Christopher Patten som är utredare på Transportstyrelsen berättar att Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen utrett om en rad regeländringar kan göra att fler börjar cykla. Transportstyrelsen ser att det är svårt att få till ökad cykling genom rena regeländringar. Det är generellt andra faktorer som påverkar val av färdmedel.
Christopher berättar vidare att hösten 2021 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda en rad regelfrågor med fokus på att få fler människor att cykla. Sammantaget är det fem olika områden som har utretts. I våras 2022 kom delrapporten som Transportstyrelsen har tittat närmare på som gäller två av områdena, cykling vid enkelriktat och omkörning/cykling i bredd. Nu under 2022 kommer slutrapporten redovisas där ytterligare tre områden belysts. Transportstyrelsen har analyserat de här förslagen brett utifrån lagstiftning, trafiksäkerhet och i samråd med väghållare. Transportstyrelsen är överens om att regleringen av vägtrafiken ska vara enkel att förstå, förutsägbar, proportionerlig och hållbar över tid.
Stopplikt vid röd signal vid högersväng
Patten förklarar att Transportstyrelsen har undersökt om cyklister på ett trafiksäkert sätt skulle kunna undantas från reglerna om stopplikt vid röd signal vid högersväng.
- Slutsatsen är att vinsterna i framkomlighet för cyklisterna inte vägs upp av de negativa effekterna för trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Dessutom är regelförändringen inte förenlig med hur FN:s konventioner om hur vägtrafik, trafiksignaler och vägmärken ska vara utformande enligt internationellt regelverk, säger Christopher Patten.
Allgrönt ger inte ökad framkomlighet
Christopher fortsätter att förklara att Transportstyrelsen har också tittat närmare på det som kallas allgrönt för cyklister.
- Allgrönt innebär att alla cyklister får grönt samtidigt i en korsning med trafiksignaler och alla övriga trafikanter har då rött. Det finns inga juridiska hinder för att införa allgrönt för cyklister och trafiksäkerheten ökar i detta fall också något för just dem. Allgrönt ger dock inte ökad framkomlighet för vare sig cyklister eller övriga trafikanter, utan innebär att alla får längre väntetider i dessa korsningar, säger Patten.
Finns skäl till att fortsätta undersöka
Christopher berättar att Transportstyrelsen har vidare utrett andra ändringar av trafikregler som kan leda till att andelen som cyklar ökar.
- Transportstyrelsen ser att det finns skäl att fortsätta undersöka förutsättningarna för tydligare regler kring minimibredd för cykelbanor och föreslår några mindre regeländringar. Bland annat rör ändringar parkeringsbestämmelserna för cykelgata och hur vägmärket F38 cykelled kan användas, säger Christopher.
Utvecklad infrastruktur är viktig
Patten berättar vidare att Transportstyrelsen har idag en infrastruktur där det är lätt att åka bil. Under decennier har transportsystemet utvecklats utifrån bilen som norm.
- För att få till förändringar krävs därför tydliga politiska prioriteringar, då till exempel framkomlighetsförbättringar för cyklingen sannolikt kommer att ske på biltrafikens bekostnad.
Om vi väljer att cykla eller inte påverkas framför allt av konkreta förhållanden som bra väder och att det är lagom avstånd till dit man ska cykla. Det är också beroende av utvecklad infrastruktur och att den underhålls på ett bra sätt, säger Christopher.
Text: Anna Svensson
Christopher berättar vidare att hösten 2021 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda en rad regelfrågor med fokus på att få fler människor att cykla. Sammantaget är det fem olika områden som har utretts. I våras 2022 kom delrapporten som Transportstyrelsen har tittat närmare på som gäller två av områdena, cykling vid enkelriktat och omkörning/cykling i bredd. Nu under 2022 kommer slutrapporten redovisas där ytterligare tre områden belysts. Transportstyrelsen har analyserat de här förslagen brett utifrån lagstiftning, trafiksäkerhet och i samråd med väghållare. Transportstyrelsen är överens om att regleringen av vägtrafiken ska vara enkel att förstå, förutsägbar, proportionerlig och hållbar över tid.
Stopplikt vid röd signal vid högersväng
Patten förklarar att Transportstyrelsen har undersökt om cyklister på ett trafiksäkert sätt skulle kunna undantas från reglerna om stopplikt vid röd signal vid högersväng.
- Slutsatsen är att vinsterna i framkomlighet för cyklisterna inte vägs upp av de negativa effekterna för trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Dessutom är regelförändringen inte förenlig med hur FN:s konventioner om hur vägtrafik, trafiksignaler och vägmärken ska vara utformande enligt internationellt regelverk, säger Christopher Patten.
Allgrönt ger inte ökad framkomlighet
Christopher fortsätter att förklara att Transportstyrelsen har också tittat närmare på det som kallas allgrönt för cyklister.
- Allgrönt innebär att alla cyklister får grönt samtidigt i en korsning med trafiksignaler och alla övriga trafikanter har då rött. Det finns inga juridiska hinder för att införa allgrönt för cyklister och trafiksäkerheten ökar i detta fall också något för just dem. Allgrönt ger dock inte ökad framkomlighet för vare sig cyklister eller övriga trafikanter, utan innebär att alla får längre väntetider i dessa korsningar, säger Patten.
Finns skäl till att fortsätta undersöka
Christopher berättar att Transportstyrelsen har vidare utrett andra ändringar av trafikregler som kan leda till att andelen som cyklar ökar.
- Transportstyrelsen ser att det finns skäl att fortsätta undersöka förutsättningarna för tydligare regler kring minimibredd för cykelbanor och föreslår några mindre regeländringar. Bland annat rör ändringar parkeringsbestämmelserna för cykelgata och hur vägmärket F38 cykelled kan användas, säger Christopher.
Utvecklad infrastruktur är viktig
Patten berättar vidare att Transportstyrelsen har idag en infrastruktur där det är lätt att åka bil. Under decennier har transportsystemet utvecklats utifrån bilen som norm.
- För att få till förändringar krävs därför tydliga politiska prioriteringar, då till exempel framkomlighetsförbättringar för cyklingen sannolikt kommer att ske på biltrafikens bekostnad.
Om vi väljer att cykla eller inte påverkas framför allt av konkreta förhållanden som bra väder och att det är lagom avstånd till dit man ska cykla. Det är också beroende av utvecklad infrastruktur och att den underhålls på ett bra sätt, säger Christopher.
Text: Anna Svensson