Erik Haara som är VD på Trä- och Möbelföretagen TMF berättar att enligt rapporten ”Bostadsbyggandets känslighet för konjunktursvängningar” 2025 som Trä- och Möbelföretagen TMF låtit WSP göra, sticker Sverige ut i OECD med stora konjunktursvängningar som slår hårt mot småhusmarknaden. Långa återbetalningstider och höga skuldkvoter gör hushåll särskilt känsliga för ränteförändringar, vilket bromsar byggandet kraftigt när räntorna stiger.
Erik berättar vidare att rapporten pekar på behovet av mer stabila förutsättningar och långsiktiga spelregler för bostadsmarknaden för att säkra kompetens, produktion och ett jämnt bostadsbyggande över tid. Bostadsfinansieringens struktur i Sverige i nuläget innebär en hög andel hushåll med bolån och långa återbetalningstider. Enligt rapporten har Sverige en av de längsta återbetalningstiderna bland de jämförda länderna i snitt 45 år, att jämföra med ett OECD-snitt på 23 år. Det gör systemet extra känsligt för ränteförändringar, även om många hushåll har betydande tillgångar på pappret.
Erik förklarar att Sverige är ett av de OECD-länder där bostadsbyggandet är mest känsligt för konjunktursvängningar. Denna volatilitet innebär att byggtakten varierar kraftigt mellan hög- och lågkonjunktur, vilket skapar långsiktiga utmaningar för både byggbranschen och samhället i stort.
- När bostadsbyggandet ligger på den lägsta nivån på 100 år är det uppenbart att något är grundläggande fel. Bostadsbristen påverkar Sveriges konkurrenskraft, familjers framtidsplaner och vår långsiktiga utveckling. Nu krävs en bred politisk samsyn och beslut som matchar allvaret i situationen. WSP:s analys med de regionalekonomiska verktyget Raps visar hur nedgången slår mot trä- och möbelindustrin, särskilt i Jönköpings län där branschen är starkt koncentrerad. I ett scenario där 1 000 byggjobb försvinner, förloras ytterligare 500 jobb i länet och 700 i landet, säger Erik Haara.
Erik fortsätter förklara att den höga känsligheten gör att byggandet tvärnitar vid räntehöjningar något som blev tydligt under den senaste räntecykeln. Resultatet är en volatil marknad för nyproduktion och särskilt för småhus, vilket skapar stora utmaningar för branschen. Trä- och Möbelföretagen TMF har tre förslag på förbättringar enligt följande.
1. En mer motståndskraftig bolånefinansiering
- Bolånesystemet som bostadsmarknaden vilar på tvingar hushåll till en rak amortering, utan särskild hänsyn till delar av livet när boendeutgifter och inkomster fluktuerar. Vi föreslår en politiskt tillsatt utredning för att banker ska kunna erbjuda annuitetslån för bostadsköp. Finansieringsformen innebär att hushåll betalar samma belopp varje månad, där förhållandet mellan ränta och amortering skiftar över tid. På så sätt kan utgifterna jämnas ut, säger Erik.
2. Rättvisa och förutsägbara byggherrekostnader
- Byggherrekostnaderna har ökat långt snabbare än andra tjänstepriser och varierar stort mellan kommuner. I slutändan höjer det bostadens slutpris. Vi kräver en nationell översyn som skapar större transparens och förutsägbarhet, säger Erik.
3. En blocköverskridande bostadspolitisk överenskommelse
- Bostadsförsörjningen måste, likt energi och transport, ses som del av Sveriges samhällskritiska infrastruktur. Bristen på bostäder där människor vill bo får konsekvenser för kompetensförsörjning, integration och barnafödande. Bostadspolitiken måste samlas under ett långsiktigt och blocköverskridande paraply. På så sätt vinner hushållen, näringslivet och hela Sverige och det går att vända på rätt stenar som planmonopol, hyresreglering och bostadsfinansiering, säger Erik.
Text: Anna Svensson
Erik berättar vidare att rapporten pekar på behovet av mer stabila förutsättningar och långsiktiga spelregler för bostadsmarknaden för att säkra kompetens, produktion och ett jämnt bostadsbyggande över tid. Bostadsfinansieringens struktur i Sverige i nuläget innebär en hög andel hushåll med bolån och långa återbetalningstider. Enligt rapporten har Sverige en av de längsta återbetalningstiderna bland de jämförda länderna i snitt 45 år, att jämföra med ett OECD-snitt på 23 år. Det gör systemet extra känsligt för ränteförändringar, även om många hushåll har betydande tillgångar på pappret.
Erik förklarar att Sverige är ett av de OECD-länder där bostadsbyggandet är mest känsligt för konjunktursvängningar. Denna volatilitet innebär att byggtakten varierar kraftigt mellan hög- och lågkonjunktur, vilket skapar långsiktiga utmaningar för både byggbranschen och samhället i stort.
- När bostadsbyggandet ligger på den lägsta nivån på 100 år är det uppenbart att något är grundläggande fel. Bostadsbristen påverkar Sveriges konkurrenskraft, familjers framtidsplaner och vår långsiktiga utveckling. Nu krävs en bred politisk samsyn och beslut som matchar allvaret i situationen. WSP:s analys med de regionalekonomiska verktyget Raps visar hur nedgången slår mot trä- och möbelindustrin, särskilt i Jönköpings län där branschen är starkt koncentrerad. I ett scenario där 1 000 byggjobb försvinner, förloras ytterligare 500 jobb i länet och 700 i landet, säger Erik Haara.
Erik fortsätter förklara att den höga känsligheten gör att byggandet tvärnitar vid räntehöjningar något som blev tydligt under den senaste räntecykeln. Resultatet är en volatil marknad för nyproduktion och särskilt för småhus, vilket skapar stora utmaningar för branschen. Trä- och Möbelföretagen TMF har tre förslag på förbättringar enligt följande.
1. En mer motståndskraftig bolånefinansiering
- Bolånesystemet som bostadsmarknaden vilar på tvingar hushåll till en rak amortering, utan särskild hänsyn till delar av livet när boendeutgifter och inkomster fluktuerar. Vi föreslår en politiskt tillsatt utredning för att banker ska kunna erbjuda annuitetslån för bostadsköp. Finansieringsformen innebär att hushåll betalar samma belopp varje månad, där förhållandet mellan ränta och amortering skiftar över tid. På så sätt kan utgifterna jämnas ut, säger Erik.
2. Rättvisa och förutsägbara byggherrekostnader
- Byggherrekostnaderna har ökat långt snabbare än andra tjänstepriser och varierar stort mellan kommuner. I slutändan höjer det bostadens slutpris. Vi kräver en nationell översyn som skapar större transparens och förutsägbarhet, säger Erik.
3. En blocköverskridande bostadspolitisk överenskommelse
- Bostadsförsörjningen måste, likt energi och transport, ses som del av Sveriges samhällskritiska infrastruktur. Bristen på bostäder där människor vill bo får konsekvenser för kompetensförsörjning, integration och barnafödande. Bostadspolitiken måste samlas under ett långsiktigt och blocköverskridande paraply. På så sätt vinner hushållen, näringslivet och hela Sverige och det går att vända på rätt stenar som planmonopol, hyresreglering och bostadsfinansiering, säger Erik.
Text: Anna Svensson