Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv berättar att enligt Svenskt Näringsliv årliga enkätundersökning visar resultat för år 2024 att företagsklimatet i Jönköpings län ligger kvar på en hög nivå jämfört landets övriga län.
I år har Gnosjö kommun övertagit titeln som kommunen med högst betyg 4,2 för det sammanfattande omdömet av kommunens företagsklimat av länets 13 kommuner tätt följd av Habo som endast ligger några hundradelar av ett betygssteg bakom. I år får fyra av Jönköpings läns 13 kommuner ett högre betyg vad gäller det sammanfattande omdömet jämfört med förra året, fem får samma betyg och fyra kommuner får lägre betyg.
Anna berättar vidare att syftet med undersökningen är att undersöka vad företagen i Sveriges 290 kommuner tycker om företagsklimatet i sin egen kommun. Detta för att ge alla kommuner ett verktyg för att arbeta med sitt eget företagsklimat och förbättra det så att företagen får en bättre livsmiljö att driva sina verksamheter i. Enkäten besvaras av cirka 32 000 företag nationellt och i Jönköpings län är det närmare 1400 företag, fördelat på våra 13 kommuner som har besvarat enkäten. Det är både våra egna medlemsföretag och andra företag inom alla branscher som besvarat enkäten.
Fyra kommuner i Jönköpings län får ett bättre sammanfattande omdöme
Gillek förklarar att på uppdrag av Svenskt Näringsliv har det lokala företagsklimatet undersökts årligen sedan 2001.
- Betygen sätts på en skala mellan ett och sex, där 3 = godtagbart och 4 = bra. Årets rikssnitt ligger på 3,5. I årets enkät får fyra av 13 kommuner i Jönköpings län ett bättre sammanfattande omdöme än vid föregående års mätning, Värnamo +0,3, Gislaved +0,2 samt Gnosjö och Nässjö +0,1. Dock sjunker betyget i fyra kommuner, Aneby, Mullsjö och Sävsjö -0,2 och Jönköping -0,1. Undersökningen är en attitydundersökning, företagen svarar utifrån hur de känner i de olika delfrågorna. Ser vi till betyget i frågan om ”det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i din kommun”, ser vi att det går upp och ned i lika många kommuner fyra och i fem kommuner är betyget mer eller mindre oförändrat från föregående år, säger Anna Gillek.
Gnosjö kommun har övertagit titeln
Anna fortsätter förklara att Gnosjö kommun har övertagit titeln som kommunen med högst betyg 4,2 det beror på att i år så har företagen i Gnosjö gett ett något högre betyg i frågan ”sammanfattande omdöme på företagsklimatet i din kommun” medan det betyget legat still i Habo, som hade det högsta betyget i samma fråga förra året.
- Resultatet för Habo kommun beror på att företagen tycker att det inte skett någon förändring, vare sig till det bättre eller till det sämre, under året som gått sedan förra undersökningen. När vi jämför på länsnivå har Jönköpings län sedan länge haft det bästa företagsklimatet, men när vi jämför inom länet så varierar betygen mer över tid, säger Anna.
Positiva förändringen för Värnamo kommunen
-Värnamo är den kommunen där den positiva förändringen har varit störst när företagen satt sitt betyg. Tittar man tillbaka i tiden så har betyget varit högre tidigare, men under de senaste fem åren har företagen, genom sitt betygssättande, sagt att det blivit lite sämre varje år. Så det var roligt att se att det arbete som gjorts i kommunen det senaste året har fått önskad effekt och att företagen har uppmärksammat och känt av det. Även i Gislaved har det gjorts en hel del kring denna fråga inom kommunen och företagen har nu märkt en förändring och sätter nu det högsta betyget på tio år. Motsvarande, fast till det sämre tyvärr, ser vi i andra kommuner. Det skiljer sig mellan kommunerna vad man tycker har blivit sämre, men sämre tycker man det har blivit och det visar sig i det betyg som företagen ger sin egen kommun, berättar Gillek.
Resultatet av undersökningen påverkar företagen och kommunen
- Resultatet av undersökningen 2024 för företagsklimatet i Jönköpings län, påverkar kommunens attraktivitet bland företag och det påverkar relationen mellan företagen och kommunen. Vi har också gjort en undersökning och sett att det finns ett positivt samband mellan förbättringar i företagens upplevda lokala företagsklimat och den efterföljande tillväxten i antalet anställda i näringslivet i kommunen. Ur en annan synvinkel vet vi att företag som ska etablera sig på en ny ort tittar på denna statistik. Man vill helt enkelt, så långt det går, säkerställa att man lägger verksamheten i en kommun som arbetar som en möjliggörare till företagen på orten, det ska vara enkelt och myndigheten ska vara behjälplig när så behövs. Men det ska naturligtvis ske inom lagens ramar. Det finns flera anledningar för kommunerna att arbeta med dessa frågor. Arbetet påverkar hur företagen i kommunen mår, det påverkar antalet jobb i kommunen och det påverkar också kommunens anseende, säger Anna.
