Den 11 maj publicerade Bixia sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig till år 2030. I prognosen räknar elbolaget med att priserna kommer att stiga markant mellan 2020 och 2021. Anders Engkvist som är chefsanalytiker på Bixia berättar att, detta beror mesta dels på att Vattenfalls besked om stängningen av Ringhals ett och två samt att Bixia räknar med att även Oskarshamn ett stängs före 2020.
Anders fortsätter berätta att i Bixias grundscenario räknar Bixia med att elpriset kommer att ligga på i snitt 26 öre per kWh mellan 2016 och 2019. År 2020 räknar man med att snittpriset stiger till 30 öre för att vara uppe i cirka 40 öre år 2030. Beräknat på en valutakurs på 9 Euro. I miljöalternativet räknar Bixia med betydligt högre priser på utsläppsrätter och el. Priserna på CO2 blir då så höga att en minskning av utsläppen sker via växling från kol- till gaskondensproduktion.
Bixia väger in olika scenarier i långtidsprognoser
I långtidsprognoser väger Bixia in olika scenarier, men oavsett vilket som slår in kommer den nordiska elmarknaden att präglas av kraftigt förstärkt energibalans fram till 2019.
– Det beror i första hand på utbyggnaden av förnybar el, främst vindkraft, men även finsk kärnkraft. Därefter får vi en starkt försämrad energi- och effektbalans beroende på stängningen av tre kärnkraftverk, och ökad export via nya kabelförbindelser, säger Anders Engkvist.
Nedgång i elanvändning inom industrin
De senaste åren har präglats av en nedgång i elanvändning inom industrin, det gäller framförallt pappers- och massaindustrin. Orsakerna är en kombination av finanskris och ökad energieffektivisering.
– Enligt SCB har industrins elanvändning i Sverige minskat med tre procent det senaste året. Den framtida elanvändningen kan hållas tillbaka av mer egenproducerad el bland konsumenterna. Det är möjligt att vi i vår prognos har undervärderat konsekvenserna av den framtida mikroproduktionen, berättar han.
Vindkraften har pressat ner elpriserna
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. Vid våtår i Norden kan det tidvis bli låga elpriser då mycket förnybar el pressar priserna utöver den befintliga vattenkraften. Samtidigt hålls priserna även nere under torrår tack vare mer vindkraft.
– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Anders.
Allmänheten kommer inte påverkas särskilt mycket
Anders menar att allmänheten inte kommer påverkas särskilt mycket av högre elpris.
– Eftersom det inte är någon dramatisk elprishöjning. När det gäller hemelektronik som drar el så är många av de senaste elektronikprodukterna som används i hushållen ganska energisnåla på el, vilket inte gör att mer el förbrukas. Framöver tror jag att hushållens elkostnad stiger något men ingen dramatisk ökning förklarar han.
Text: Anna Svensson
Anders fortsätter berätta att i Bixias grundscenario räknar Bixia med att elpriset kommer att ligga på i snitt 26 öre per kWh mellan 2016 och 2019. År 2020 räknar man med att snittpriset stiger till 30 öre för att vara uppe i cirka 40 öre år 2030. Beräknat på en valutakurs på 9 Euro. I miljöalternativet räknar Bixia med betydligt högre priser på utsläppsrätter och el. Priserna på CO2 blir då så höga att en minskning av utsläppen sker via växling från kol- till gaskondensproduktion.
Bixia väger in olika scenarier i långtidsprognoser
I långtidsprognoser väger Bixia in olika scenarier, men oavsett vilket som slår in kommer den nordiska elmarknaden att präglas av kraftigt förstärkt energibalans fram till 2019.
– Det beror i första hand på utbyggnaden av förnybar el, främst vindkraft, men även finsk kärnkraft. Därefter får vi en starkt försämrad energi- och effektbalans beroende på stängningen av tre kärnkraftverk, och ökad export via nya kabelförbindelser, säger Anders Engkvist.
Nedgång i elanvändning inom industrin
De senaste åren har präglats av en nedgång i elanvändning inom industrin, det gäller framförallt pappers- och massaindustrin. Orsakerna är en kombination av finanskris och ökad energieffektivisering.
– Enligt SCB har industrins elanvändning i Sverige minskat med tre procent det senaste året. Den framtida elanvändningen kan hållas tillbaka av mer egenproducerad el bland konsumenterna. Det är möjligt att vi i vår prognos har undervärderat konsekvenserna av den framtida mikroproduktionen, berättar han.
Vindkraften har pressat ner elpriserna
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. Vid våtår i Norden kan det tidvis bli låga elpriser då mycket förnybar el pressar priserna utöver den befintliga vattenkraften. Samtidigt hålls priserna även nere under torrår tack vare mer vindkraft.
– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Anders.
Allmänheten kommer inte påverkas särskilt mycket
Anders menar att allmänheten inte kommer påverkas särskilt mycket av högre elpris.
– Eftersom det inte är någon dramatisk elprishöjning. När det gäller hemelektronik som drar el så är många av de senaste elektronikprodukterna som används i hushållen ganska energisnåla på el, vilket inte gör att mer el förbrukas. Framöver tror jag att hushållens elkostnad stiger något men ingen dramatisk ökning förklarar han.
Text: Anna Svensson