre kortbedrägerier än tidigare. Men istället ökar annonsbedrägerierna betydligt. Det visar ny statistik för årets första sex månader, som försäkringsbolaget If har analyserat.
Jenny berättar vidare att förra månaden publicerade Brå nya siffror över den anmälda brottsligheten under det första halvåret 2021. Statistiken visar på två tydliga trender för bedrägeribrottsligheten antalet anmälningar minskar generellt, men det finns samtidigt vissa bedrägerityper som växer kännbart. Jönköpings län tillhör Polisregion Öst. Mellan januari och juni i år 2021 anmäldes 3 procent färre bedrägeribrott än under motsvarande tid 2020. Ett minskande antal identitetsbedrägerier och kortbedrägerier drar ner siffrorna. Framför allt anmälningar om kortbedrägerier har gått ner med hela 25 procent.
Ökad internetanvändning och mer aktiva tjuvar
Rudslätt förklarar att de bedrägerier som ökar är fakturabedrägerierna, bedrägerier genom social manipulation och annonsbedrägerierna.
- Under första halvåret anmäldes 55 procent fler annonsbedrägerier än året före. Det är dock värt att notera att statistiken över bedrägeribrott kan färgas av att enskilda ärenden kan ge upphov till väldigt många anmälningar. Den tekniska utvecklingen har öppnat för nya möjligheter att begå brott. I takt med ökad internetanvändning, till exempel mer e-handel, har tjuvarna blivit mer aktiva på nätet och de har också ställt om till det digitala. Under corona har vi sett en särskilt stor ökning av bedrägerier mot äldre personer. Brås egen slutsats är att utvecklingen i anmäld bedrägeribrottslighet inte har någon uppenbar koppling till coronapandemin, säger Jenny Rudslätt.
Kort- eller kreditbedrägerier i Polisregion Öst
Jenny fortsätter förklara att det är färre utsatta än snittet i Polisregion Öst. Omkring en av tjugo svenskar uppger att de utsatts för försäljnings-, kort- eller kreditbedrägeri i Nationella trygghetsundersökningen, som är Brås stora enkätundersökning och som publicerades senast hösten 2020.
- Det motsvarar omkring 400 000 svenskar. Undersökningen visar på en viss uppgång i utsatthet för bedrägeribrott under de senaste åren. I Polisregion Öst, som Jönköping tillhör, svarar 4,2 procent att de utsatts för kort- eller kreditbedrägerier. Det är färre än rikssnittet, berättar Rudslätt.
Att tänka på för att undvika bedrägerier
Jenny anser att det är viktigt att vara försiktig med hur du lämnar ut ditt personnummer och kreditkortsnummer.
- Använd inte samma id och lösenord om du är inne på olika webbshoppar och välj hellre att betala efter leverans istället för förskottsbetalning med kreditkort när du handlar på nätet. Tänk också på att virusskydda din dator och undvik att klicka på länkar från okänd avsändare. Bedrägeribrott är generellt svåra att utreda och klaras relativt sällan upp. År 2020 lades över hälften av de handlagda brotten ner utan utredning. Bara 6 procent av alla brott klarades upp i Sverige. Få känner till att juridisk hjälp kan ingå i hemförsäkringar. En ny undersökning för 2021 som If låtit göra bland 1 500 svenskar visar att endast drygt var fjärde svensk 27 procent känner till att hemförsäkringen kan ge stöd efter id-bedrägeri. I vissa hemförsäkringar ingår juridisk hjälp för att till exempel avvisa olika krav samt kan rådgivning för att begränsa skadan och förebygga problem ingå, säger Jenny.
FAKTA
Tips: Om du blir utsatt för bedrägeri
Källa: If.
Förklaringar: Olika typer av bedrägeri
Bedrägeri genom social manipulation: Gärningspersonen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroenderelation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Annonsbedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats.
Identitetsbedrägeri: Kallas även kreditbedrägeri. Gärningspersonen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter).
Fakturabedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Fakturabedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefonförsäljning, där fakturamottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Fakturabedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.
Kortbedrägeri: Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kortbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida.
Källa: Brå.
Text: Anna Svensson
Jenny berättar vidare att förra månaden publicerade Brå nya siffror över den anmälda brottsligheten under det första halvåret 2021. Statistiken visar på två tydliga trender för bedrägeribrottsligheten antalet anmälningar minskar generellt, men det finns samtidigt vissa bedrägerityper som växer kännbart. Jönköpings län tillhör Polisregion Öst. Mellan januari och juni i år 2021 anmäldes 3 procent färre bedrägeribrott än under motsvarande tid 2020. Ett minskande antal identitetsbedrägerier och kortbedrägerier drar ner siffrorna. Framför allt anmälningar om kortbedrägerier har gått ner med hela 25 procent.