Många kommuner som får höga betyg
- Det största betygslyftet för det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i kommuner får Värnamo, där betyget gått upp från 3,6 till 3,9. Det är imponerande att se att vi i vårt län har så många kommuner som får så höga betyg när företagen betygsätter det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i den egna kommunen. Jag tror också att det finns en lite annan inställning till relationen företag och kommun här i regionen. Företagen här förväntar sig inte att kommunen/någon annan ska fixa alla problem man stöter på. Man står inte med händerna i fickorna och väntar. Utan man gör mycket själv helt enkelt. Sedan är det ju absolut positivt desto mer kommunen möter upp och hjälper till, förklarar Anna.
Det har varit några turbulenta år
- När Svenskt Näringsliv tittar på betygsförändringarna i alla de 15 frågorna som ställs ser det lite sämre ut i år jämfört med förra året. Det är företagen som svarat på frågorna som vet varför de satt de betyg de satt på sina respektive kommuner. Men jag tror att det till viss del beror på att det är tuffare tider i ekonomin och att läget är mer ansträngt i delar av näringslivet. Då blir stöd och förståelse från kommunen, när man ber om det, ännu viktigare och om kommunen då inte möter upp på det sätt man förväntar sig så tycker man att det har blivit sämre. Det har varit några turbulenta år, men trots det får man inte tappa fokus på dessa frågor. Pandemi, konjunktursvacka, inflation, elkostnader, krig i Ukraina, ja det finns många orsaker till varför man kan säga att det har varit turbulenta år, berättar Anna.
Konkurrens från kommunens verksamheter och upphandling
- Oavsett nivån på nuläget finns det alltid saker som kan skruvas på för att göra det ännu bättre.
Tittar man på två frågor som sticker ut lite mer än de övriga så är det konkurrens från kommunens verksamheter och upphandling. Vi ser på fler och fler ställen hur kommuner och kommunala verksamheter startar nya verksamheter som direkt konkurrerar med det privata näringslivet och som då påverkar näringslivet negativt och betyget på hur de kommunala upphandlingarna genomförs har också har gått ned i de flesta kommuner jämfört med för fem år sedan. Något som påverkar näringslivet om man på oklara och kanske ibland felaktiga grunder inte får upphandlingen och som också påverkar vårt samhälle om upphandlingarna inte görs effektivt, då det kan bli kostsamt i längden ifall upphandlingar är felaktigt gjorda. Enkätresultaten från den årliga undersökningen utgör 2/3 av den kommunranking som presenteras på hösten varje år. Vilka placeringar länets kommuner får där presenteras den 25 september, säger Anna.
Kommunerna i Jönköpings län
Aneby kommun
Anna berättar att vid förra årets undersökning gav företagen Aneby kommun ett lägre betyg i ett antal av undersökningens delfrågor och tyvärr ser vi att nedgången fortsätter även i år med lägre betyg i majoriteten av delfrågorna.
- De två delfrågor där betyget backat mest är frågan om kommunens service och bemötande och frågan om dialogen med kommunens beslutsfattare. I båda dessa delfrågor har betyget backat med 0,3 betygssteg. Med tanke på att kommunen är en myndighet i sina kontakter med näringslivet så känns det som en viktig fråga att ta tag i för att förändra och förbättra. Då det i slutändan är politikerna som tar besluten så känns det som att dessa båda frågor hänger ihop. Men att säga att företagsklimatet är dåligt i Aneby kommun kan jag inte göra. Kommunen får högre betyg än Sverigesnittet i nästan alla delfrågor vi ställer, säger Anna.
Eksjö kommun
Gillek berättar vidare att förra året steg betygen för majoriteten av delfrågorna för Eksjö kommun, men i år står det relativt still i betygen företagen satt på kommunens företagsnära arbete.
