Skickliga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Folkpartiet vill att det ska löna sig att vara en skicklig lärare och vill ge lärarna goda möjligheter till utveckling. Därför besökte Magnus Olofsgård som är ordförande för Folkpartiet i Jönköpings län Brinellgymnasiet i Nässjö den 21 augusti, för att prata om att Folkpartiet vill satsa på skolor och lärare.
Magnus menar att Folkpartiets mål är att läraryrkets attraktionskraft förbättras ytterligare. Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Kraftig utbyggnad av karriärtjänster med högre lön. Folkpartiet har drivit igenom flera lärarreformer och ett exempel är satsningen på karriärtjänster som har införts. Dessutom behövs det speciallärare till de elever som behöver stöd.
Goda möjligheter att skickliga lärare kan göra karriär
Det finns goda möjligheter att skickliga lärare kan göra karriär och bli förstelärare eller lektorer. Dessa får statligt finansierade lönelyft på cirka 5 000 kronor respektive 10 000 kronor i månaden utan att lämna undervisningen och eleverna.
– Antalet karriärtjänster har byggts ut stegvis, och till hösten 2014 har antalet ökat så att staten finansierar totalt 15 000 tjänster. Av dessa har Höglandets kommuner tilldelats pengar motsvarande 152 förstelärare i de kommunala skolorna, säger Magnus Olofsgård.
Folkpartiet föreslår högre lärarlönare
Folkpartiet föreslår inför valet att ännu fler lärare ska få karriärtjänster med högre lön. Partiet vill att antalet karriärtjänster ska byggas ut kraftigt och om några år bli totalt 25 000 i hela landet. För Höglandets skolor betyder detta att ytterligare 136 karriärtjänster, det vill säga närmare en fördubbling.
Förändringarna kommer ske på sikt
Totalt skulle det innebära att det i Höglandets skolor finns 288 karriärtjänster om några år med Folkpartiets politik.
– Totalt i länet rör det sig om ytterligare nästan 400 nya förstelärare. Förändringarna för lärare och skolor kommer att ske på sikt och det kan ta flera år och olika långtid för respektive skolor. Eftersom skolorna ser olika ut i kommunerna och det beror på de kommunala politikerna som gör olika satsningar och prioriteringar inom olika områden i kommunerna. Det som kan skilja skolorna åt kan exempelvis vara tekniskutrustning och lärarlönerna, berättar Magnus.
Text: Anna Svensson
Magnus menar att Folkpartiets mål är att läraryrkets attraktionskraft förbättras ytterligare. Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Kraftig utbyggnad av karriärtjänster med högre lön. Folkpartiet har drivit igenom flera lärarreformer och ett exempel är satsningen på karriärtjänster som har införts. Dessutom behövs det speciallärare till de elever som behöver stöd.
Goda möjligheter att skickliga lärare kan göra karriär
Det finns goda möjligheter att skickliga lärare kan göra karriär och bli förstelärare eller lektorer. Dessa får statligt finansierade lönelyft på cirka 5 000 kronor respektive 10 000 kronor i månaden utan att lämna undervisningen och eleverna.
– Antalet karriärtjänster har byggts ut stegvis, och till hösten 2014 har antalet ökat så att staten finansierar totalt 15 000 tjänster. Av dessa har Höglandets kommuner tilldelats pengar motsvarande 152 förstelärare i de kommunala skolorna, säger Magnus Olofsgård.
Folkpartiet föreslår högre lärarlönare
Folkpartiet föreslår inför valet att ännu fler lärare ska få karriärtjänster med högre lön. Partiet vill att antalet karriärtjänster ska byggas ut kraftigt och om några år bli totalt 25 000 i hela landet. För Höglandets skolor betyder detta att ytterligare 136 karriärtjänster, det vill säga närmare en fördubbling.
Förändringarna kommer ske på sikt
Totalt skulle det innebära att det i Höglandets skolor finns 288 karriärtjänster om några år med Folkpartiets politik.
– Totalt i länet rör det sig om ytterligare nästan 400 nya förstelärare. Förändringarna för lärare och skolor kommer att ske på sikt och det kan ta flera år och olika långtid för respektive skolor. Eftersom skolorna ser olika ut i kommunerna och det beror på de kommunala politikerna som gör olika satsningar och prioriteringar inom olika områden i kommunerna. Det som kan skilja skolorna åt kan exempelvis vara tekniskutrustning och lärarlönerna, berättar Magnus.
Text: Anna Svensson