Anna Norin som är statistiker på Trafikanalys berättar att Trafikanalys har tagit fram en modell för att beräkna planerat utbud baserat på tidtabellsdata. Under år 2017 planerades regional kollektivtrafik för en sammanlagd sträcka av 766 miljoner kilometer. Av dessa stod kommersiell trafik för 27 miljoner kilometer. Det betyder att endast 3,5 procent av kollektivtrafikens utbud anordnades helt utan subventioner från samhället.
Det har gått sex år sedan den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft första januari år 2012. Lagen innebar nya regler som öppnade den lokala och regionala kollektivtrafiken för privata initiativ, med huvudsyfte att skapa fler alternativ och öka innovationsgraden, vilket på sikt ska gynna resenärerna och samhället.
Järnvägen har största andel kommersiell trafik
Järnväg, buss och båt är de kollektiva färdmedel som idag anordnas med privata initiativ.
– Störst andel kommersiell regional linjetrafik jämfört med subventionerad, räknat i planerad trafikerad sträcka, har järnvägen, där 15 procent av färdvägen drivs helt kommersiellt. Motsvarande andel för busstrafiken är två procent och för båt fem procent, säger Anna Norin.
Så mycket subventioneras kollektivtrafiken
Under år 2017 fick den subventionerade regionala kollektivtrafiken totalt 24,5 miljarder kronor i bidrag eller tillskott från stat, kommun och landsting.
– Det motsvarar ett bidrag från varje invånare med drygt 2 400 kronor per år. Under år 2017 kostade en kollektivtrafikresa i genomsnitt 30 kronor, och den genomsnittliga intäkten per resa var knappt 15 kronor, förklarar Anna.
Sveriges officiella statistik
Uppgifterna är hämtade ur Sveriges officiella statistik med titlarna Regional linjetrafik 2017 samt Kommersiell linjetrafik på väg 2017.
– Jämförelserna mellan subventionerad och kommersiell trafik är baserade på bearbetade tidtabellsdata från Samtrafiken AB. Därutöver presenterar Trafikanalys sin årliga undersökning av samtlig kollektivtrafik, berättar Norin.
Samtrafiken AB:s databas
All linjetrafik som följer en tidtabell måste enligt föreskrift rapporteras in i tidtabellsdata till Samtrafiken AB.
– Modellen utgår från trafiken som finns i Samtrafiken AB:s databas. Vi har jobbat med den sedan drygt ett år, men det här är första gången som vi publicerar statistik baserad på modellen. Sedan tidigare gör vi varje år en frivillig enkätundersökning, den går ut till alla Regionala Kollektivtrafikmyndigheter (RKM) och är därmed heltäckande som det går för den subventionerade trafiken. Den kommersiella trafiken får egna, också frivilliga enkäter och den kommersiella bantrafiken hämtas in från en av våra andra undersökningar ”Bantrafik”. Enkätundersökningen är mer omfattande i sina frågor än vad modellen med tidtabellsdata kan ge svar på, förklarar Anna Norin.
Bild skapas över utbudet inom kollektivttrafiken
Trafikanalys sammanställer tidtabellsdata från Samtrafiken AB. Utifrån det kan Trafikanalys sedan räkna ut planerat utbud i antal kilometer.
– Vi skattar längden på de rutter som körs med hjälp tidtabellsdata och två databaser, det vill säga Nationell Vägdatabas (NVDB) och Nationell Järnvägsdatabas (NJDB). Det ger en bild av vilket utbud som finns inom kollektivtrafiken. Dessutom kan vi identifiera vilka linjer som finns och behöver inte få mätfel i och med dubbelräkningar när en linje passerar en länsgräns. Vi räknar också ut planerat antal avgångar från hållplats. En tur med start- och sluthållplats samt två mellanliggande hållplatser bidrar med tre avgångar, säger hon.
Litet kommersiellt utbud
Anna förklarar att det kommersiella utbudet har varit litet och har inte ökat särskilt mycket sedan den nya lagen kom 2012 (SFS 2010:1065).
– En typisk kommersiell kollektivtrafik är flygbussarna. I och med att vi har och har haft ett visst bortfall för den kommersiella trafiken i våra enkätundersökningar, och ibland även svårt att identifiera vilken trafik som finns i kommersiell regi, så har vi svårt att jämföra bakåt. En tanke med att använda tidtabellsdata är att få en bättre modell för uppföljning, berättar hon.
Mer information från register och öppna data
Trafikanalys hoppas kunna utöka urvalet från Samtrafiken AB till att bli en totalundersökning av de tidtabellsdata som finns.
