Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att i samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.
Anna berättar vidare att vid en medarbetares sjukfrånvaro betalar arbetsgivaren, enligt nuvarande system, ut sjuklön de första 14 dagarna i en sjukperiod efter att helt karensavdrag gjorts. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och/eller upprepade sjukskrivningar, finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till cirka 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader såsom utebliven produktion.
Arbetsgivare och arbetsmarknaden kommer påverkas
Gillek förklarar att tas högkostnadsskyddet bort som regeringen och Sverigedemokraterna föreslår, riskerar detta att bidra till att sjuklönekostnaderna mer än fördubblas för de små företagen.
- Vi ser också att förslaget riskerar att även drabba alla de som står långt ifrån arbetsmarknaden och som verkligen behöver få ett jobb för att kunna försörja sig själv. Arbetsgivare kommer med tanke på de ökande kostnader för sjuklöner, vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa, säger Anna Gillek.
Småföretagen kommer drabbas hårdast
Anna fortsätter förklara att enligt regeringens egna beräkningar kommer detta innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.
- För att begränsa företagens kostnader för sjukskrivningar infördes ett högkostnadsskydd 2010. Detta högkostnadsskydd innebär att det finns ett tak för hur höga sjukskrivningskostnaderna kan bli för företagen. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag. Eftersom småföretagen har få anställda drabbas de hårdare av sjukskrivningar än större företag. I undersökningar har de små företagen under flera år uppgett att just sjuklöneansvaret är ett av deras största hinder för att anställa och växa. Den ökade risken att vid en anställning få högre sjuklönekostnader kommer att medföra att företagen, främst de mindre, kommer att bli än mer selektiva när de anställer nya medarbetare, säger Gillek.
Viktigt att underlätta för företagen
Anna berättar att detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft.
- Företagen blir mer selektiva i sina rekryteringar så kommer utanförskapet öka och därmed kommer även kostnaderna för människor som står utanför arbetsmarknaden att öka. Utmaningar inför framtiden handlar om politiken vill att fler människor ska komma i arbete så måste man underlätta för företagen att anställa människor, och då även de grupper i samhället som står längre ifrån arbetsmarknaden och som behöver mer stöd och utbildningsinsatser för att bli anställningsbara och som inte har några referenser att visa upp från tidigare anställningar. Regeringen och Sverigedemokraterna måste komma ihåg att det är företagen tillsammans med sina anställda som är grunden till vår gemensamma välfärd. Och vill politiken få mer pengar för att finansiera sin budget så är det genom att dessa företag kan och vågar anställa fler som dessa nya resurser, säger Anna.
Text: Anna Svensson
Anna berättar vidare att vid en medarbetares sjukfrånvaro betalar arbetsgivaren, enligt nuvarande system, ut sjuklön de första 14 dagarna i en sjukperiod efter att helt karensavdrag gjorts. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och/eller upprepade sjukskrivningar, finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till cirka 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader såsom utebliven produktion.
Arbetsgivare och arbetsmarknaden kommer påverkas
Gillek förklarar att tas högkostnadsskyddet bort som regeringen och Sverigedemokraterna föreslår, riskerar detta att bidra till att sjuklönekostnaderna mer än fördubblas för de små företagen.
- Vi ser också att förslaget riskerar att även drabba alla de som står långt ifrån arbetsmarknaden och som verkligen behöver få ett jobb för att kunna försörja sig själv. Arbetsgivare kommer med tanke på de ökande kostnader för sjuklöner, vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa, säger Anna Gillek.
Småföretagen kommer drabbas hårdast
Anna fortsätter förklara att enligt regeringens egna beräkningar kommer detta innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.
- För att begränsa företagens kostnader för sjukskrivningar infördes ett högkostnadsskydd 2010. Detta högkostnadsskydd innebär att det finns ett tak för hur höga sjukskrivningskostnaderna kan bli för företagen. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag. Eftersom småföretagen har få anställda drabbas de hårdare av sjukskrivningar än större företag. I undersökningar har de små företagen under flera år uppgett att just sjuklöneansvaret är ett av deras största hinder för att anställa och växa. Den ökade risken att vid en anställning få högre sjuklönekostnader kommer att medföra att företagen, främst de mindre, kommer att bli än mer selektiva när de anställer nya medarbetare, säger Gillek.
Viktigt att underlätta för företagen
Anna berättar att detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft.
- Företagen blir mer selektiva i sina rekryteringar så kommer utanförskapet öka och därmed kommer även kostnaderna för människor som står utanför arbetsmarknaden att öka. Utmaningar inför framtiden handlar om politiken vill att fler människor ska komma i arbete så måste man underlätta för företagen att anställa människor, och då även de grupper i samhället som står längre ifrån arbetsmarknaden och som behöver mer stöd och utbildningsinsatser för att bli anställningsbara och som inte har några referenser att visa upp från tidigare anställningar. Regeringen och Sverigedemokraterna måste komma ihåg att det är företagen tillsammans med sina anställda som är grunden till vår gemensamma välfärd. Och vill politiken få mer pengar för att finansiera sin budget så är det genom att dessa företag kan och vågar anställa fler som dessa nya resurser, säger Anna.
Text: Anna Svensson