Anna Hemlin som är generalsekreterare på Hjärnfonden berättar att andelen som helt säkert eller troligen kommer att skriva testamente har tydligt ökat sedan år 2019, det visar en ny undersökning av Kantar Sifo. Coronapandemins effekter har med stor sannolikhet bidragit till allmänhetens ökade medvetenhet.
Anna berättar vidare att den uppföljande undersökningen, som har gjorts på uppdrag av Hjärnfonden, visar att ungefär lika många som innan pandemin redan har skrivit testamente 15 procent. Däremot har det skett en tydlig ökning jämfört med år 2019 av de som helt säkert från 11 procent till 16 procent och troligen från 33 procent till 38 procent kommer att skriva testamente.
Försäkra sig om vad som sker med ens tillgångar
Hemlin förklarar att pandemin har i hög grad påverkat oss och för många människor har döden gjort sig påtaglig.
- Att skriva testamente handlar om att försäkra sig om vad som sker med ens tillgångar efter livet och att göra det lättare för familj och anhöriga. På frågan om varför man inte har skrivit ett testamente är svaren i linje med år 2019. 37 procent anger att det känns för tidigt att tänka på, 24 procent att det regleras av arvslagarna, 16 procent att de inte har så mycket att testamentera. Nio procent tycker det känns svårt att tänka på testamente, säger Anna Hemlin.
Utmaning att prata med sina anhöriga om testamente
Anna berättar att män pratar mer sällan med sina föräldrar om testamente. Runt hälften av de svarande har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente, vilket är oförändrat sedan 2019-års mätning.
- 49 procent av männen har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente. För kvinnor är den andelen lite mer än två av fem 42procent procent). Många känner att det är en utmaning att prata med sina anhöriga om testamente. Det kan vara känsligt att närma sig ämnet inom familjen. Mer än en av fyra anser att deras föräldrars testamente inte angår dem. 22 procent upplever att det känns svårt att tänka på testamente, förklarar Hemlin.
Att bidra under pandemin har varit stor
Hemlin fortsätter förklara att yngre kvinnor mer benägna att ge till välgörenhet och forskning. 4 av 10 skulle ”absolut” eller ”antagligen” kunna tänka sig att testamentera till välgörenhet eller forskning.
- Bland unga kvinnor 18 till 29 år är andelen som absolut kan tänka sig att testamentera en del av sin kvarlåtenskap till välgörenhet högre 29 procent jämfört med snittet 14 procent. När du sett till dina nära och kära kanske du har utrymme kvar att bidra med medel till forskningen. Att ge till livsviktig forskning om folksjukdomar som exempelvis Alzheimers och stroke är att lämna efter sig något av stor betydelse för framtiden. Enligt branschorganisationen Giva Sverige ökade allmänhetens givande under år 2020 med totalt 4,4 procent jämfört med år 2019. Människors vilja att bidra under pandemin har varit stor, något som också Hjärnfondens insamlingsrekord samma år vittnar om, säger Anna.
FAKTA
Om undersökningen
År 2019 genomförde Novus på uppdrag av Reformklubben och Hjärnfonden en undersökning om allmänhetens inställning till att skriva testamenten. År 2021 har Kantar Public genomfört samma undersökning på uppdrag av Hjärnfonden i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen.
Målgrupp: Svenska allmänheten, 18 till 79 år
Metod: Kantar Sifos webbpanel
Fältperiod: 22 - 28 november 2021
Antal intervjuer: 1000
Källa: Hjärnfonden.
Text: Anna Svensson
Anna berättar vidare att den uppföljande undersökningen, som har gjorts på uppdrag av Hjärnfonden, visar att ungefär lika många som innan pandemin redan har skrivit testamente 15 procent. Däremot har det skett en tydlig ökning jämfört med år 2019 av de som helt säkert från 11 procent till 16 procent och troligen från 33 procent till 38 procent kommer att skriva testamente.
Försäkra sig om vad som sker med ens tillgångar
Hemlin förklarar att pandemin har i hög grad påverkat oss och för många människor har döden gjort sig påtaglig.
- Att skriva testamente handlar om att försäkra sig om vad som sker med ens tillgångar efter livet och att göra det lättare för familj och anhöriga. På frågan om varför man inte har skrivit ett testamente är svaren i linje med år 2019. 37 procent anger att det känns för tidigt att tänka på, 24 procent att det regleras av arvslagarna, 16 procent att de inte har så mycket att testamentera. Nio procent tycker det känns svårt att tänka på testamente, säger Anna Hemlin.
Utmaning att prata med sina anhöriga om testamente
Anna berättar att män pratar mer sällan med sina föräldrar om testamente. Runt hälften av de svarande har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente, vilket är oförändrat sedan 2019-års mätning.
- 49 procent av männen har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente. För kvinnor är den andelen lite mer än två av fem 42procent procent). Många känner att det är en utmaning att prata med sina anhöriga om testamente. Det kan vara känsligt att närma sig ämnet inom familjen. Mer än en av fyra anser att deras föräldrars testamente inte angår dem. 22 procent upplever att det känns svårt att tänka på testamente, förklarar Hemlin.
Att bidra under pandemin har varit stor
Hemlin fortsätter förklara att yngre kvinnor mer benägna att ge till välgörenhet och forskning. 4 av 10 skulle ”absolut” eller ”antagligen” kunna tänka sig att testamentera till välgörenhet eller forskning.
- Bland unga kvinnor 18 till 29 år är andelen som absolut kan tänka sig att testamentera en del av sin kvarlåtenskap till välgörenhet högre 29 procent jämfört med snittet 14 procent. När du sett till dina nära och kära kanske du har utrymme kvar att bidra med medel till forskningen. Att ge till livsviktig forskning om folksjukdomar som exempelvis Alzheimers och stroke är att lämna efter sig något av stor betydelse för framtiden. Enligt branschorganisationen Giva Sverige ökade allmänhetens givande under år 2020 med totalt 4,4 procent jämfört med år 2019. Människors vilja att bidra under pandemin har varit stor, något som också Hjärnfondens insamlingsrekord samma år vittnar om, säger Anna.
FAKTA
Om undersökningen
År 2019 genomförde Novus på uppdrag av Reformklubben och Hjärnfonden en undersökning om allmänhetens inställning till att skriva testamenten. År 2021 har Kantar Public genomfört samma undersökning på uppdrag av Hjärnfonden i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen.
Målgrupp: Svenska allmänheten, 18 till 79 år
Metod: Kantar Sifos webbpanel
Fältperiod: 22 - 28 november 2021
Antal intervjuer: 1000
Källa: Hjärnfonden.
Text: Anna Svensson