Svenska kraftnät har gjort en rapport för decembers elförbrukning 2022. Syftet med rapporten är att se förändringar i elkonsumtionen i Sverige och dess fyra ingående elområden under december 2022 jämfört med december 2021. Enligt rapporten är konsumtionsdata så kallade avräknade data vilket är de mest korrekta som finns att tillgå. Rapporten visar att korrigerat för temperatur och kalendereffekter minskade förbrukningen av el i december 2022 med 8,2 procent i Sverige. Störst är minskningen i elområde 4, södra Sverige. Där var minskningen 12,6 procent, säger Erik Ek som är strategisk driftchef på Svenska kraftnät.
Erik berättar att Sveriges alla nätägare har rapporterat in december månads elförbrukning. Trenden med fallande elförbrukning håller i sig. Sverige fortsätter att dra ner på elförbrukningen. Korrigerat för kalender- och temperaturskillnader var minskningen 5 procent i september, 6,3 i oktober, 6 procent i november och 8,2 procent i december 2022 i jämförelse med samma månader ett år tidigare. December 2022 blev åter en månad med minskad elförbrukning det beror förstås på att elpriset är högt och att man generellt minskat sin elförbrukning i Sverige, men vi ser också en anpassning till att förbrukningen är högre utanför höglast/högpris-timmarna vilket också betyder att de som kan försöker flytta sin förbrukning. Om det är en förändring i beteendet att fler exempelvis tvättar, diskar, laddar elektronik när priset är lägre så minska det belastningen på systemet på topptimmarna. Det ger en stor nytta för elsystemet, elpriset, miljön, och den egna plånboken.
En trend i minskningen och att den håller i sig
Ek berättar vidare att det som förklarades ovan så är det framför allt en konsekvens av det högre elpriset.
- Svenska kraftnät har gått ut med en kampanj att nu ”plana ut kurvan” för att minska risken för effektbrist. Genom att följa upp varje månad hur förbrukningsprofilen ser ut och framför allt på topptimmarna så kan vi också visa på nyttan som en enskild person tillsammans med vad hela samhället bidrar med. Vi har mätt 4 månader inklusive december och vi ser en trend i minskningen och att den håller i sig, säger Erik Ek.
Minskningen är störst i södra Sverige
Erik förklarar att elpriset är högre i södra Sverige och det kostar helt enkelt mer att förbruka el i söder och för att minska elräkningen minskar förbrukningen.
- Att minskningen är störst i södra Sverige är rent tekniskt mycket bra. Där är nämligen risken för effektbrist denna vinter störst. Kan vi hålla fast vid denna förbrukningsminskning kommande vintermånader, samtidigt som det förbättrade läget på de europeiska energimarknaderna och högre tillgänglighet i produktionsanläggningarna ligger fast, minskar risken för effektbrist, säger Ek.
Elsystemet får balans
Erik fortsätter förklara att rapporten visar att Sverige förbrukar mest el på morgon och kvällstoppen och det är därför också mest kritiskt utifrån effektbristen dessa timmar att elproduktionen och importen inte räcker till precis alla.
- En minskning av förbrukningen på någon procent minskar risken för effektbrist dessa timmar men flera gånger. Det är ju enkelt att förstå genom att om elen räcker till alla utom till exempel 2 procent av elförbrukningen så kommer ingen att behöva kopplas bort om kollektivet bidragit till motsvarande minskningen redan. Elsystemet får balans och ingen kopplas bort, säger Ek.
Förskjuta elförbrukning från morgon- och kvällstopparna
Erik berättar att utifrån ett kraftbalansperspektiv, att Sverige under de kallaste dagarna i vinter riskerar effektbrist, är riktningen mycket positiv.
- Om vi kan minska eller förskjuta vår elförbrukning från morgon- och kvällstopparna leder det både till lägre elpris och minskad risk för effektbrist och därmed bortkoppling av el. Det är absolut viktigaste är att minskningen av elförbrukningen sker under morgon- och kvällstopparna. Det är när lasten eller förbrukningen är som högst under dygnets timmar som det är mest kritiskt. Det är mellan klockan 8 till 11 på morgonen och 16 till 19 på kvällen. Siffror visar att minskningen är något större under dagtid och mindre under natten, och särstuderar man morgon- och eftermiddagstoppen är de större än den genomsnittliga minskningen, säger Ek.
Mindre risk för effektbrist
Ek förklarar att mindre elförbrukning blir lägre elräkning. Mindre elförbrukning ger lägre elpris på grund av marginalprissättningen på elmarknaden blir också det lägre elräkning.
- Vinsten av att minska topparna är flera. Lägre elräkning för hushåll och företag. Lägre elpris eftersom elpriset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan och mindre risk för effektbrist både i Sverige och våra grannländer. Omräknat i effekt minskade den genomsnittliga förbrukningen under december med 1 602 MW, vilket motsvarar cirka en och halv kärnkraftsreaktor, berättar Erik.
Mer väderberoende elproduktion
Inför framtiden hoppas jag det är bestående att vi tänker på detta när vi förbrukar vår el. Om elpriset är högt så är det typiskt fossilelproduktion som producerar el.