Ökad internetanvändning och mer aktiva tjuvar
Rudslätt förklarar att de bedrägerier som ökar är fakturabedrägerierna, bedrägerier genom social manipulation och annonsbedrägerierna.
- Under första halvåret anmäldes 55 procent fler annonsbedrägerier än året före. Det är dock värt att notera att statistiken över bedrägeribrott kan färgas av att enskilda ärenden kan ge upphov till väldigt många anmälningar. Den tekniska utvecklingen har öppnat för nya möjligheter att begå brott. I takt med ökad internetanvändning, till exempel mer e-handel, har tjuvarna blivit mer aktiva på nätet och de har också ställt om till det digitala. Under corona har vi sett en särskilt stor ökning av bedrägerier mot äldre personer. Brås egen slutsats är att utvecklingen i anmäld bedrägeribrottslighet inte har någon uppenbar koppling till coronapandemin, säger Jenny Rudslätt.
Kort- eller kreditbedrägerier i Polisregion Öst
Jenny fortsätter förklara att det är färre utsatta än snittet i Polisregion Öst. Omkring en av tjugo svenskar uppger att de utsatts för försäljnings-, kort- eller kreditbedrägeri i Nationella trygghetsundersökningen, som är Brås stora enkätundersökning och som publicerades senast hösten 2020.
- Det motsvarar omkring 400 000 svenskar. Undersökningen visar på en viss uppgång i utsatthet för bedrägeribrott under de senaste åren. I Polisregion Öst, som Jönköping tillhör, svarar 4,2 procent att de utsatts för kort- eller kreditbedrägerier. Det är färre än rikssnittet, berättar Rudslätt.
Att tänka på för att undvika bedrägerier
Jenny anser att det är viktigt att vara försiktig med hur du lämnar ut ditt personnummer och kreditkortsnummer.
- Använd inte samma id och lösenord om du är inne på olika webbshoppar och välj hellre att betala efter leverans istället för förskottsbetalning med kreditkort när du handlar på nätet. Tänk också på att virusskydda din dator och undvik att klicka på länkar från okänd avsändare. Bedrägeribrott är generellt svåra att utreda och klaras relativt sällan upp. År 2020 lades över hälften av de handlagda brotten ner utan utredning. Bara 6 procent av alla brott klarades upp i Sverige. Få känner till att juridisk hjälp kan ingå i hemförsäkringar. En ny undersökning för 2021 som If låtit göra bland 1 500 svenskar visar att endast drygt var fjärde svensk 27 procent känner till att hemförsäkringen kan ge stöd efter id-bedrägeri. I vissa hemförsäkringar ingår juridisk hjälp för att till exempel avvisa olika krav samt kan rådgivning för att begränsa skadan och förebygga problem ingå, säger Jenny.
FAKTA
Tips: Om du blir utsatt för bedrägeri
- Om du blivit utsatt för en id-stöld gör du så här:
- Gör en polisanmälan direkt.
- Spärra personnumret, kreditkort, konton och kreditupplysningar.
- Byt alla lösenord.
- Ta kontakt med de butiker, banker och finansbolag som kräver dig på pengar.
- Ifs råd för att minska risken för id-kapning:
- Var försiktig med hur du lämnar ut ditt personnummer och kreditkortsnummer.
- Välj att betala efter leverans istället för förskottsbetalning när du handlar på nätet.
- Använd inte samma id och lösenord om du är inne på olika webbshoppar.
- Virusskydda din PC. Undvik att klicka på länkar från okänd avsändare.
- Låna inte ut mobiltelefonen till okända.
- Kontrollera att du får tillbaka ditt eget kreditkort vid till exempel taxiresor och restaurangbesök.
- Släng inte dokument med person- och kontouppgifter i soporna eller pappersinsamlingen.
- Lås din fysiska brevlåda för att undvika brevstöld.
- Som alternativ till fysisk brevlåda rekommenderar vi den digitala brevlådan Kivra.
Källa: If.
Förklaringar: Olika typer av bedrägeri
Bedrägeri genom social manipulation: Gärningspersonen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroenderelation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Annonsbedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats.
Identitetsbedrägeri: Kallas även kreditbedrägeri. Gärningspersonen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter).
Fakturabedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Fakturabedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefonförsäljning, där fakturamottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Fakturabedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.
Kortbedrägeri: Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kortbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida.
Källa: Brå.
Text: Anna Svensson