Björn Lidestam som är senior forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har gjort ett fältexperiment och två enkätstudier för Polisens identifieringsljus. Björn berättar att identifieringsljus är ett fast lysande blått sken med svagare ljusstyrka än blåljuset som används vid utryckning. Utvärderingen visar att identifieringsljus är effektivt för att påvisa polisens närvaro och skapar trygghet för allmänheten.
Björn berättar vidare att Polisen har i storstäderna från år 2014 fått använda så kallat identifieringsljus på prov med dispens från Transportstyrelsen för att markera sin närvaro, synas tydligare och skapa trygghet. Det kan till exempel användas vid demonstrationer, folksamlingar i krogmiljö och idrottsevenemang. Ett annat exempel är att synas tydligare för att åstadkomma lugnare trafik. Den nuvarande dispensen för detta identifieringsljus gäller fram till juni år 2021. VTI har på uppdrag av Polisens nationella operativa avdelning, Noa, undersökt identifieringsljusets effekter på synlighet och allmänhetens attityder till trygghetsskapande genom synlig polisnärvaro.
Två enkätundersökningar om effekterna av identifieringsljuset
Lidestam förklarar att två enkätundersökningar genomfördes, varav en riktad till allmänheten och en till poliser i ingripandeverksamhet samt trafikpoliser (12 723 respektive 1 132 fullständigt besvarade enkäter).
- Det undersöktes hur stor synlighetsfrämjande effekt identifieringsljuset anses ha samt hur mycket tryggare allmänheten känner sig och hur mycket lugnare trafiken blir när polisen är synligt närvarande. I tillägg undersöktes omfattningen av identifieringsljusets användning och i vilken omfattning allmänheten lagt märke till denna användning. Allmänhetens skattningar jämfördes också med polisens skattningar, både vad gäller identifieringsljusets synlighetsfrämjande effekt och hur mycket tryggare allmänheten känner sig när polisen är synligt närvarande, säger Björn Lidestam.
Effektivt för synligheten och effektivt för trygghetsskapande
Björn berättar att resultaten visar att identifieringsljuset hade god synlighetsfrämjande effekt på andel människor som upptäckte polisfordonet vid fältexperimentet speciellt i mörker och att allmänheten känner sig tryggare av synlig polisnärvaro.
- Dessutom skattade de som sett identifieringsljus i verkligheten den synlighetsfrämjande effekten som betydligt större, jämfört med de som inte sett identifieringsljus i verkligheten. Vidare visar enkätstudierna att allmänheten känner sig tryggare av synlig polisnärvaro och att polisen vet om detta. Den övergripande slutsatsen är att identifieringsljuset är både effektivt synlighetsfrämjande och effektivt trygghetsskapande. Resultaten ska utgöra underlag till beslut om att fortsatt och permanent tillåta Polismyndigheten att använda identifieringsljus, genom att ändra regelverket, avslutar Björn.
FAKTA
Tidigare test av identifieringsljus
Källa: Lidestam, B. (2021). Polisens identifieringsljus: Ett fältexperiment och två enkätstudier. VTI rapport 1075.
Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1529666/FULLTEXT01.pdf
Text: Anna Svensson
Björn berättar vidare att Polisen har i storstäderna från år 2014 fått använda så kallat identifieringsljus på prov med dispens från Transportstyrelsen för att markera sin närvaro, synas tydligare och skapa trygghet. Det kan till exempel användas vid demonstrationer, folksamlingar i krogmiljö och idrottsevenemang. Ett annat exempel är att synas tydligare för att åstadkomma lugnare trafik. Den nuvarande dispensen för detta identifieringsljus gäller fram till juni år 2021. VTI har på uppdrag av Polisens nationella operativa avdelning, Noa, undersökt identifieringsljusets effekter på synlighet och allmänhetens attityder till trygghetsskapande genom synlig polisnärvaro.
Två enkätundersökningar om effekterna av identifieringsljuset
Lidestam förklarar att två enkätundersökningar genomfördes, varav en riktad till allmänheten och en till poliser i ingripandeverksamhet samt trafikpoliser (12 723 respektive 1 132 fullständigt besvarade enkäter).
- Det undersöktes hur stor synlighetsfrämjande effekt identifieringsljuset anses ha samt hur mycket tryggare allmänheten känner sig och hur mycket lugnare trafiken blir när polisen är synligt närvarande. I tillägg undersöktes omfattningen av identifieringsljusets användning och i vilken omfattning allmänheten lagt märke till denna användning. Allmänhetens skattningar jämfördes också med polisens skattningar, både vad gäller identifieringsljusets synlighetsfrämjande effekt och hur mycket tryggare allmänheten känner sig när polisen är synligt närvarande, säger Björn Lidestam.
Effektivt för synligheten och effektivt för trygghetsskapande
Björn berättar att resultaten visar att identifieringsljuset hade god synlighetsfrämjande effekt på andel människor som upptäckte polisfordonet vid fältexperimentet speciellt i mörker och att allmänheten känner sig tryggare av synlig polisnärvaro.
- Dessutom skattade de som sett identifieringsljus i verkligheten den synlighetsfrämjande effekten som betydligt större, jämfört med de som inte sett identifieringsljus i verkligheten. Vidare visar enkätstudierna att allmänheten känner sig tryggare av synlig polisnärvaro och att polisen vet om detta. Den övergripande slutsatsen är att identifieringsljuset är både effektivt synlighetsfrämjande och effektivt trygghetsskapande. Resultaten ska utgöra underlag till beslut om att fortsatt och permanent tillåta Polismyndigheten att använda identifieringsljus, genom att ändra regelverket, avslutar Björn.
FAKTA
Tidigare test av identifieringsljus
- I Sverige testades en tidig variant av identifieringsljus för första gången av polisen 1992 av trafikpolisen Göran Duesgård (Capitao Patrao, 2015; Eneström, 2015; Vi Bilägare, 2015; Göran Duesgård, personlig kommunikation, 14 januari 2021).
- Polismyndigheten i Västra Götaland genomförde i november 2003 till mars 2004, i Göteborg och Vänersborg, ett mindre fältförsök med tre polisbilar utrustade med identifieringsljus, då bilister bland annat stoppades och fick fylla i en enkät om hur tydligt de tyckte att polisbilen syntes och vad de tyckte om identifieringsljuset (Pettersson, 2004; Wedberg, 2008).
- Dessutom genomfördes en enkätundersökning riktad till 500 hushåll, med 245 inkomna svar, och trafikanters beteende observerades från polisbilar med respektive utan identifieringsljus. Effekterna på trafikbeteendet var stora, tydliga och gynnsamma. Boende i områdena med patrullerande polisbilar med identifieringsljus uppfattade ökad polisnärvaro och ökad trygghet. Bilister identifierade polisbil med identifieringsljus på stort avstånd, och ingen av respondenterna i enkäten till de stoppade bilisterna uppfattade identifieringsljuset som att det var utryckningskörning (Pettersson, 2004).
Källa: Lidestam, B. (2021). Polisens identifieringsljus: Ett fältexperiment och två enkätstudier. VTI rapport 1075.
Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1529666/FULLTEXT01.pdf
Text: Anna Svensson