Forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" startades 2024 i januari och ska pågå till 2025 för att undersöka hur vi kan gå från en traditionell, linjär vattenanvändning till en cirkulär och hållbar modell. Rent vatten i kranen och sedan ner i avloppet. Få funderar på maskineriet bakom detta och om det skulle kunna fungera på ett annat sätt, säger Henrik Aspegren som är vd på Sweden Water Research och Per Hillbur som är biträdande professor i miljövetenskap på Malmö universitet. Henrik och Per genomför forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" tillsammans Anna Thomasson som är dekan på Copenhagen Business School.
Henrik och Per berättar att forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" initierats och finansieras av Sweden Water Reserarch. VA-verksamheterna i västra Skåne deltar. En styrgrupp bestående av experter från Sweden Water Research ägare NSVA, Sydvatten och VA SYD samt branschorganisationen Svenskt Vatten är knuten till projektet. Under forskningsprojektet kommer vi bland annat intervjua aktörer inom branschen och politiker. En av målsättningarna med forskningsprojektet är att få positiv respons från de vi intervjuar för att Sverige förhoppningsvis ska kunna börja arbeta ännu breddare med cirkulär användning av vatten med nya prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning.
Cirkulär vattenanvändning
Henrik och Per förklarar att tänka cirkulärt kring vattenanvändning kan till exempel betyda att man samlar regnvatten som renas och används till toalettspolning.
- Det kan också vara vatten från dusch och handfat som man renar och använder. Idag använder vi dricksvatten till nästan allt, bland annat när vi spolar i toaletten, när vi tvättar våra kläder och när vi vattnar våra odlingar. För cirkulär vattenanvändning så innebär det även att vattenkvalitén för exempelvis toalett, tvättmaskin och diskmaskin skulle kunna vara av en annan vattenkvalité än den vattenkvalitén vi dricker. I många delar av världen har tillgången till rent vatten länge varit en utmaning för hälsa, livsmedelsproduktion och samhällsutveckling. Även i Sverige märker vi att vatten är en begränsad resurs, särskilt under sommaren i form av torka, bränder och översvämningar, säger Henrik Aspegren och Per Hillbur.
Dra lärdomar från andra länder
- Under forskningsprojektet kommer vi även studera befintliga affärsmodeller och deras effekt på konsumentbeteenden men också dra lärdomar från andra länder. På så sätt kan det utvecklas praktiska lösningar och möjliggöra samarbete mellan vattenbranschen och fastighetssektorn. Vi vet att exempelvis Danmark och Nederländerna arbetar med frågor för cirkulär användning av vatten för prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning. Vi kommer att kartlägga hinder och möjligheter för cirkulär vattenanvändning inom gällande regelverk. Utveckla och testa nya prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning. Föreslå förändringar i policy och praxis som underlättar för en cirkulär ekonomi inom vattensektorn. Vi kommer att göra en uppföljning efter projektet för att se om aktörer inom branschen och politikerna kommer prioritera arbetet med ännu mer cirkulär användning av vatten för prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning, säger Henrik och Per.
Behöver bredda perspektivet bortom teknikutveckling
- Hittills har vi fått positiv respons från aktörer inom branschen när vi diskuterat cirkulär användning av vatten för prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning. Vårt forskningsprojekt "Att sätta pris på vatten" är det första i Sverige och det är spännande och roligt. Reduce, reuse, recycle gäller också vatten. Tekniker för en mer cirkulär användning av vatten finns, men vi behöver bredda perspektivet bortom teknikutveckling för att bli hållbara när det gäller vattenanvändning. Hur kan vi göra det lönsamt och skapa incitament för fastighetsägare att implementera tekniker som stödjer en mer hållbar vattenanvändning? Det vill vi ta reda på med det här projektet. Frågan är komplex och tar sig an både utmaningar kopplade till lagstiftning, samarbete mellan olika aktörer och behovet av att öka medvetenheten om att vatten är en begränsad resurs. Forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" siktar på att identifiera både hinder och möjligheter för att implementera cirkulära tekniker och prissättningsmodeller i större skala. Det är dags att ta med samhällsvetenskapliga perspektiv för att utveckla affärsmodeller som både är ekonomiskt genomförbara och främjar hållbart beteende bland konsumenterna, säger Henrik.
Industrier och konsumenter är en del av de som använder vatten
- Vi vet att i dagsläget används 140 liter vatten per person i Sverige, vi vill exempelvis diskutera och fråga aktörer inom branschen och politiker om 100 liter vatten per person i Sverige vore mer rimligt. Det är bland annat industrier och konsumenter som är en del av de som använder vatten i Sverige. Öland och Gotland är exempel på där det varit vattenbrist bland annat på grund av lite regn och turismen på sommaren. Vi vet att användningen av vatten i Sverige varken ökat eller minskat de senaste åren men vi behöver samtidigt vara rädda om vårt vatten. Dessutom är det viktigt att kontrollera om det är någon typ av läcka i de befintliga vattensystemen i Sverige som behöver åtgärdas för att kunna se den rätta vattenanvändningen. Under forskningsprojektet kommer vi att ha i åtanke när vi diskuterar priser för vattenanvändning att målgrupper bland konsumenterna har olika ekonomiska förutsättningar samt att det finns olika ekonomiska förutsättningar även inom industrierna, säger Per.
Fakta
Så här mycket dricksvatten använder vi i Sverige idag
I genomsnitt använder varje person i Sverige 140 liter vatten per dygn, fördelat på.
