Pia Ulvenblad som är docent i företagsekonomi på Högskolan i Halmstad och Henrik Barth som är docent Innovation Management på Högskolan i Halmstad startade 2019 forskningsprojektet ”Hållbart arbetsliv” vid Högskolan
i Halmstad som fortfarande pågår för att undersöka hur arbetsmiljön i skogsindustrin kan förbättras. Forskningen bygger på dialoger med anställda som hittills resulterat i informationsmaterialet ”Säkert tillsammans
i skogsindustrin”.
Pia berättar att projektet initierades av Stiftelsen Centralfonden och genomfördes i fyra organisationer Ahlstrom Aspa Bruk, Stora Enso i Fors och Skoghall samt Södra Unneforssågen.
- Jag och Henrik Barth har undersökt vad organisationerna var bra på just nu när det gäller arbetsmiljö, vad de skulle vilja bli bättre på och vilka hinder som finns på vägen för att lyckas samt observerade chefers vardag i några av företagen. Totalt genomfördes cirka 170 dialoger med anställda inom skogsindustrin. Syftet med projektet Hållbart arbetsliv har varit att skapa hållbara och stabila processer som förbättrar arbetsmiljön i skogsindustrin, både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Jag och Henrik har gjort löpande och interaktiv utvärdering under projektets gång. Vi har hela tiden jobbat gränsöverskridande med företagshälsovård, arbetstagare, arbetsgivare och fackföreningar, säger Pia Ulvenblad.
Fokus på olika delområden
Pia förklarar att hon och Henrik har gjort intervjuer både med företagen på plats hos företag och online intervjuer med företag, det har varit fokusgrupper, samverkansmöten och som på andra sätt har bidragit till givande utvecklingsprocesser i projektet ”Hållbart arbetsliv”. Forskningen finansieras av AFA Försäkring och ÅForsk samt finansiering av de medverkande organisationernas utvecklingsresurser: Stiftelsen Centralfonden.
- De utvecklingsprocesser som har genomförts i de medverkande företagen fokuserade på olika delområden. I Aspa valdes att fokusera på säkerhetskultur och medarbetarskap. Unneforssågen valde ett brett angreppssätt för att skapa stabila processer i arbetsmiljöarbetet. Stora Enso Fors och Skoghall hade redan från start ett tydligt fokus på skiftarbete. Samtliga företag gick igenom faserna 1 genomförande av nulägesanalys, 2 genomförande av valda aktiviteter och 3 utvärdering av aktiviteterna, berättar Pia.
Arbetsgrupper tillsammans med forskarna
Under hela processen har forskare från Högskolan i Halmstad Pia Ulvenblad och Henrik Barth, följt och gett återkoppling under processens gång. Den använda arbetsmodellen för samverkan Co-creation som innefattar ett antal steg där arbetsgrupper tillsammans med forskarna har bearbetat och diskuterat insamlad information om till exempel nuläget, återkoppling från målgrupper och litteratur inom området.
Processen kännetecknades av inkludering
Pia förklarar vidare att samverkan mellan arbetsgrupper och forskare bestod av fem steg. I uppstartsfasen identifierades vilka medarbetare som hade kompetens inom valt område och därmed kunde tillföra kunskap in i respektive utvecklingsprojekt.
- Därefter genomfördes själva nulägesanalysen som mynnade ut i valda temaområden eller del av temaområden. Hela processen kännetecknades av inkludering där delresultat presenterades och diskuterades i arbetsgrupper. I forskningen har vi sett att det är av största vikt att chefer agerar förebilder vad gäller säkerhetskulturen. Det är emellertid inte nog, medarbetarna behöver också inkluderas i detta arbete. Det är härvid centralt att medarbetare tar eget ansvar för faktorer som de kan påverka exempelvis kost, motion och sömn, berättar Pia.
