Smitta från vildsvin är enligt Jordbruksverket den troliga förklaringen till att den allvarliga salmonellavarianten Choleraesuis upptäckts på två gårdar i Skåne. Ulf Wallin, presschef på Lantbrukarnas Riksförbund, berättar att denna salmonellatyp inte har funnits hos grisar i Sverige på över 40 år, men har nu påvisats hos både vildsvin och tamgrisar. Spåren pekar alltså mot att vildsvin är den troliga källan till smittan i de två tamgrisbesättningarna i Skåne. Vildsvinen kan med andra ord utgöra reservoar och smittspridare för choleraesuis vilket behöver undersökas snarast.
Ulf Wallin berättar vidare att Sverige har en mycket låg förekomst av salmonella hos tamgris men den senaste tidens utveckling är oroande. Vildsvinsstammen ökar kraftigt i antal för varje dag som går. Vildsvinen finns nu nära svenska grisgårdar. Smittsäkerheten på grisgårdar är på en hög nivå idag men hotas tydligt av den okontrollerat växande stammen av vildsvin i Sverige.
Stor förstörelse av mark och grödor
Wallin förklarar att vildsvinsstammens storlek är en utmaning. Sverige bedöms ha minst 300 000 vildsvin medan Finland enbart har 3 000.
- Vildsvin som samlas i stora grupper vid utfodring smittar lätt ned varandra med salmonella. Den okontrollerade utfodringen leder inte bara till en smittspridningsrisk utan en stor förstörelse av mark och grödor. Sverige förlorar med andra ord svenskproducerad bra mat på grund av dessa vildsvin. År 2015 bedömde SLU att vildsvinsskadorna orsakade jordbruket förluster på 1,1 miljarder kronor, säger Ulf Wallin.
Risk finns att fler djur drabbas av smittan
Ulf menar att det är vildsvinens avföring på djurfoder och halm, som tamgrisarna kommit i kontakt med som är en trolig orsak till att tamgrisarna på gårdarna i Skåne blivit smittade.
- De smittade grisarna på gårdarna i Skåne har avlivats, totalt rör det sig om 5 000 grisar som avlivades. Det finns risk att även andra djur så som exempelvis kor och höns även kan smittas om de äter djurfoder med smitta från vildsvin. Dessutom finns det risk att fler landskap i Sverige kan drabbas av smittan via vildsvin, eftersom vildsvin har en tendens att sprida sig till andra platser i Sverige. Exempel på en förebyggande åtgärd för bönderna är att de stängslar in sina gårdar så att vildsvin inte kan ta sig in på gårdarna samt att smittade grisar och djur avlivas. Men det är i dagsläget orimligt stora kostnader för bönderna att stängsla gårdarna. Bra är att jägarna har ökat avskjutningen, då de har fällt stora antal vildsvin av de nuvarande ökade vildsvinen. Vad smittan i vildsvinens avföring beror på, vet vi inte i nuläget, förklarar Wallin.
Grannländer anstränger sig för att hålla nere vildsvinsstammen
Dagsläget med de nya salmonellafynden skapar ytterligare oro inför ett utbrott av afrikansk svinpest. - I andra länder såväl inom och som gränsande till EU vet man att denna icke önskvärda sjukdom sprids via vildsvin. Sveriges grannländer anstränger sig hårt för att hålla nere vildsvinsstammen.
- LRF vill skyndsamt att Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelser och Naturvårdsverket
skaffar sig kunskap om utbredning av smittor i vildsvinsstammen. LRF ser det som en stor fördel att jägare kan skicka in prover från skjutna eller döda djur och att kostanden tas av staten. Kombinera provtagning med mer tester än att fler jägare avkrävs att skicka in trikinprover, berättar Ulf.
Förbättrade kontroller av utfodring behövs
Det gäller att ha bättre kontroll över utfodring av vildsvinen. LRF är övertygat om att en tydligt reglerad utfodring minskar möjligheten att sprida smitta till grisgårdar.
