Nordic Infracenter arrangerade Framtidens Järnvägs resultatkonferens inom järnvägsbranschen den 18 mars på Hotell Högland i Nässjö. Under konferensen presenterades de avslutade projekten Samarbetsprojekt AR-tillämpning för järnväg, Utredning avseende tågteknikerutbildning, Samarbetsprojekt 3D printing, Digitala LIA-handböcker för lokförare och det avslutade forskningsuppdraget Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschens SME företag.
Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter startade konferensen med att hälsa de inbjudna personerna från järnvägsbranschen välkomna och höll en presentation av Framtidens Järnväg. Hans-Inge berättade att Framtidens Järnväg har bedrivit forskningsuppdrag och samverkansprojekt för att lyfta nya spännande idéer och väcka tankar inom järnvägsbranschen, för att utveckla konkurrenskraften, tillväxten och innovation. Resultaten av samtliga projekt och forskningsuppdrag har haft stor betydelse för järnvägsbranschen. Alla de redovisade samarbetsprojekten uppfyller de mål och omfattningar som vi hade ställt upp vid uppstart. Alla de redovisade projekten och forskningsuppdragen är viktiga på så vis att de pekar på utvecklingsmöjligheter i järnvägsbranschen.
Nordic Infracenters nya projektledare
Nya projektledaren för Nordic Infracenter Anders Karlsved hälsades välkommen och presenterades. Anders berättade att hans koppling till Nässjö är att han varit ansvarig för företaget Eldon. I rollen som projektledaren för Nordic Infracenter är han ödmjuk för den kunskap som redan finns och han tycker det ska bli intressant att lära sig mer. En liten hobby som Anders har är att vara med och utveckla bolag. Han ser fram emot att träffa alla. Anders vill och kommer att besöka företag och verksamheter som samarbetar med Nordic Infracenter.
”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”
John Larsson Tydal System AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”. Syftet med projektet var att utforska möjligheterna att lösa problem för järnvägen med hjälp av AR, augmented reality. John förklarade att Augmented reality, eller ”förstärkt verklighet” som det heter på svenska, innebär att man tittar på världen genom en kamera. I kameravyn lägger man till ett extra informationslager i realtid, baserat på det man ser. När man tittar på till exempel ett geografiskt objekt så får man extra information om objektet. Det kan handla om beteckningar, förklaringar, klassificeringar eller avstånd till olika objekt. Använder man en mobilkamera så kan informationen dessutom kombineras med data från mobilens kompass, accelerometer och GPS. Då kan man placera ut virtuella objekt på skärmen eller ersätta objekt med förbättrade virtuella versioner.
Arbetsnamnet på appen är RailGIS
John förklarade vidare att en prototyp som Tydal Systems har byggt är programmerad med Flutter och använder sig av kodbiblioteket Wikitude samt data från Trafikverket. Den fungerar både för Android och iOS. För att appen ska fungera som tänkt så måste appen ha behörighet till GPS och kamera och platstjänsten måste vara påslagen. Arbetsnamnet på appen är RailGIS. Prototypen visar i nuläget ett objekt i taget, det vill säga en järnvägssignal. Den använder sig av kompassriktningen från GPS:en i mobilen, samt avstånd till objektet och visar namnet på signalen baserat på Trafikverkets öppna data.
”Utredning avseende tågteknikerutbildning”
Michael Carlsson från Solberga station AB och Matz Magnusson från Magnusson & Kennberg Varumärkesutveckling AB redovisade projektet ”Utredning avseende tågteknikerutbildning”.
Detta projekts syfte var hur en tågteknikerutbildning kan byggas upp till en attraktiv utbildning för arbetsmarknaden, för såväl studenter som branschföretag. Michael berättade att detta projekt handlade om hur skulle en framtida, långsiktigt hållbar, eftergymnasial utbildningsmodell för tågtekniker ska kunna byggas upp för att bli mer attraktiv för utbildningsanordnare, näringsliv och studenter? En viktig del i detta projekt var den workshop som hölls 2021-11-04 i Nässjö med delegater som representerade verkstadsföretag, fordonsägare och skolor, där behov och önskemål om kompetensinsatser diskuterades och värderades. Denna workshop anordnades av Nordic Infracenter och där Solberga Station AB var föredragande.
