Daniel Wiberg som är chefsekonom på Drivkraft Sverige berättar att regeringens förslag om att sänka drivmedelsskatten för att kompensera för de senaste veckornas kraftiga prisökningar till följd av det oroliga omvärldsläget välkomnas av branschen. Regeringen kom den 14 mars 2022 med ett kraftfullt åtgärdspaket för att hantera den senaste tidens kraftigt stigande energi- och drivmedelspriser.
Daniel berättar vidare att priset på bensin och diesel har stuckit iväg under senare tid på grund av flera faktorer. Vid årsskiftet handlade det om reduktionsplikten som höjdes, eftersom det biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel är dyrare. Men de rekordhöga priserna vi ser nu beror främst på Rysslands invasion av Ukraina och att flera länder slutat importera rysk råolja, däribland Sverige. Det innebär att världsmarknadspriset på råolja gått upp eftersom tillgången begränsats. Mot bakgrund av dessa faktorer har regeringen nu kommit med ett åtgärdspaket för att sänka priserna.
Tillfällig skattesänkning under 2022
Wiberg förklarar att regeringen vill sänka priset på bensin och diesel vid pump med 1.30 kronor per liter genom sänkt skatt mellan den 1 juni och den 31 oktober i år.
- Detta är alltså endast en tillfällig skattesänkning under 2022. Dessutom kommer den årliga skatteuppräkningen med 2 procent av drivmedelsskatterna att pausas under 2023. Utöver detta kommer skatten att sänkas med 50 öre från den 1 maj, men det beskedet kom redan tidigare i år och är ett förslag som drivits igenom av oppositionen i Riksdagen, säger Daniel Wiberg.
Reduktionsplikten politiskt styrmedel
Daniel fortsätter att förklara att utöver sänkt skatt vill regeringen ge varje bilägare 1000 kronor i kompensation och ytterligare 500 kronor till dem som bor inom vissa områden på landsbygden.
- Reduktionsplikten är ett politiskt styrmedel för att nå klimatmålet om minskade utsläpp från transportsektorn till 2030. Det är ett viktigt styrmedel som ger företagen möjlighet att ställa om genom att öka produktionen av biodrivmedel och att kunna fatta beslut om viktiga investeringar för det. Reduktionsplikten höjs stegvis årligen fram till 2030 men nu vill regeringen frysa 2023 och stanna på 2022 års nivå, berättar Wiberg.
”Vi välkomnar att regeringen sänker skatten på drivmedel till EU:s miniminivåer. Vi ser det som ett första steg mot lägre drivmedelspriser och som inte innebär lägre klimatambitioner. Däremot är det viktigt att regeringen fortsätter att se över hela skattetrycket på drivmedel i takt med omställningen”, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Drivkraft Sverige.
Text: Anna Svensson
Daniel berättar vidare att priset på bensin och diesel har stuckit iväg under senare tid på grund av flera faktorer. Vid årsskiftet handlade det om reduktionsplikten som höjdes, eftersom det biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel är dyrare. Men de rekordhöga priserna vi ser nu beror främst på Rysslands invasion av Ukraina och att flera länder slutat importera rysk råolja, däribland Sverige. Det innebär att världsmarknadspriset på råolja gått upp eftersom tillgången begränsats. Mot bakgrund av dessa faktorer har regeringen nu kommit med ett åtgärdspaket för att sänka priserna.
Tillfällig skattesänkning under 2022
Wiberg förklarar att regeringen vill sänka priset på bensin och diesel vid pump med 1.30 kronor per liter genom sänkt skatt mellan den 1 juni och den 31 oktober i år.
- Detta är alltså endast en tillfällig skattesänkning under 2022. Dessutom kommer den årliga skatteuppräkningen med 2 procent av drivmedelsskatterna att pausas under 2023. Utöver detta kommer skatten att sänkas med 50 öre från den 1 maj, men det beskedet kom redan tidigare i år och är ett förslag som drivits igenom av oppositionen i Riksdagen, säger Daniel Wiberg.
Reduktionsplikten politiskt styrmedel
Daniel fortsätter att förklara att utöver sänkt skatt vill regeringen ge varje bilägare 1000 kronor i kompensation och ytterligare 500 kronor till dem som bor inom vissa områden på landsbygden.
- Reduktionsplikten är ett politiskt styrmedel för att nå klimatmålet om minskade utsläpp från transportsektorn till 2030. Det är ett viktigt styrmedel som ger företagen möjlighet att ställa om genom att öka produktionen av biodrivmedel och att kunna fatta beslut om viktiga investeringar för det. Reduktionsplikten höjs stegvis årligen fram till 2030 men nu vill regeringen frysa 2023 och stanna på 2022 års nivå, berättar Wiberg.
”Vi välkomnar att regeringen sänker skatten på drivmedel till EU:s miniminivåer. Vi ser det som ett första steg mot lägre drivmedelspriser och som inte innebär lägre klimatambitioner. Däremot är det viktigt att regeringen fortsätter att se över hela skattetrycket på drivmedel i takt med omställningen”, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Drivkraft Sverige.
Text: Anna Svensson