- Få kontroll på mängden vildsvin och besluta om vilka nivåer stammen ska ha i Sverige. I grannländerna finns skottpengar och bekostande av skyddsstaket. Finska staten betalar för skjutet djur och i Danmark byggs staket vid gränsen. LRF kan inte längre acceptera att odlingsbar mark förstörs och mat inte kan produceras, avslutar Ulf.
FAKTA
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Källa: SCB och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
Text: Anna Svensson
Ulf Wallin berättar vidare att Sverige har en mycket låg förekomst av salmonella hos tamgris men den senaste tidens utveckling är oroande. Vildsvinsstammen ökar kraftigt i antal för varje dag som går. Vildsvinen finns nu nära svenska grisgårdar. Smittsäkerheten på grisgårdar är på en hög nivå idag men hotas tydligt av den okontrollerat växande stammen av vildsvin i Sverige.
Stor förstörelse av mark och grödor
Wallin förklarar att vildsvinsstammens storlek är en utmaning. Sverige bedöms ha minst 300 000 vildsvin medan Finland enbart har 3 000.
- Vildsvin som samlas i stora grupper vid utfodring smittar lätt ned varandra med salmonella. Den okontrollerade utfodringen leder inte bara till en smittspridningsrisk utan en stor förstörelse av mark och grödor. Sverige förlorar med andra ord svenskproducerad bra mat på grund av dessa vildsvin. År 2015 bedömde SLU att vildsvinsskadorna orsakade jordbruket förluster på 1,1 miljarder kronor, säger Ulf Wallin.
Risk finns att fler djur drabbas av smittan
Ulf menar att det är vildsvinens avföring på djurfoder och halm, som tamgrisarna kommit i kontakt med som är en trolig orsak till att tamgrisarna på gårdarna i Skåne blivit smittade.
- De smittade grisarna på gårdarna i Skåne har avlivats, totalt rör det sig om 5 000 grisar som avlivades. Det finns risk att även andra djur så som exempelvis kor och höns även kan smittas om de äter djurfoder med smitta från vildsvin. Dessutom finns det risk att fler landskap i Sverige kan drabbas av smittan via vildsvin, eftersom vildsvin har en tendens att sprida sig till andra platser i Sverige. Exempel på en förebyggande åtgärd för bönderna är att de stängslar in sina gårdar så att vildsvin inte kan ta sig in på gårdarna samt att smittade grisar och djur avlivas. Men det är i dagsläget orimligt stora kostnader för bönderna att stängsla gårdarna. Bra är att jägarna har ökat avskjutningen, då de har fällt stora antal vildsvin av de nuvarande ökade vildsvinen. Vad smittan i vildsvinens avföring beror på, vet vi inte i nuläget, förklarar Wallin.
Grannländer anstränger sig för att hålla nere vildsvinsstammen
Dagsläget med de nya salmonellafynden skapar ytterligare oro inför ett utbrott av afrikansk svinpest. - I andra länder såväl inom och som gränsande till EU vet man att denna icke önskvärda sjukdom sprids via vildsvin. Sveriges grannländer anstränger sig hårt för att hålla nere vildsvinsstammen.
- LRF vill skyndsamt att Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelser och Naturvårdsverket
skaffar sig kunskap om utbredning av smittor i vildsvinsstammen. LRF ser det som en stor fördel att jägare kan skicka in prover från skjutna eller döda djur och att kostanden tas av staten. Kombinera provtagning med mer tester än att fler jägare avkrävs att skicka in trikinprover, berättar Ulf.
Förbättrade kontroller av utfodring behövs
Det gäller att ha bättre kontroll över utfodring av vildsvinen. LRF är övertygat om att en tydligt reglerad utfodring minskar möjligheten att sprida smitta till grisgårdar.
- Få kontroll på mängden vildsvin och besluta om vilka nivåer stammen ska ha i Sverige. I grannländerna finns skottpengar och bekostande av skyddsstaket. Finska staten betalar för skjutet djur och i Danmark byggs staket vid gränsen. LRF kan inte längre acceptera att odlingsbar mark förstörs och mat inte kan produceras, avslutar Ulf.
FAKTA
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
- Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar.
- Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.
- LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation.
- Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP.
Källa: SCB och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
Text: Anna Svensson