Lämnar utbildningen med en bred kunskap
Michael berättade vidare att en viktig slutsats som framkom i workshopen var att man som bransch var mest betjänt av att studenten lämnar utbildningen med en bred kunskap om järnvägsfordons- teknik överlag, och att det är enklare att bygga på den med specialiseringar när de väl finns ute hos arbetsgivarna. Man såg det också som viktigt att utbildningen inte bara är tekniskt inriktad utan även personlighetsutvecklande på områden som föreslåses av arbete i team, logiskt tänkande och språkkunskaper.
Få fler studenter att välja tågteknikerutbildning
Matz berättade om varumärkens betydelse hos personer och han berättade om en person som hade tatuerat appel loggan på grund av att personen har samma värderingar som varumärket appel har. Dessa värderingar har appel byggt upp för sitt varumärke. Människor knyter sig gärna till varumärken. Om vi ska marknadsföra yrket inom tågbranschen för att locka fler sökande till utbildningar och anställningar, vad ska vi bygga marknadsföringen på då? Vad är speciellt med det här yrket? Målsättningen är att vår marknadsföring ska få fler studenter att känna till, uppskatta och så småningom välja, en tågteknikerutbildning.
”Samarbetsprojekt 3-D printing”
Sebastian Proper från RISE AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt 3-D printing” för reservdelar till järnvägen. Syftet med uppdraget var att undersöka möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar. Sebastian berättade att vilka möjligheter respektive hinder finns det med design för additiv tillverkning av till exempel reservdelar för olika applikationer inom järnvägsindustrin. Kan detta göras med bibehållen eller ökad säkerhetsnivå och kvalitet? En Illustrationen som togs fram inom ett Swerea 3D3 projekt för ett par år sedan, visar schematiskt de olika delstegen som ingår i kedjan från idé till färdig komponent inklusive nödvändig efterbehandling och kvalitetssäkring. Modellen är applicerbar på vilket råmaterial som helst men antalet delsteg och omfattningen av dessa kan variera.
Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare”
Sebastian förklarade att i uppdraget har möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar undersökts. Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare” valdes för att utvärdera tekniken. Komponenten har i dag utgått ur sortimentet men kan tänkas behöva tillverkas i små serier vilket lämpar komponenten för additiv tillverkning. Utrymmet för omkonstruktion av komponenten gör också att krafterna i additiv tillverkning kan demonstreras på ett bra sätt.
En additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning
Sebastian berättade att komponenterna tillverkades med en additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning med laser (L-PBF). Med denna teknik byggs komponenten upp lager för lager i en pulverbädd där en laser smälter det givna lagret efter en 3D-modell som delats upp i lager genom en mjukvara. De tillverkade komponenterna genomgick sedan efterbehandling i form av supportborttagning, gängtappning, polering och blästring. De resulterande komponenterna blev lyckade och visade på att additiv tillverkning kan användas för reservdelar till järnvägen.
”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”
Jonas Norrman från IMCG AB och Annki Edström från IMCG AB föreläste och redovisade forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”. Jonas och Annki berättade att IMCG lyfter innovativa företag och organisationer till nästa nivå och ut på marknaden. När det gäller marknaden för järnvägsunderhåll så är det hög marknadskoncentration som råder, cirka 10 procent av företagen står för 50 procent av omsättningen. Företagen är små, ett medianföretag i anläggningsbranschen har 8 anställda och omsätter 14 msek.
Kvalitativ studie omfattade 24 intervjuer
Jonas och Annki berättade vidare att med forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och branschens SME-företag” var syftet att specifikt titta på små och medelstora företag inom järnvägsunderhåll klarlägga problemställningar i samarbetsprocesser avseende innovation, järnvägsbranschens och akademins inställning och attityd till dessa frågor samt förslag till förbättringsarbetet och vad som krävs för en utvecklad samverkan. Denna kvalitativa studie omfattade 24 intervjuer med företrädare för SMF, branschorganisationer, YH-utbildare, universitet, utredare samt beslutsfattare i kombination med litteraturstudier.
Utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation
Jonas och Annki förklarade att resultaten indikerar att det redan pågår samverkan mellan företag inom järnvägsunderhållsbranschen och utbildningsverksamheter på YH- och högskolenivå, även om omfattningen är relativt blygsam speciellt vad gäller de små och medelstora företagen. Båda typerna av aktörer är positivt inställda till mer samverkan även med innovation som inriktning, men pekar samtidigt på en rad strukturella svårigheter både i branschen som sådan och inom utbildningssektorn för detta område. Dessa omfattar bland annat hur branschen efter nedläggningen av Banverket har kommit att domineras av några få aktörer i kombination med en mängd mycket små bolag, frånvaron av innovationsinriktade. Av intervjuerna och litteraturstudien framgår att utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation. Inom YH beror detta på att utbildningen till sin karaktär är fokuserad mer på vad branschen efterfrågar just nu och där studenterna ska kunna gå direkt från utbildning in i specifika yrken.
”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”
Johnny Lüppert från TCC AB och Mathilda Idhult från TCC AB föreläste och redovisade projektet ”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”. Johnny och Mathilda berättade att syftet med projektet var att undersöka situationen avseende en digitalisering av LIA-handboken för lokförarutbildningarna i Sverige. Detta då det både från branschen och utbildningsanordnarna finns ett uttalat behov att förenkla, kvalitetssäkra och förtydliga återkopplingen från genomförandet av de yrkeskvalificerande praktikperioderna. Målet med samarbetsprojektet är att, via faktaunderlag och analyser i slutrapporten, klargöra situationen och ge förutsättningar till efterföljande projekt, aktiviteter och utbildningsinsatser.
Skapa en grund för LIA-handboken
Johnny Lüppert och Mathilda berättar vidare att projektet blev beviljat för att undersöka om och i så fall hur en eventuell utformning av en digital LIA-handbok skulle se ut. Ett flertal frågeställningar behövde besvaras under arbetets gång för att skapa en grund som den digitala LIA-handboken sen ska bygga på. I dagsläget har den studerande ansvar för sin LIA-handbok och ansvarig hos utbildningsanordnaren att samla in, dokumenterar och sammanställer den studerandes resultat och bedömningar efter det att LIA-perioden är slut.
Fakta
Framtidens Järnväg
Källa: Nordic Infracenter.
Text och foto: Anna Svensson
Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter startade konferensen med att hälsa de inbjudna personerna från järnvägsbranschen välkomna och höll en presentation av Framtidens Järnväg. Hans-Inge berättade att Framtidens Järnväg har bedrivit forskningsuppdrag och samverkansprojekt för att lyfta nya spännande idéer och väcka tankar inom järnvägsbranschen, för att utveckla konkurrenskraften, tillväxten och innovation. Resultaten av samtliga projekt och forskningsuppdrag har haft stor betydelse för järnvägsbranschen. Alla de redovisade samarbetsprojekten uppfyller de mål och omfattningar som vi hade ställt upp vid uppstart. Alla de redovisade projekten och forskningsuppdragen är viktiga på så vis att de pekar på utvecklingsmöjligheter i järnvägsbranschen.
Nordic Infracenters nya projektledare
Nya projektledaren för Nordic Infracenter Anders Karlsved hälsades välkommen och presenterades. Anders berättade att hans koppling till Nässjö är att han varit ansvarig för företaget Eldon. I rollen som projektledaren för Nordic Infracenter är han ödmjuk för den kunskap som redan finns och han tycker det ska bli intressant att lära sig mer. En liten hobby som Anders har är att vara med och utveckla bolag. Han ser fram emot att träffa alla. Anders vill och kommer att besöka företag och verksamheter som samarbetar med Nordic Infracenter.
”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”
John Larsson Tydal System AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”. Syftet med projektet var att utforska möjligheterna att lösa problem för järnvägen med hjälp av AR, augmented reality. John förklarade att Augmented reality, eller ”förstärkt verklighet” som det heter på svenska, innebär att man tittar på världen genom en kamera. I kameravyn lägger man till ett extra informationslager i realtid, baserat på det man ser. När man tittar på till exempel ett geografiskt objekt så får man extra information om objektet. Det kan handla om beteckningar, förklaringar, klassificeringar eller avstånd till olika objekt. Använder man en mobilkamera så kan informationen dessutom kombineras med data från mobilens kompass, accelerometer och GPS. Då kan man placera ut virtuella objekt på skärmen eller ersätta objekt med förbättrade virtuella versioner.
