Skogssällskapets utlysning är avslutad och 13 projekt inom tillämpad skogsforskning, kunskapsutveckling och kommunikation får anslag. Totalt 14,5 miljoner kronor delas ut. Två projekt inom digitalisering får anslag, ett som handlar om digitaliserad naturvårdsuppföljning och ett som handlar om att använda laserdata för att digitalt kunna avgränsa kantzoner till vattendrag.
Vid Mittuniversitetet ska ett projekt bedrivas som undersöker hur vedlevande svampar påverkas av fragmentering av skogen. Lunds universitet får anslag för att titta närmare på hur den ökade andelen barrskog i södra Sverige påverkar brunfärgningen av sötvatten. Skogssällskapet ger också anslag till ett projekt vid Skogforsk där Skogssällskapets egen fastighet Åryd utanför Växjö ska användas för att anlägga ett demonstrationsförsök med tall.
Fokus på granbarkborreangreppen
Karin Fällman som är hållbarhetschef på Skogssällskapet förklarar att bland projekten som får anslag finns två som det tittas närmare på, med fokus på granbarkborreangreppen.
-Det ena projektet som bedrivs vid Skogforsk, handlar om att utvärdera hur väl sök och plock under vintern fungerar som metod. I det andra projektet, där Sveriges lantbruksuniversitet står bakom ansökan, ska man titta närmare på sambanden mellan naturvårdsavsättningar och risken för barkborreangrepp. Det är ett ämne som diskuterats flitigt senaste året, och där tongångarna i debatten bitvis varit ganska höga. Här är det viktigt med forskning som ger underlag att föra en konstruktiv och kunskapsbaserad diskussion, berättar Karin Fällman.
Omdiskuterat skogsbrukets roll i klimatomställningen
Karin berättar vidare att ett annat omdiskuterat ämne är skogens och skogsbrukets roll i klimatomställningen, och vilka effekter olika skogsbruksåtgärder har på koldioxidbindning och utsläpp.
-Vi ger anslag till Skogforsk som ska bedriva ett större syntesprojekt om skogens klimatnytta. När man tittar på kolets kretslopp i skogen kommer olika forskare ofta till motstridiga slutsatser om utsläpp och kolinbindning, något som leder till förvirring om hur skogen bör skötas för att göra störst klimatnytta. Syftet med projektet är att undersöka vad det är som ligger bakom dessa motstridiga slutsatser, och att öka förståelsen för vad som händer i skogen ur ett kolinbindningsperspektiv och vilken påverkan eller nytta olika åtgärder har, säger Karin.
Varje år ges det anslag till forskning för skogar
På Skogssällskapet är de oerhört stolta över att de varje år kan ge anslag till tillämpad forskning inom aktuella områden som gör skillnad för hur de sköter dagens och framtidens skogar.
-Det är något alla våra kunder också är en del av, eftersom vi återinvesterar avkastningen från våra verksamheter i kunskapsutveckling, avslutar Fällman.
Text: Anna Svensson
Vid Mittuniversitetet ska ett projekt bedrivas som undersöker hur vedlevande svampar påverkas av fragmentering av skogen. Lunds universitet får anslag för att titta närmare på hur den ökade andelen barrskog i södra Sverige påverkar brunfärgningen av sötvatten. Skogssällskapet ger också anslag till ett projekt vid Skogforsk där Skogssällskapets egen fastighet Åryd utanför Växjö ska användas för att anlägga ett demonstrationsförsök med tall.
Fokus på granbarkborreangreppen
Karin Fällman som är hållbarhetschef på Skogssällskapet förklarar att bland projekten som får anslag finns två som det tittas närmare på, med fokus på granbarkborreangreppen.
-Det ena projektet som bedrivs vid Skogforsk, handlar om att utvärdera hur väl sök och plock under vintern fungerar som metod. I det andra projektet, där Sveriges lantbruksuniversitet står bakom ansökan, ska man titta närmare på sambanden mellan naturvårdsavsättningar och risken för barkborreangrepp. Det är ett ämne som diskuterats flitigt senaste året, och där tongångarna i debatten bitvis varit ganska höga. Här är det viktigt med forskning som ger underlag att föra en konstruktiv och kunskapsbaserad diskussion, berättar Karin Fällman.
Omdiskuterat skogsbrukets roll i klimatomställningen
Karin berättar vidare att ett annat omdiskuterat ämne är skogens och skogsbrukets roll i klimatomställningen, och vilka effekter olika skogsbruksåtgärder har på koldioxidbindning och utsläpp.
-Vi ger anslag till Skogforsk som ska bedriva ett större syntesprojekt om skogens klimatnytta. När man tittar på kolets kretslopp i skogen kommer olika forskare ofta till motstridiga slutsatser om utsläpp och kolinbindning, något som leder till förvirring om hur skogen bör skötas för att göra störst klimatnytta. Syftet med projektet är att undersöka vad det är som ligger bakom dessa motstridiga slutsatser, och att öka förståelsen för vad som händer i skogen ur ett kolinbindningsperspektiv och vilken påverkan eller nytta olika åtgärder har, säger Karin.
Varje år ges det anslag till forskning för skogar
På Skogssällskapet är de oerhört stolta över att de varje år kan ge anslag till tillämpad forskning inom aktuella områden som gör skillnad för hur de sköter dagens och framtidens skogar.
-Det är något alla våra kunder också är en del av, eftersom vi återinvesterar avkastningen från våra verksamheter i kunskapsutveckling, avslutar Fällman.
Text: Anna Svensson