Svårt att inkludera externa entreprenörer
- Detta är tydligt vid skiftarbete enligt de intervjuer som är genomförda som innehåller mer än 700 års erfarenhet av att arbeta skift (Ulvenblad & Barth, 2022). Vidare har vi sett att säkerhetskulturen påverkas av faktorer som den kultur som råder avseende, prioritering av säkerhetsarbete, delegering av arbeten och kompetensutveckling (Ulvenblad et al., 2022). Det är också ofta svårt att inkludera externa entreprenörer i den säkerhetskultur som råder inom den egna organisationen. Denna svårighet har också bidragit till ett missnöje i befintlig personalstyrka avseende regelefterlevnad när det gäller exempelvis säkerhetsklädsel. Regler som gäller för de tillsvidareanställda bör också gälla för de som kommer tillfälligt till organisationen. Det har också visat sig att arbetsmiljöfrågor på ett positivt sätt gynnas av att man arbetar tillsammans, säger Pia.
Viktigt med skiftschema som fungerar
Pia fortsätter förklara att hittills visar resultat av projektet Hållbart arbetsliv att i företagen upplever man flera utmaningar i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet.
- Flera talar om att det är viktigt att skapa processer och en arbetsmiljö som klarar av att attrahera ny, yngre personal i framtiden. Det betonas till exempel hur viktigt det är med skiftschema som fungerar väl. En ytterligare utmaning är att skapa tid för samverkan över gränserna och att prioritera arbetsmiljöarbetet. Det är centralt att få allt på plats med rutiner och att få en enhetlighet som betyder att man inte arbetar på olika sätt på olika enheter. Det är också viktigt att fånga kompetensen från erfaren personal och att systematisera den så att det blir möjligt att lära sig ett yrke utan att gå vid sidan om under två år, den typen av lärlingstider finns inte kvar längre, säger Pia.
Fokus på att utveckla ambassadörsroller
Pia berättar att på Stora Enso ser man gärna ett fokus på att utveckla ambassadörsroller så att man kan överföra kompetens till nya anställda.
- En ytterligare utmaning vad gäller kompetens är att få en samsyn och att jobba mera gemensamt till exempel med körstrategier mellan operatörer som arbetar på dagen och på natten. Det är viktigt att kommunikationen mellan skift fungerar. I Aspa vill man satsa ännu mera på att utveckla medarbetarskapet och att få medarbetarna att känna sig inkluderade i säkerhetsarbetet och skapandet av en hållbar arbetsmiljö. Unneforssågen har på kort tid genomfört många förändringsaktiviteter som framför allt relaterar till organisering, ledning och kommunikation, men även former för att utveckla säkra arbetsmoment i praktiken. Det är fortsatt viktigt att utveckla strategier för att säkerställa att det finns kompetenser i säkerhetsarbete i hela organisationen. I samtliga organisationer finns det övergripande en önskan från flera i personalen om att få en förståelse för hela produktionsprocessen och att lära sig mera om hur arbetet fungerar på andra avdelningar, säger Pia.
Förbättrad samverkan med företagshälsovården
- Forskningsprojektet har resulterat i informationsmaterialet ”Säkert tillsammans i skogsindustrin”, som nu sprids inom skogsbranschen, också till organisationer som inte var med i projektet. Jag tror att studien kan leda till ett socialt hållbart arbete, med förbättrad samverkan med företagshälsovården, och färre sjukskrivningar och olyckor på grund av till exempel sömnbrist. Jag hoppas att de som läser informationsmaterialet ska känna sig inspirerade att börja tala om de här frågorna på sin arbetsplats, inte minst de psykosociala. Det är viktigt att arbeta med de här frågorna tillsammans. Det är inte så att det enbart är cheferna eller en enskild grupp som ska göra jobbet. Det finns även behov av att titta på vilka olika ansvar som finns. Chefer har ett jättestort lagligt ansvar för arbetsmiljön, men medarbetare har också ett ansvar. Samtidigt är det viktigt att koppla befogenheter till ansvar om någon har ett ansvar men inte de befogenheter eller resurser som krävs blir det inte bra, säger Pia.
Fakta
Om projektet
Samverkansparter
Finansiärer
Källa: Högskolan i Halmstad.
