Extrema väderhändelser som översvämning, skyfall och skred kan komma att påverka Jönköpings län. Erik Eneroth som är handläggare på Länsstyrelsen i Jönköpings län berättar att i en ny rapport ”Klimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet i Jönköpings län” pekar Länsstyrelsen i Jönköpings län ut 104 miljöfarliga verksamheter och 155 förorenade områden som bedöms vara i riskzonen för framtida naturolyckor.
Eneroth fortsätter berätta att klimatförändringarna är ett faktum som vi människor behöver förhålla oss till och anpassa samhället efter. Den här rapporten syftar till att bidra med grundläggande information om huruvida olika objekt kan påverkas, och ta fram information som är värdefull vid miljömyndigheternas bedömningar. Rent konkret är rapporten till för att sålla fram vilka förorenade områden och miljöfarliga verksamheter som kan påverkas av ett framtida förändrat klimat i Jönköpings län.
Rapport för framtida prioriteringar
Rapporten är till hjälp för myndigheter som till exempel kommuner och Länsstyrelsen i Jönköpings län.
– Rapporten har arbetats fram från år 2015 till år 2017. Sammanlagt har 104 miljöfarliga verksamheter och 155 förorenade områden bedömts vara i riskzonen för framtida naturolyckor. Innehållet i rapporten kommer att användas för framtida prioriteringar som avser förorenade områden, och för att kunna rikta tillsynsinsatser mot miljöfarlig verksamhet, säger Erik Eneroth.
GIS står för geografiska informationssystem
I rapporten finns så kallad GIS-metodik, där GIS står för geografiska informationssystem.
– GIS visar om ett objekt sammanfaller geografiskt med risken för dessa naturolyckor, men säger i detta fall inget om konsekvenserna för enskilda objekt. I den nu publicerade rapporten har man även gjort en manuell bedömning kring de platser som pekades ut av GIS för att utvärdera pricksäkerheten i datormodellerna, berättar Erik.
Processer nere i marken och i grundvattnet
Förorenade områden kan påverkas i större utsträckning av olika processer nere i marken och i grundvattnet jämfört med miljöfarlig verksamhet.
– Som ofta bedrivs inomhus. Undantag som inte bedrivs i byggnader är till exempel täkter, vindkraft och delvis avloppsreningsverk. Det medför att människor i större utsträckning kontrollerar betingelserna i en inomhusmiljö till exempel en industrilokal. Vad som händer i den miljön beror till stor del på rent mänskliga aktiviteter och beslut, förklarar han.
Stor andel av täkterna bedömdes i riskzon
Erik förklarar vidare att täktverksamheter med risk konstaterades i alla kommuner utom Aneby.
– Den troliga orsaken till att en så pass stor andel av täkterna bedömdes i riskzon för skyfall är sannolikt att de utgör lågt belägna områden i terrängen på grund av brytningen/utvinningen. Sedan finns det andra typer av verksamheter där man till exempel hanterar fler eller farligare kemikalier än just i en täkt. När det gäller tillståndspliktiga verksamheter med så kallade beteckningarna A och B så var det för båda två exakt en tredjedel som hamnade i en eller flera riskkategorier innan expertbedömning, avslutar Eneroth.
Text: Anna Svensson
Eneroth fortsätter berätta att klimatförändringarna är ett faktum som vi människor behöver förhålla oss till och anpassa samhället efter. Den här rapporten syftar till att bidra med grundläggande information om huruvida olika objekt kan påverkas, och ta fram information som är värdefull vid miljömyndigheternas bedömningar. Rent konkret är rapporten till för att sålla fram vilka förorenade områden och miljöfarliga verksamheter som kan påverkas av ett framtida förändrat klimat i Jönköpings län.
Rapport för framtida prioriteringar
Rapporten är till hjälp för myndigheter som till exempel kommuner och Länsstyrelsen i Jönköpings län.
– Rapporten har arbetats fram från år 2015 till år 2017. Sammanlagt har 104 miljöfarliga verksamheter och 155 förorenade områden bedömts vara i riskzonen för framtida naturolyckor. Innehållet i rapporten kommer att användas för framtida prioriteringar som avser förorenade områden, och för att kunna rikta tillsynsinsatser mot miljöfarlig verksamhet, säger Erik Eneroth.
GIS står för geografiska informationssystem
I rapporten finns så kallad GIS-metodik, där GIS står för geografiska informationssystem.
– GIS visar om ett objekt sammanfaller geografiskt med risken för dessa naturolyckor, men säger i detta fall inget om konsekvenserna för enskilda objekt. I den nu publicerade rapporten har man även gjort en manuell bedömning kring de platser som pekades ut av GIS för att utvärdera pricksäkerheten i datormodellerna, berättar Erik.
Processer nere i marken och i grundvattnet
Förorenade områden kan påverkas i större utsträckning av olika processer nere i marken och i grundvattnet jämfört med miljöfarlig verksamhet.
– Som ofta bedrivs inomhus. Undantag som inte bedrivs i byggnader är till exempel täkter, vindkraft och delvis avloppsreningsverk. Det medför att människor i större utsträckning kontrollerar betingelserna i en inomhusmiljö till exempel en industrilokal. Vad som händer i den miljön beror till stor del på rent mänskliga aktiviteter och beslut, förklarar han.
Stor andel av täkterna bedömdes i riskzon
Erik förklarar vidare att täktverksamheter med risk konstaterades i alla kommuner utom Aneby.
– Den troliga orsaken till att en så pass stor andel av täkterna bedömdes i riskzon för skyfall är sannolikt att de utgör lågt belägna områden i terrängen på grund av brytningen/utvinningen. Sedan finns det andra typer av verksamheter där man till exempel hanterar fler eller farligare kemikalier än just i en täkt. När det gäller tillståndspliktiga verksamheter med så kallade beteckningarna A och B så var det för båda två exakt en tredjedel som hamnade i en eller flera riskkategorier innan expertbedömning, avslutar Eneroth.
Text: Anna Svensson