Arbetsnamnet på appen är RailGIS
John förklarade vidare att en prototyp som Tydal Systems har byggt är programmerad med Flutter och använder sig av kodbiblioteket Wikitude samt data från Trafikverket. Den fungerar både för Android och iOS. För att appen ska fungera som tänkt så måste appen ha behörighet till GPS och kamera och platstjänsten måste vara påslagen. Arbetsnamnet på appen är RailGIS. Prototypen visar i nuläget ett objekt i taget, det vill säga en järnvägssignal. Den använder sig av kompassriktningen från GPS:en i mobilen, samt avstånd till objektet och visar namnet på signalen baserat på Trafikverkets öppna data.
”Utredning avseende tågteknikerutbildning”
Michael Carlsson från Solberga station AB och Matz Magnusson från Magnusson & Kennberg Varumärkesutveckling AB redovisade projektet ”Utredning avseende tågteknikerutbildning”.
Detta projekts syfte var hur en tågteknikerutbildning kan byggas upp till en attraktiv utbildning för arbetsmarknaden, för såväl studenter som branschföretag. Michael berättade att detta projekt handlade om hur skulle en framtida, långsiktigt hållbar, eftergymnasial utbildningsmodell för tågtekniker ska kunna byggas upp för att bli mer attraktiv för utbildningsanordnare, näringsliv och studenter? En viktig del i detta projekt var den workshop som hölls 2021-11-04 i Nässjö med delegater som representerade verkstadsföretag, fordonsägare och skolor, där behov och önskemål om kompetensinsatser diskuterades och värderades. Denna workshop anordnades av Nordic Infracenter och där Solberga Station AB var föredragande.
Lämnar utbildningen med en bred kunskap
Michael berättade vidare att en viktig slutsats som framkom i workshopen var att man som bransch var mest betjänt av att studenten lämnar utbildningen med en bred kunskap om järnvägsfordons- teknik överlag, och att det är enklare att bygga på den med specialiseringar när de väl finns ute hos arbetsgivarna. Man såg det också som viktigt att utbildningen inte bara är tekniskt inriktad utan även personlighetsutvecklande på områden som föreslåses av arbete i team, logiskt tänkande och språkkunskaper.
Få fler studenter att välja tågteknikerutbildning
Matz berättade om varumärkens betydelse hos personer och han berättade om en person som hade tatuerat appel loggan på grund av att personen har samma värderingar som varumärket appel har. Dessa värderingar har appel byggt upp för sitt varumärke. Människor knyter sig gärna till varumärken. Om vi ska marknadsföra yrket inom tågbranschen för att locka fler sökande till utbildningar och anställningar, vad ska vi bygga marknadsföringen på då? Vad är speciellt med det här yrket? Målsättningen är att vår marknadsföring ska få fler studenter att känna till, uppskatta och så småningom välja, en tågteknikerutbildning.
”Samarbetsprojekt 3-D printing”
Sebastian Proper från RISE AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt 3-D printing” för reservdelar till järnvägen. Syftet med uppdraget var att undersöka möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar. Sebastian berättade att vilka möjligheter respektive hinder finns det med design för additiv tillverkning av till exempel reservdelar för olika applikationer inom järnvägsindustrin. Kan detta göras med bibehållen eller ökad säkerhetsnivå och kvalitet? En Illustrationen som togs fram inom ett Swerea 3D3 projekt för ett par år sedan, visar schematiskt de olika delstegen som ingår i kedjan från idé till färdig komponent inklusive nödvändig efterbehandling och kvalitetssäkring. Modellen är applicerbar på vilket råmaterial som helst men antalet delsteg och omfattningen av dessa kan variera.
Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare”
Sebastian förklarade att i uppdraget har möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar undersökts. Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare” valdes för att utvärdera tekniken. Komponenten har i dag utgått ur sortimentet men kan tänkas behöva tillverkas i små serier vilket lämpar komponenten för additiv tillverkning. Utrymmet för omkonstruktion av komponenten gör också att krafterna i additiv tillverkning kan demonstreras på ett bra sätt.
En additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning
Sebastian berättade att komponenterna tillverkades med en additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning med laser (L-PBF). Med denna teknik byggs komponenten upp lager för lager i en pulverbädd där en laser smälter det givna lagret efter en 3D-modell som delats upp i lager genom en mjukvara. De tillverkade komponenterna genomgick sedan efterbehandling i form av supportborttagning, gängtappning, polering och blästring. De resulterande komponenterna blev lyckade och visade på att additiv tillverkning kan användas för reservdelar till järnvägen.
”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”
Jonas Norrman från IMCG AB och Annki Edström från IMCG AB föreläste och redovisade forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”. Jonas och Annki berättade att IMCG lyfter innovativa företag och organisationer till nästa nivå och ut på marknaden. När det gäller marknaden för järnvägsunderhåll så är det hög marknadskoncentration som råder, cirka 10 procent av företagen står för 50 procent av omsättningen. Företagen är små, ett medianföretag i anläggningsbranschen har 8 anställda och omsätter 14 msek.
Kvalitativ studie omfattade 24 intervjuer
Jonas och Annki berättade vidare att med forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och branschens SME-företag” var syftet att specifikt titta på små och medelstora företag inom järnvägsunderhåll klarlägga problemställningar i samarbetsprocesser avseende innovation, järnvägsbranschens och akademins inställning och attityd till dessa frågor samt förslag till förbättringsarbetet och vad som krävs för en utvecklad samverkan. Denna kvalitativa studie omfattade 24 intervjuer med företrädare för SMF, branschorganisationer, YH-utbildare, universitet, utredare samt beslutsfattare i kombination med litteraturstudier.
Utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation
Jonas och Annki förklarade att resultaten indikerar att det redan pågår samverkan mellan företag inom järnvägsunderhållsbranschen och utbildningsverksamheter på YH- och högskolenivå, även om omfattningen är relativt blygsam speciellt vad gäller de små och medelstora företagen. Båda typerna av aktörer är positivt inställda till mer samverkan även med innovation som inriktning, men pekar samtidigt på en rad strukturella svårigheter både i branschen som sådan och inom utbildningssektorn för detta område. Dessa omfattar bland annat hur branschen efter nedläggningen av Banverket har kommit att domineras av några få aktörer i kombination med en mängd mycket små bolag, frånvaron av innovationsinriktade. Av intervjuerna och litteraturstudien framgår att utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation. Inom YH beror detta på att utbildningen till sin karaktär är fokuserad mer på vad branschen efterfrågar just nu och där studenterna ska kunna gå direkt från utbildning in i specifika yrken.
”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”
Johnny Lüppert från TCC AB och Mathilda Idhult från TCC AB föreläste och redovisade projektet ”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”. Johnny och Mathilda berättade att syftet med projektet var att undersöka situationen avseende en digitalisering av LIA-handboken för lokförarutbildningarna i Sverige. Detta då det både från branschen och utbildningsanordnarna finns ett uttalat behov att förenkla, kvalitetssäkra och förtydliga återkopplingen från genomförandet av de yrkeskvalificerande praktikperioderna. Målet med samarbetsprojektet är att, via faktaunderlag och analyser i slutrapporten, klargöra situationen och ge förutsättningar till efterföljande projekt, aktiviteter och utbildningsinsatser.
Skapa en grund för LIA-handboken
Johnny Lüppert och Mathilda berättar vidare att projektet blev beviljat för att undersöka om och i så fall hur en eventuell utformning av en digital LIA-handbok skulle se ut. Ett flertal frågeställningar behövde besvaras under arbetets gång för att skapa en grund som den digitala LIA-handboken sen ska bygga på. I dagsläget har den studerande ansvar för sin LIA-handbok och ansvarig hos utbildningsanordnaren att samla in, dokumenterar och sammanställer den studerandes resultat och bedömningar efter det att LIA-perioden är slut.
Fakta
Framtidens Järnväg
- Framtidens Järnväg är ett treårsprojekt (2019-2022) som bedrivs under varumärket Infracenter och ägs av Nässjö Näringsliv AB.
- Målet är att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv inom områdena teknisk utveckling, innovation och tillämpad forskning med syftet att utveckla konkurrenskraften och tillväxten hos järnvägsföretag.
- Framtidens Järnväg ägs av Nordic Infracenter.
Källa: Nordic Infracenter.
Text och foto: Anna Svensson