Text: Anna Svensson
i Halmstad som fortfarande pågår för att undersöka hur arbetsmiljön i skogsindustrin kan förbättras. Forskningen bygger på dialoger med anställda som hittills resulterat i informationsmaterialet ”Säkert tillsammans
i skogsindustrin”.
Pia berättar att projektet initierades av Stiftelsen Centralfonden och genomfördes i fyra organisationer Ahlstrom Aspa Bruk, Stora Enso i Fors och Skoghall samt Södra Unneforssågen.
- Jag och Henrik Barth har undersökt vad organisationerna var bra på just nu när det gäller arbetsmiljö, vad de skulle vilja bli bättre på och vilka hinder som finns på vägen för att lyckas samt observerade chefers vardag i några av företagen. Totalt genomfördes cirka 170 dialoger med anställda inom skogsindustrin. Syftet med projektet Hållbart arbetsliv har varit att skapa hållbara och stabila processer som förbättrar arbetsmiljön i skogsindustrin, både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Jag och Henrik har gjort löpande och interaktiv utvärdering under projektets gång. Vi har hela tiden jobbat gränsöverskridande med företagshälsovård, arbetstagare, arbetsgivare och fackföreningar, säger Pia Ulvenblad.
Fokus på olika delområden
Pia förklarar att hon och Henrik har gjort intervjuer både med företagen på plats hos företag och online intervjuer med företag, det har varit fokusgrupper, samverkansmöten och som på andra sätt har bidragit till givande utvecklingsprocesser i projektet ”Hållbart arbetsliv”. Forskningen finansieras av AFA Försäkring och ÅForsk samt finansiering av de medverkande organisationernas utvecklingsresurser: Stiftelsen Centralfonden.
- De utvecklingsprocesser som har genomförts i de medverkande företagen fokuserade på olika delområden. I Aspa valdes att fokusera på säkerhetskultur och medarbetarskap. Unneforssågen valde ett brett angreppssätt för att skapa stabila processer i arbetsmiljöarbetet. Stora Enso Fors och Skoghall hade redan från start ett tydligt fokus på skiftarbete. Samtliga företag gick igenom faserna 1 genomförande av nulägesanalys, 2 genomförande av valda aktiviteter och 3 utvärdering av aktiviteterna, berättar Pia.
Arbetsgrupper tillsammans med forskarna
Under hela processen har forskare från Högskolan i Halmstad Pia Ulvenblad och Henrik Barth, följt och gett återkoppling under processens gång. Den använda arbetsmodellen för samverkan Co-creation som innefattar ett antal steg där arbetsgrupper tillsammans med forskarna har bearbetat och diskuterat insamlad information om till exempel nuläget, återkoppling från målgrupper och litteratur inom området.
Processen kännetecknades av inkludering
Pia förklarar vidare att samverkan mellan arbetsgrupper och forskare bestod av fem steg. I uppstartsfasen identifierades vilka medarbetare som hade kompetens inom valt område och därmed kunde tillföra kunskap in i respektive utvecklingsprojekt.
- Därefter genomfördes själva nulägesanalysen som mynnade ut i valda temaområden eller del av temaområden. Hela processen kännetecknades av inkludering där delresultat presenterades och diskuterades i arbetsgrupper. I forskningen har vi sett att det är av största vikt att chefer agerar förebilder vad gäller säkerhetskulturen. Det är emellertid inte nog, medarbetarna behöver också inkluderas i detta arbete. Det är härvid centralt att medarbetare tar eget ansvar för faktorer som de kan påverka exempelvis kost, motion och sömn, berättar Pia.
Svårt att inkludera externa entreprenörer
- Detta är tydligt vid skiftarbete enligt de intervjuer som är genomförda som innehåller mer än 700 års erfarenhet av att arbeta skift (Ulvenblad & Barth, 2022). Vidare har vi sett att säkerhetskulturen påverkas av faktorer som den kultur som råder avseende, prioritering av säkerhetsarbete, delegering av arbeten och kompetensutveckling (Ulvenblad et al., 2022). Det är också ofta svårt att inkludera externa entreprenörer i den säkerhetskultur som råder inom den egna organisationen. Denna svårighet har också bidragit till ett missnöje i befintlig personalstyrka avseende regelefterlevnad när det gäller exempelvis säkerhetsklädsel. Regler som gäller för de tillsvidareanställda bör också gälla för de som kommer tillfälligt till organisationen. Det har också visat sig att arbetsmiljöfrågor på ett positivt sätt gynnas av att man arbetar tillsammans, säger Pia.