- Men det hoppas jag bara är tillfälligt. Efter att kommunen under de senaste åren arbetat hårt för att förbättra företagsklimatet i kommunen hoppas jag att kommunens arbete med dessa frågor kommer att fortsätta och att företagen kommer att känna att företagsklimatet bli än bättre i Eksjö. Detta resultat gör också att vi kan se att betygen företagen ger Eksjö kommun nu ligger över sverigesnittet i åtta av de 15 delfrågorna. Att förbättra företagsklimatet är en långsiktig process och jag hoppas arbetet med dessa frågor kommer att fortsätta och att vi också kommer fortsätta att få se effekterna av detta arbete, säger Anna.
Gislaveds kommun
Anna förklarar att det har varit en berg- och dalbana vad gäller betygen för företagsklimatet i Gislaveds kommun de senaste åren.
- Men för andra året i rad ser vi nu att företagen ger kommunen högre betyg i åtta av de 15 delfrågorna och man ger ett något lägre betyg i endast fyra delfrågor jämfört med sex delfrågor förra året. Det betyder också att man i år också ligger över sverigesnittet i en majoritet av delfrågorna. Riktigt roligt är det att se att företagen gett ett högre betyg (0,2) för det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i Gislaved jämfört med förra året. Det är den enskilt tyngsta frågan när vi till hösten tar fram rankingen för Sveriges 290 kommuner. Det känns också roligt att se att betygen stigit med 0,3 för bland annat påverkan av brottslighet och otrygghet och skolans kontakter med det lokala näringslivet Det är viktiga områden som också kan ge goda förutsättningar för fortsatt arbete med företagsklimatet. Att nu den positiva trenden från förra året håller i sig även i år känns mycket positivt. Nu hoppas vi på att det kommer att hålla i sig och att det fortsätter uppåt ytterligare, säger Gillek.
Gnosjö kommun
- För Gnosjö kommun andra året i rad ser vi nu att företagen ger högre betyg i fler delfrågor än de ger lägre betyg i, jämfört med föregående år. Noterbart är att betyget för det sammanfattande omdömet av företagsklimatet i kommunen fortsätter öka, i år med 0,1 till 4,2. Det känns positivt att se att trenden uppåt för Gnosjö håller i sig och att förra året inte var någon engångshändelse. Det är lätt hänt att känna sig nöjd, men arbetet med det lokala företagsklimatet är ett arbete som måste vara ständigt pågående och ständigt närvarande för att företagen ska vara nöjda med arbetet, berättar Anna.
Habo kommun
- För Habo kommun efter förra årets breda nedgång i betyg har det stabiliserat sig lite vad gäller betygen företagen ger till Habo kommun, men man backar fortsatt i några av delfrågorna.
Det finns många kommuner som vittnar om att det är svårt att hålla sig kvar i toppen och att ständigt hålla trycket uppe i de företagsnära frågorna. Det tillsammans med hur det sett ut i Habo under tidigare år så vet vi att det kan bli bättre och hoppas på att detta bara blir en kortvarig dipp i betygen. Men det gäller att man nu visar tydligt att företagens frågor återigen ska få mer utrymme i kommunens arbete. De frågor betygen sjunkit mest i år Information till företagen och Upphandling, båda med -0,3. Samtidigt ska man dock också ha med sig att företagsklimatet i Habo är mycket bra. Trots lite nedgång även i år så ligger betygen för Habo över, och ofta mycket över, sverigesnittet, förklarar Gillek.
Jönköpings kommun
- När företagen i Jönköpings kommun får säga vad de tycker om kommunens företagsnära arbete så ser vi tyvärr att betygen backar något. I de flesta delfrågor dock endast på marginalen.
Ett betyg som har gått upp är betyget för skolans kontakter med lokala näringslivet. Min förhoppning är att det är Jönköpings kommuns satsning på ”Samverkan Skola Arbetsliv (SSA) som redan börjar ge effekt. Att man fortsätter att växla upp arbetet kring den yrkesmässa inför elevernas gymnasieval som man genomförde för första gången våren 2023. Jag vet att det är mycket som påbörjats och ligger startgroparna inom just skola-näringslivsområdet och ser fram emot vad det kan ge för effekter framöver, säger Anna.
Mullsjö kommun
- Efter flera år med ständiga betygshöjningar från Mullsjö kommunens företag backar nu Mullsjö kommun på bred front, i hela 11 av 15 delfrågor. Men det finns många kommuner som vittnar om att det är svårt att hålla sig kvar i toppen och att ständigt hålla trycket uppe i de företagsnära frågorna. Så det, tillsammans med hur utvecklingen i detta arbete sett ut under flera år nu så är detta förhoppningsvis bara en kortvarig dipp i betygen. Men då gäller att man nu visar att företagens frågor återigen ska få en mer central plats i kommunens arbete. De frågor betygen sjunkit mest är dialogen med kommunens beslutsfattare samt information till företagen (båda -0,5). Dessutom backar betygen med -0,4 för kommunens service och bemötande samt upphandling. Jag hoppas nu att företagen får se handling för att förbättra läget. Men samtidigt ska man dock också ha med sig att företagsklimatet i Mullsjö är bra. Betygen backar från mycket höga nivåer och trots lägre betyg i årets undersökning så ligger de fortsatt över, och i en del frågor mycket över, sverigesnittet för alla delfrågor utom en där man ligger på sverigesnittet, säger Gillek.
