Ellen Grumert som är forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har undersökt om och hur uppkopplade fordon kan användas i nuvarande svenska trafiksignaler och på så sätt öka framkomligheten i korsningar. Ellen berättar att uppkopplade fordon som får information från trafikljusen om växlingen mellan gult och grön kan öka framkomligheten i vägkorsningar. Studien finansierades av Trafikverket.
Ellen berättar vidare att resultatet visar att uppkopplade fordon har potential att bidra till en ökad framkomlighet. Studien visar att uppkopplade fordon kan ersätta dagens detektorer vid prioritering av fordon på huvudleden och för att informera fordonen om trafiksignalens nuvarande status. I bland annat USA finns det trafiksignaler som kan delge information om tid-till-grönt och tid-till-rött till uppkopplade fordon, vilket gör det möjligt för fordonen att anpassa sin hastighet baserat på den utökade informationen. Då man i Sverige vanligen använder trafikstyrda trafiksignaler, där trafiksignalens status justeras utifrån upptäckten av enskilda fordon, är det svårare att uppskatta tid-till-grönt och tid-till-rött. Dessutom förändras dessa tider kontinuerligt. En ny design av styrstrategin kan därför komma att vara nödvändig för att fullt ut kunna utnyttja uppkopplade fordon i svenska trafiksignaler. Om Sverige framöver kommer att satsa på uppkopplade fordon för trafiksignaler, beror bland annat på fordonstillverkare, infrastrukturen och hur stor efterfrågan förväntas vara hos konsumenterna.
Att använda information om accelerationen och hastigheten
Grumert förklarar att genom att använda information om accelerationen och hastigheten från de uppkopplade fordonen som indikerar om fordonet planerar att stanna eller inte skulle man kunna förkorta gul- och gröntider som idag inte utnyttjas optimalt.
- Störst effekt på framkomligheten i vägkorsningen observerades då uppkopplade fordon får information om en växling från rött till grönt. Studien visar att det är möjligt att öka antalet fordon som passerar under en grönperiod med upp till 10–15 procent. När förare som står i en kö vid rött ljus får information om en växling till grönt har de möjlighet att agera snabbare och därmed kan fler fordon passera under en grönperiod, säger Ellen Grumert.
Tre lovande scenarier om trafiksimulering
Ellen förklarar vidare att tre lovande scenarier undersökts genom trafiksimulering: (1) heads-up green för uppkopplade fordon, det vill säga information om växling från rött till grönt
- (2) huvudledsprioritet för uppkopplade fordon och (3) min/max gult, för att undersöka gultiden som efterföljer en gröntidsperiod påverkar framkomligheten. Om effekten är stor skulle man kunna tänka sig att information om accelerationen och hastigheten från de uppkopplade fordonen kan användas för att indikera om fordonet planerar att stanna eller inte. En reduktion av gultiden sker om man vet att fordonen planerar att stanna vid stopplinjen, berättar hon.
Minska behovet av gultid
Slutligen dras slutsatsen att mer detaljerade fordonsdata såsom acceleration/deceleration och hastigheter skulle kunna användas för att minska behovet av gultid.
- Därmed öka framkomligheten något. Den positiva effekten av reducerad gultid är störst för låga trafikflöden då gultiden utgör en större andel av omloppstiden i trafiksignalen, avslutar Ellen.
Källa: Rapport av Ellen Grumert som är forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut)
Länk till rapport: Connected vehicles in traffic signals (2021, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)
VTI rapport 1071A (diva-portal.org)
Text: Anna Svensson
Ellen berättar vidare att resultatet visar att uppkopplade fordon har potential att bidra till en ökad framkomlighet. Studien visar att uppkopplade fordon kan ersätta dagens detektorer vid prioritering av fordon på huvudleden och för att informera fordonen om trafiksignalens nuvarande status. I bland annat USA finns det trafiksignaler som kan delge information om tid-till-grönt och tid-till-rött till uppkopplade fordon, vilket gör det möjligt för fordonen att anpassa sin hastighet baserat på den utökade informationen. Då man i Sverige vanligen använder trafikstyrda trafiksignaler, där trafiksignalens status justeras utifrån upptäckten av enskilda fordon, är det svårare att uppskatta tid-till-grönt och tid-till-rött. Dessutom förändras dessa tider kontinuerligt. En ny design av styrstrategin kan därför komma att vara nödvändig för att fullt ut kunna utnyttja uppkopplade fordon i svenska trafiksignaler. Om Sverige framöver kommer att satsa på uppkopplade fordon för trafiksignaler, beror bland annat på fordonstillverkare, infrastrukturen och hur stor efterfrågan förväntas vara hos konsumenterna.
Att använda information om accelerationen och hastigheten
Grumert förklarar att genom att använda information om accelerationen och hastigheten från de uppkopplade fordonen som indikerar om fordonet planerar att stanna eller inte skulle man kunna förkorta gul- och gröntider som idag inte utnyttjas optimalt.
- Störst effekt på framkomligheten i vägkorsningen observerades då uppkopplade fordon får information om en växling från rött till grönt. Studien visar att det är möjligt att öka antalet fordon som passerar under en grönperiod med upp till 10–15 procent. När förare som står i en kö vid rött ljus får information om en växling till grönt har de möjlighet att agera snabbare och därmed kan fler fordon passera under en grönperiod, säger Ellen Grumert.
Tre lovande scenarier om trafiksimulering
Ellen förklarar vidare att tre lovande scenarier undersökts genom trafiksimulering: (1) heads-up green för uppkopplade fordon, det vill säga information om växling från rött till grönt
- (2) huvudledsprioritet för uppkopplade fordon och (3) min/max gult, för att undersöka gultiden som efterföljer en gröntidsperiod påverkar framkomligheten. Om effekten är stor skulle man kunna tänka sig att information om accelerationen och hastigheten från de uppkopplade fordonen kan användas för att indikera om fordonet planerar att stanna eller inte. En reduktion av gultiden sker om man vet att fordonen planerar att stanna vid stopplinjen, berättar hon.
Minska behovet av gultid
Slutligen dras slutsatsen att mer detaljerade fordonsdata såsom acceleration/deceleration och hastigheter skulle kunna användas för att minska behovet av gultid.
- Därmed öka framkomligheten något. Den positiva effekten av reducerad gultid är störst för låga trafikflöden då gultiden utgör en större andel av omloppstiden i trafiksignalen, avslutar Ellen.
Källa: Rapport av Ellen Grumert som är forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut)
Länk till rapport: Connected vehicles in traffic signals (2021, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)
VTI rapport 1071A (diva-portal.org)
Text: Anna Svensson