Den 20 september på Hotell Björkhaga i Mullsjö redovisade Anna Gillek Dahlström som är regionchef på Svenskt Näringslivs i Jönköping resultat från Svenskt Näringsliv årets kommunranking över företagsklimatet i Sverige. Det är 31 400 företagare som har genom enkätundersökning betygsatt en rad områden som påverkar hur det är att driva företag, till exempel kommunens information till företagen, attityder till företagande och tillgång på medarbetare med relevant kompetens.
Anna förklarar att Mullsjö kommun är ny toppkommun i Jönköpings län, trots att de tappade tre placeringar enligt Svenskt Näringslivs ranking, av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. När det gäller några andra av Jönköpings läns kommuner, är det första gången sedan undersökningen började 2001 som Habo kommun inte toppar listan över bäst företagsklimat bland kommunerna i Jönköpings län. Habo backar 13 placeringar och hamnar på plats 28. Även Gnosjö kommun passerar Habo i rankingen. Trots att man backar en placering blir kommunen länstvåa på plats 23.
Fokus på sitt företagsklimat
Mullsjö har arbetat med att ha fokus på sitt företagsklimat med ett tydligt mål att bli bättre.
– Och Mullsjö har förbättrat sitt företagsklimat genom ett långsiktigt arbete. Men det finns ändå det som behöver bli bättre. Till exempel det här med att det inte finns byggklar industrimark, det vill säga det finns inga möjligheter för flera industrier/företag att bygga anläggningar i Mullsjö. Att se till att det finns mark att bygga på i Mullsjö kan ses som en potential att få än bättre betyg i undersökningen. Det är också något som de måste ta tag i samt komma igång med, för att orka växa som kommun och för att kunna skapa fler jobb, säger Anna Gillek Dahlström.
I Mullsjö har de arbetat tillsammans
Det som gör att Mullsjö ha en sådan bra placering som de har, menar Anna bland annat beror på att de i Mullsjö har arbetat tillsammans för att nå dit.
– Både företagen och kommunen i Mullsjö har presterat bra tillsammans under de senaste åren. Dessutom har näringslivsföreningen Företagarna i Mullsjö sett till att politiker från kommun har ställt upp på möten. Min förhoppning är att Mullsjö kommer ligga kvar i toppen, berättar Anna.
Bra och mindre bra placeringar
Det ser dock inte lika positivt ut i alla kommuner i Jönköpings län. Gislaveds kommun tappar 95 placeringar sedan förra årets mätning.
– Gislaveds kommun backar näst mest i ranking i hela landet och landar på plats 193, vilket är den lägsta placeringen kommunen haft sedan mätningarna startade 2001. Av Jönköpings läns kommuner har Sävsjö kommun klättrat flest placeringar jämfört med föregående års ranking. Även Aneby kommun har klättrat i placeringen, säger Anna.
Lagarbetet leder till resultat
Ingemar Eriksson som är ordförande för Företagarna i Mullsjö och Pernilla Bernhardsson som är projektledare på Mullsjö utveckling och VD på Sträva AB berättar följande.
– Det är fantastiskt och roligt att Mullsjö är toppkommun i Jönköpings län. Det visar att hårt arbete tillsammans lönar sig. Lagarbetet leder till resultat, detta resultat kommer vi använda genom att vilja göra de förbättringar som behövs. Mullsjö är en liten kommun och vi har nära till våra politiker i kommunen. Nu ska vi fortsätta med det gemensamma lagarbetet och vi förbättra oss ytterligare, förklarar Ingemar Eriksson och Pernilla Bernhardsson.
Text och foto: Anna Svensson
Anna förklarar att Mullsjö kommun är ny toppkommun i Jönköpings län, trots att de tappade tre placeringar enligt Svenskt Näringslivs ranking, av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. När det gäller några andra av Jönköpings läns kommuner, är det första gången sedan undersökningen började 2001 som Habo kommun inte toppar listan över bäst företagsklimat bland kommunerna i Jönköpings län. Habo backar 13 placeringar och hamnar på plats 28. Även Gnosjö kommun passerar Habo i rankingen. Trots att man backar en placering blir kommunen länstvåa på plats 23.
Fokus på sitt företagsklimat
Mullsjö har arbetat med att ha fokus på sitt företagsklimat med ett tydligt mål att bli bättre.
– Och Mullsjö har förbättrat sitt företagsklimat genom ett långsiktigt arbete. Men det finns ändå det som behöver bli bättre. Till exempel det här med att det inte finns byggklar industrimark, det vill säga det finns inga möjligheter för flera industrier/företag att bygga anläggningar i Mullsjö. Att se till att det finns mark att bygga på i Mullsjö kan ses som en potential att få än bättre betyg i undersökningen. Det är också något som de måste ta tag i samt komma igång med, för att orka växa som kommun och för att kunna skapa fler jobb, säger Anna Gillek Dahlström.
I Mullsjö har de arbetat tillsammans
Det som gör att Mullsjö ha en sådan bra placering som de har, menar Anna bland annat beror på att de i Mullsjö har arbetat tillsammans för att nå dit.
– Både företagen och kommunen i Mullsjö har presterat bra tillsammans under de senaste åren. Dessutom har näringslivsföreningen Företagarna i Mullsjö sett till att politiker från kommun har ställt upp på möten. Min förhoppning är att Mullsjö kommer ligga kvar i toppen, berättar Anna.
Bra och mindre bra placeringar
Det ser dock inte lika positivt ut i alla kommuner i Jönköpings län. Gislaveds kommun tappar 95 placeringar sedan förra årets mätning.
– Gislaveds kommun backar näst mest i ranking i hela landet och landar på plats 193, vilket är den lägsta placeringen kommunen haft sedan mätningarna startade 2001. Av Jönköpings läns kommuner har Sävsjö kommun klättrat flest placeringar jämfört med föregående års ranking. Även Aneby kommun har klättrat i placeringen, säger Anna.
Lagarbetet leder till resultat
Ingemar Eriksson som är ordförande för Företagarna i Mullsjö och Pernilla Bernhardsson som är projektledare på Mullsjö utveckling och VD på Sträva AB berättar följande.
– Det är fantastiskt och roligt att Mullsjö är toppkommun i Jönköpings län. Det visar att hårt arbete tillsammans lönar sig. Lagarbetet leder till resultat, detta resultat kommer vi använda genom att vilja göra de förbättringar som behövs. Mullsjö är en liten kommun och vi har nära till våra politiker i kommunen. Nu ska vi fortsätta med det gemensamma lagarbetet och vi förbättra oss ytterligare, förklarar Ingemar Eriksson och Pernilla Bernhardsson.
Text och foto: Anna Svensson