Nässjö kommun
- Under flera år har Nässjö kommun visat hur ett gediget och kontinuerligt arbete för ett förbättrat företagsklimat kan ge ett tydligt resultat. Men i år, för andra året i rad, ser vi att företagen har gett kommunen ett lägre betyg i flera av delfrågorna. Det är inte några större förändringar, men det gäller hela 8 av de 15 delfrågorna. Denna försämring till trots kan man absolut inte påstå att företagsklimatet är dåligt i Nässjö kommun. I 13 av de 15 delfrågorna får kommunen fortsatt ett betyg över sverigesnittet. En positiv förändring är att företagen ger ett högre betyg vad gäller det sammanfattande betyget på företagsklimatet i kommunen +0,1 och man får nu betyget 4, vilket endast 43 av våra 290 kommuner når upp till. Att ha sett att hela den kommunala organisationen, med tjänstepersoner och politiker, verkligen visat att man lyssnat till näringslivet och att man gjort förändringar som företagen verkligen sett och känner av så hoppas jag att vi till nästa år får se att den positiva förändringsprocessen tar ny fart, till både företagens och kommunens fördel, berättar Anna.
Sävsjö kommun
-Sävsjö kommun har efter att vid förra årets mätning fått ett högre betyg i hela 14 av 15 delfrågor har det i år vänt nedåt för Sävsjö kommun i nästan samma omfattning (13 av 15 delfrågor. De frågor där man backat mest är vad gäller kommunpolitikers attityder till företagande, kommunens service och bemötande samt tjänstepersonernas attityder, alla backar med 0,4. Men samtidigt får kommunen fortsatt ett betyg i 10 av delfrågorna som ligger över sverigesnittet. Det finns en stor potential i kommunens näringsliv och vi vet att man kan göra positiva förändringar i det företagsnära arbetet hos kommunen. Så jag ser fram emot att få se hur kommunen tar ett omtag i sitt samarbete med näringslivet för att företagen ska få de bästa förutsättningarna för sina verksamheter. Det är när vi arbetar tillsammans som vi åstadkommer de största förändringarna, förklarar Anna.
Tranås kommun
- Tranås kommun är en av de kommuner i länet som genom åren har hållit en väldigt hög och jämn nivå på sitt företagsklimat. Sedan 2005 har kommunen, i vår kommunranking, inte lämnat topp 50 av Sveriges 290 kommuner. Det ser ut att fortsätta även om vi inte har rankingresultatet förrän i september i år, då kommunen genomgående får betyg som ligger över, och i många fall mycket över, sverigesnittet. Men även i kommuner som Tranås går det litet nedåt i några delfrågor, men endast på marginalen, samtidigt som det dessutom går upp i något fler delfrågor, men även här endast på marginalen. Att år efter år leverera på den höga jämna nivå som Tranås gör vad gäller företagsklimatet tycker jag är avundsvärt. Företagen vet i mångt och mycket vad de kan förvänta sig i sina kommunkontakter och de uppskattar den service de får, det är det många kommuner som borde försöka att kopiera. Det skulle göra susen för företagsklimatet i vårt land, säger Gillek.
Vaggeryd kommun
- Vaggeryd kommun har efter att i flera år fått allt högre betyg för sitt arbete med de näringslivsnära frågorna får Vaggeryds kommun nu ett lägre betyg på 10 av de 15 delfrågorna som företagen har fått besvara. Det är inte några stora nedgångar i betygen, men vad gäller upphandling backar betygen med 0,3 till 3,2 på vår 6-gradiga betygsskala. Men trots denna nedgång i betygen så kan man inte på något vis säga att det är dåligt i Vaggeryd. I alla av delfrågorna ger företagen kommunen ett högre betyg än sverigesnittet och det finns många kommuner i vårt land som kan intyga att det är svårt att kontinuerligt ha alla dessa frågor i fokus. Det kan vara lätt att tappa taget. Men min förhoppning är att detta bara är en tillfällig dipp i arbetet med dessa frågor och att betygen återigen vänder uppåt nästa år, berättar Anna.