Viktigt med skiftschema som fungerar
Pia fortsätter förklara att hittills visar resultat av projektet Hållbart arbetsliv att i företagen upplever man flera utmaningar i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet.
- Flera talar om att det är viktigt att skapa processer och en arbetsmiljö som klarar av att attrahera ny, yngre personal i framtiden. Det betonas till exempel hur viktigt det är med skiftschema som fungerar väl. En ytterligare utmaning är att skapa tid för samverkan över gränserna och att prioritera arbetsmiljöarbetet. Det är centralt att få allt på plats med rutiner och att få en enhetlighet som betyder att man inte arbetar på olika sätt på olika enheter. Det är också viktigt att fånga kompetensen från erfaren personal och att systematisera den så att det blir möjligt att lära sig ett yrke utan att gå vid sidan om under två år, den typen av lärlingstider finns inte kvar längre, säger Pia.
Fokus på att utveckla ambassadörsroller
Pia berättar att på Stora Enso ser man gärna ett fokus på att utveckla ambassadörsroller så att man kan överföra kompetens till nya anställda.
- En ytterligare utmaning vad gäller kompetens är att få en samsyn och att jobba mera gemensamt till exempel med körstrategier mellan operatörer som arbetar på dagen och på natten. Det är viktigt att kommunikationen mellan skift fungerar. I Aspa vill man satsa ännu mera på att utveckla medarbetarskapet och att få medarbetarna att känna sig inkluderade i säkerhetsarbetet och skapandet av en hållbar arbetsmiljö. Unneforssågen har på kort tid genomfört många förändringsaktiviteter som framför allt relaterar till organisering, ledning och kommunikation, men även former för att utveckla säkra arbetsmoment i praktiken. Det är fortsatt viktigt att utveckla strategier för att säkerställa att det finns kompetenser i säkerhetsarbete i hela organisationen. I samtliga organisationer finns det övergripande en önskan från flera i personalen om att få en förståelse för hela produktionsprocessen och att lära sig mera om hur arbetet fungerar på andra avdelningar, säger Pia.
Förbättrad samverkan med företagshälsovården
- Forskningsprojektet har resulterat i informationsmaterialet ”Säkert tillsammans i skogsindustrin”, som nu sprids inom skogsbranschen, också till organisationer som inte var med i projektet. Jag tror att studien kan leda till ett socialt hållbart arbete, med förbättrad samverkan med företagshälsovården, och färre sjukskrivningar och olyckor på grund av till exempel sömnbrist. Jag hoppas att de som läser informationsmaterialet ska känna sig inspirerade att börja tala om de här frågorna på sin arbetsplats, inte minst de psykosociala. Det är viktigt att arbeta med de här frågorna tillsammans. Det är inte så att det enbart är cheferna eller en enskild grupp som ska göra jobbet. Det finns även behov av att titta på vilka olika ansvar som finns. Chefer har ett jättestort lagligt ansvar för arbetsmiljön, men medarbetare har också ett ansvar. Samtidigt är det viktigt att koppla befogenheter till ansvar om någon har ett ansvar men inte de befogenheter eller resurser som krävs blir det inte bra, säger Pia.
Fakta
Om projektet
Samverkansparter
- Aspa Bruk
- Stora Enso i Fors och Skoghall
- Unneforssågen Södra
- Centralfonden
Finansiärer
- Följeforskningsprojektet: Afa Försäkring
- Observation av chefers vardag: Stiftelsen ÅForsk
- Finansiering av de medverkande organisationernas utvecklingsresurser: Stiftelsen Centralfonden
Källa: Högskolan i Halmstad.
Text: Anna Svensson