– Vår förhoppning är att kunna hämta mer och mer information från register och öppna data, så att vi avlastar uppgiftslämnarna och inte behöver skicka så mycket enkäter, avslutar Anna.
Text: Anna Svensson
Foto: Arnold Svensson
Det har gått sex år sedan den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft första januari år 2012. Lagen innebar nya regler som öppnade den lokala och regionala kollektivtrafiken för privata initiativ, med huvudsyfte att skapa fler alternativ och öka innovationsgraden, vilket på sikt ska gynna resenärerna och samhället.
Järnvägen har största andel kommersiell trafik
Järnväg, buss och båt är de kollektiva färdmedel som idag anordnas med privata initiativ.
– Störst andel kommersiell regional linjetrafik jämfört med subventionerad, räknat i planerad trafikerad sträcka, har järnvägen, där 15 procent av färdvägen drivs helt kommersiellt. Motsvarande andel för busstrafiken är två procent och för båt fem procent, säger Anna Norin.
Så mycket subventioneras kollektivtrafiken
Under år 2017 fick den subventionerade regionala kollektivtrafiken totalt 24,5 miljarder kronor i bidrag eller tillskott från stat, kommun och landsting.
– Det motsvarar ett bidrag från varje invånare med drygt 2 400 kronor per år. Under år 2017 kostade en kollektivtrafikresa i genomsnitt 30 kronor, och den genomsnittliga intäkten per resa var knappt 15 kronor, förklarar Anna.
Sveriges officiella statistik
Uppgifterna är hämtade ur Sveriges officiella statistik med titlarna Regional linjetrafik 2017 samt Kommersiell linjetrafik på väg 2017.
– Jämförelserna mellan subventionerad och kommersiell trafik är baserade på bearbetade tidtabellsdata från Samtrafiken AB. Därutöver presenterar Trafikanalys sin årliga undersökning av samtlig kollektivtrafik, berättar Norin.
Samtrafiken AB:s databas
All linjetrafik som följer en tidtabell måste enligt föreskrift rapporteras in i tidtabellsdata till Samtrafiken AB.
– Modellen utgår från trafiken som finns i Samtrafiken AB:s databas. Vi har jobbat med den sedan drygt ett år, men det här är första gången som vi publicerar statistik baserad på modellen. Sedan tidigare gör vi varje år en frivillig enkätundersökning, den går ut till alla Regionala Kollektivtrafikmyndigheter (RKM) och är därmed heltäckande som det går för den subventionerade trafiken. Den kommersiella trafiken får egna, också frivilliga enkäter och den kommersiella bantrafiken hämtas in från en av våra andra undersökningar ”Bantrafik”. Enkätundersökningen är mer omfattande i sina frågor än vad modellen med tidtabellsdata kan ge svar på, förklarar Anna Norin.
Bild skapas över utbudet inom kollektivttrafiken
Trafikanalys sammanställer tidtabellsdata från Samtrafiken AB. Utifrån det kan Trafikanalys sedan räkna ut planerat utbud i antal kilometer.
– Vi skattar längden på de rutter som körs med hjälp tidtabellsdata och två databaser, det vill säga Nationell Vägdatabas (NVDB) och Nationell Järnvägsdatabas (NJDB). Det ger en bild av vilket utbud som finns inom kollektivtrafiken. Dessutom kan vi identifiera vilka linjer som finns och behöver inte få mätfel i och med dubbelräkningar när en linje passerar en länsgräns. Vi räknar också ut planerat antal avgångar från hållplats. En tur med start- och sluthållplats samt två mellanliggande hållplatser bidrar med tre avgångar, säger hon.
Litet kommersiellt utbud
Anna förklarar att det kommersiella utbudet har varit litet och har inte ökat särskilt mycket sedan den nya lagen kom 2012 (SFS 2010:1065).
– En typisk kommersiell kollektivtrafik är flygbussarna. I och med att vi har och har haft ett visst bortfall för den kommersiella trafiken i våra enkätundersökningar, och ibland även svårt att identifiera vilken trafik som finns i kommersiell regi, så har vi svårt att jämföra bakåt. En tanke med att använda tidtabellsdata är att få en bättre modell för uppföljning, berättar hon.
Mer information från register och öppna data
Trafikanalys hoppas kunna utöka urvalet från Samtrafiken AB till att bli en totalundersökning av de tidtabellsdata som finns.
– Vår förhoppning är att kunna hämta mer och mer information från register och öppna data, så att vi avlastar uppgiftslämnarna och inte behöver skicka så mycket enkäter, avslutar Anna.
Text: Anna Svensson
Foto: Arnold Svensson