60 liter för personlig hygien.
30 liter för toalettspolning.
15 liter för disk.
15 liter för tvätt.
10 liter för mat och dryck.
10 liter för övrig användning.
Källa: Sydvatten.
Text: Anna Svensson
Henrik och Per berättar att forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" initierats och finansieras av Sweden Water Reserarch. VA-verksamheterna i västra Skåne deltar. En styrgrupp bestående av experter från Sweden Water Research ägare NSVA, Sydvatten och VA SYD samt branschorganisationen Svenskt Vatten är knuten till projektet. Under forskningsprojektet kommer vi bland annat intervjua aktörer inom branschen och politiker. En av målsättningarna med forskningsprojektet är att få positiv respons från de vi intervjuar för att Sverige förhoppningsvis ska kunna börja arbeta ännu breddare med cirkulär användning av vatten med nya prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning.
Cirkulär vattenanvändning
Henrik och Per förklarar att tänka cirkulärt kring vattenanvändning kan till exempel betyda att man samlar regnvatten som renas och används till toalettspolning.
- Det kan också vara vatten från dusch och handfat som man renar och använder. Idag använder vi dricksvatten till nästan allt, bland annat när vi spolar i toaletten, när vi tvättar våra kläder och när vi vattnar våra odlingar. För cirkulär vattenanvändning så innebär det även att vattenkvalitén för exempelvis toalett, tvättmaskin och diskmaskin skulle kunna vara av en annan vattenkvalité än den vattenkvalitén vi dricker. I många delar av världen har tillgången till rent vatten länge varit en utmaning för hälsa, livsmedelsproduktion och samhällsutveckling. Även i Sverige märker vi att vatten är en begränsad resurs, särskilt under sommaren i form av torka, bränder och översvämningar, säger Henrik Aspegren och Per Hillbur.
Dra lärdomar från andra länder
- Under forskningsprojektet kommer vi även studera befintliga affärsmodeller och deras effekt på konsumentbeteenden men också dra lärdomar från andra länder. På så sätt kan det utvecklas praktiska lösningar och möjliggöra samarbete mellan vattenbranschen och fastighetssektorn. Vi vet att exempelvis Danmark och Nederländerna arbetar med frågor för cirkulär användning av vatten för prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning. Vi kommer att kartlägga hinder och möjligheter för cirkulär vattenanvändning inom gällande regelverk. Utveckla och testa nya prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning. Föreslå förändringar i policy och praxis som underlättar för en cirkulär ekonomi inom vattensektorn. Vi kommer att göra en uppföljning efter projektet för att se om aktörer inom branschen och politikerna kommer prioritera arbetet med ännu mer cirkulär användning av vatten för prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning, säger Henrik och Per.
Behöver bredda perspektivet bortom teknikutveckling
- Hittills har vi fått positiv respons från aktörer inom branschen när vi diskuterat cirkulär användning av vatten för prissättningsmodeller som uppmuntrar till hållbar vattenanvändning. Vårt forskningsprojekt "Att sätta pris på vatten" är det första i Sverige och det är spännande och roligt. Reduce, reuse, recycle gäller också vatten. Tekniker för en mer cirkulär användning av vatten finns, men vi behöver bredda perspektivet bortom teknikutveckling för att bli hållbara när det gäller vattenanvändning. Hur kan vi göra det lönsamt och skapa incitament för fastighetsägare att implementera tekniker som stödjer en mer hållbar vattenanvändning? Det vill vi ta reda på med det här projektet. Frågan är komplex och tar sig an både utmaningar kopplade till lagstiftning, samarbete mellan olika aktörer och behovet av att öka medvetenheten om att vatten är en begränsad resurs. Forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" siktar på att identifiera både hinder och möjligheter för att implementera cirkulära tekniker och prissättningsmodeller i större skala. Det är dags att ta med samhällsvetenskapliga perspektiv för att utveckla affärsmodeller som både är ekonomiskt genomförbara och främjar hållbart beteende bland konsumenterna, säger Henrik.
Industrier och konsumenter är en del av de som använder vatten
- Vi vet att i dagsläget används 140 liter vatten per person i Sverige, vi vill exempelvis diskutera och fråga aktörer inom branschen och politiker om 100 liter vatten per person i Sverige vore mer rimligt. Det är bland annat industrier och konsumenter som är en del av de som använder vatten i Sverige. Öland och Gotland är exempel på där det varit vattenbrist bland annat på grund av lite regn och turismen på sommaren. Vi vet att användningen av vatten i Sverige varken ökat eller minskat de senaste åren men vi behöver samtidigt vara rädda om vårt vatten. Dessutom är det viktigt att kontrollera om det är någon typ av läcka i de befintliga vattensystemen i Sverige som behöver åtgärdas för att kunna se den rätta vattenanvändningen. Under forskningsprojektet kommer vi att ha i åtanke när vi diskuterar priser för vattenanvändning att målgrupper bland konsumenterna har olika ekonomiska förutsättningar samt att det finns olika ekonomiska förutsättningar även inom industrierna, säger Per.
Fakta
Så här mycket dricksvatten använder vi i Sverige idag
I genomsnitt använder varje person i Sverige 140 liter vatten per dygn, fördelat på.
60 liter för personlig hygien.
30 liter för toalettspolning.
15 liter för disk.
15 liter för tvätt.
10 liter för mat och dryck.
10 liter för övrig användning.
Källa: Sydvatten.
Text: Anna Svensson