- Ser vi hur framtiden ser ut med mer väderberoende elproduktion så hjälper ett beteende både elsystemet och miljön om de som kan flytta/anpassa sin elförbrukning till perioder när fossilelproduktion inte används och omvänt. Att kunna anpassa sin elförbrukning till speciella tidpunkter är det långt ifrån alla som kan men när fler och fler får elbil så borde det vara självklart att inte ladda när elen produceras av fossil kraft, om man kan undvika, säger Erik.
Text: Anna Svensson
Erik berättar att Sveriges alla nätägare har rapporterat in december månads elförbrukning. Trenden med fallande elförbrukning håller i sig. Sverige fortsätter att dra ner på elförbrukningen. Korrigerat för kalender- och temperaturskillnader var minskningen 5 procent i september, 6,3 i oktober, 6 procent i november och 8,2 procent i december 2022 i jämförelse med samma månader ett år tidigare. December 2022 blev åter en månad med minskad elförbrukning det beror förstås på att elpriset är högt och att man generellt minskat sin elförbrukning i Sverige, men vi ser också en anpassning till att förbrukningen är högre utanför höglast/högpris-timmarna vilket också betyder att de som kan försöker flytta sin förbrukning. Om det är en förändring i beteendet att fler exempelvis tvättar, diskar, laddar elektronik när priset är lägre så minska det belastningen på systemet på topptimmarna. Det ger en stor nytta för elsystemet, elpriset, miljön, och den egna plånboken.
En trend i minskningen och att den håller i sig
Ek berättar vidare att det som förklarades ovan så är det framför allt en konsekvens av det högre elpriset.
- Svenska kraftnät har gått ut med en kampanj att nu ”plana ut kurvan” för att minska risken för effektbrist. Genom att följa upp varje månad hur förbrukningsprofilen ser ut och framför allt på topptimmarna så kan vi också visa på nyttan som en enskild person tillsammans med vad hela samhället bidrar med. Vi har mätt 4 månader inklusive december och vi ser en trend i minskningen och att den håller i sig, säger Erik Ek.
Minskningen är störst i södra Sverige
Erik förklarar att elpriset är högre i södra Sverige och det kostar helt enkelt mer att förbruka el i söder och för att minska elräkningen minskar förbrukningen.
- Att minskningen är störst i södra Sverige är rent tekniskt mycket bra. Där är nämligen risken för effektbrist denna vinter störst. Kan vi hålla fast vid denna förbrukningsminskning kommande vintermånader, samtidigt som det förbättrade läget på de europeiska energimarknaderna och högre tillgänglighet i produktionsanläggningarna ligger fast, minskar risken för effektbrist, säger Ek.
Elsystemet får balans
Erik fortsätter förklara att rapporten visar att Sverige förbrukar mest el på morgon och kvällstoppen och det är därför också mest kritiskt utifrån effektbristen dessa timmar att elproduktionen och importen inte räcker till precis alla.
- En minskning av förbrukningen på någon procent minskar risken för effektbrist dessa timmar men flera gånger. Det är ju enkelt att förstå genom att om elen räcker till alla utom till exempel 2 procent av elförbrukningen så kommer ingen att behöva kopplas bort om kollektivet bidragit till motsvarande minskningen redan. Elsystemet får balans och ingen kopplas bort, säger Ek.
Förskjuta elförbrukning från morgon- och kvällstopparna
Erik berättar att utifrån ett kraftbalansperspektiv, att Sverige under de kallaste dagarna i vinter riskerar effektbrist, är riktningen mycket positiv.
- Om vi kan minska eller förskjuta vår elförbrukning från morgon- och kvällstopparna leder det både till lägre elpris och minskad risk för effektbrist och därmed bortkoppling av el. Det är absolut viktigaste är att minskningen av elförbrukningen sker under morgon- och kvällstopparna. Det är när lasten eller förbrukningen är som högst under dygnets timmar som det är mest kritiskt. Det är mellan klockan 8 till 11 på morgonen och 16 till 19 på kvällen. Siffror visar att minskningen är något större under dagtid och mindre under natten, och särstuderar man morgon- och eftermiddagstoppen är de större än den genomsnittliga minskningen, säger Ek.
Mindre risk för effektbrist
Ek förklarar att mindre elförbrukning blir lägre elräkning. Mindre elförbrukning ger lägre elpris på grund av marginalprissättningen på elmarknaden blir också det lägre elräkning.
- Vinsten av att minska topparna är flera. Lägre elräkning för hushåll och företag. Lägre elpris eftersom elpriset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan och mindre risk för effektbrist både i Sverige och våra grannländer. Omräknat i effekt minskade den genomsnittliga förbrukningen under december med 1 602 MW, vilket motsvarar cirka en och halv kärnkraftsreaktor, berättar Erik.
Mer väderberoende elproduktion
Inför framtiden hoppas jag det är bestående att vi tänker på detta när vi förbrukar vår el. Om elpriset är högt så är det typiskt fossilelproduktion som producerar el.
- Ser vi hur framtiden ser ut med mer väderberoende elproduktion så hjälper ett beteende både elsystemet och miljön om de som kan flytta/anpassa sin elförbrukning till perioder när fossilelproduktion inte används och omvänt. Att kunna anpassa sin elförbrukning till speciella tidpunkter är det långt ifrån alla som kan men när fler och fler får elbil så borde det vara självklart att inte ladda när elen produceras av fossil kraft, om man kan undvika, säger Erik.
Text: Anna Svensson