Vetlanda kommun
- Vetlanda kommun har efter tre år men kontinuerligt något bättre betyg ser vi nu att utveckling stannat av i Vetlanda kommun vad gäller hur företagen ser på kommunens arbete med företagsklimatet. Det är dock inte några större förändringar, men det gäller nu att se till att trenden inte vänder nedåt. Jämfört med våra 289 andra kommuner kan man ändå säga att företagsklimatet i Vetlanda ligger ungefär på sverigesnittet. Men arbetet med företagsklimatet är långsiktigt och vi vet att det kan bli bättre. Så jag hoppas att beslutsfattarna i kommunen väljer att ha en bred och kontinuerlig dialog med näringslivet och lyssna till de frågor företagen lyfter. För det är bara tillsammans vi kan förändra och förbättra läget, förklarar Gillek.
Värnamo kommun
- Värnamo kommun har efter att betygen för företagsklimatet backat kontinuerligt och under några år ser vi i år att något har hänt. Företagen som svarat på våra frågor om företagsklimatet i Värnamo kommunen säger att det hänt något under året som gått och att man märker skillnaden. Företagen har gett kommunens företagsnära arbete ett högre betyg i hela tio av de 15 delfrågorna. Bäst i länet. Absolut roligast att se är att företagen uppger att företagsklimatet på helheten blivit bättre. Där ger man kommunen hela 0,3 i högre betyg jämfört med förra året, till 3,9. Lika mycket tycker företagen att kommunpolitikernas attityder till företagande har blivit där betyget politikerna får ligger på 4,0 på vår 6-gradiga betygsskala. Det känns väldigt positivt att se denna förändring till det bättre och jag hoppas nu att detta goda arbete med företagsklimatsnära frågor fortsätter i Värnamo och att trenden uppåt fortsätter, säger Anna.
Text: Anna Svensson
I år har Gnosjö kommun övertagit titeln som kommunen med högst betyg 4,2 för det sammanfattande omdömet av kommunens företagsklimat av länets 13 kommuner tätt följd av Habo som endast ligger några hundradelar av ett betygssteg bakom. I år får fyra av Jönköpings läns 13 kommuner ett högre betyg vad gäller det sammanfattande omdömet jämfört med förra året, fem får samma betyg och fyra kommuner får lägre betyg.
Anna berättar vidare att syftet med undersökningen är att undersöka vad företagen i Sveriges 290 kommuner tycker om företagsklimatet i sin egen kommun. Detta för att ge alla kommuner ett verktyg för att arbeta med sitt eget företagsklimat och förbättra det så att företagen får en bättre livsmiljö att driva sina verksamheter i. Enkäten besvaras av cirka 32 000 företag nationellt och i Jönköpings län är det närmare 1400 företag, fördelat på våra 13 kommuner som har besvarat enkäten. Det är både våra egna medlemsföretag och andra företag inom alla branscher som besvarat enkäten.
Fyra kommuner i Jönköpings län får ett bättre sammanfattande omdöme
Gillek förklarar att på uppdrag av Svenskt Näringsliv har det lokala företagsklimatet undersökts årligen sedan 2001.
- Betygen sätts på en skala mellan ett och sex, där 3 = godtagbart och 4 = bra. Årets rikssnitt ligger på 3,5. I årets enkät får fyra av 13 kommuner i Jönköpings län ett bättre sammanfattande omdöme än vid föregående års mätning, Värnamo +0,3, Gislaved +0,2 samt Gnosjö och Nässjö +0,1. Dock sjunker betyget i fyra kommuner, Aneby, Mullsjö och Sävsjö -0,2 och Jönköping -0,1. Undersökningen är en attitydundersökning, företagen svarar utifrån hur de känner i de olika delfrågorna. Ser vi till betyget i frågan om ”det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i din kommun”, ser vi att det går upp och ned i lika många kommuner fyra och i fem kommuner är betyget mer eller mindre oförändrat från föregående år, säger Anna Gillek.
Gnosjö kommun har övertagit titeln
Anna fortsätter förklara att Gnosjö kommun har övertagit titeln som kommunen med högst betyg 4,2 det beror på att i år så har företagen i Gnosjö gett ett något högre betyg i frågan ”sammanfattande omdöme på företagsklimatet i din kommun” medan det betyget legat still i Habo, som hade det högsta betyget i samma fråga förra året.
- Resultatet för Habo kommun beror på att företagen tycker att det inte skett någon förändring, vare sig till det bättre eller till det sämre, under året som gått sedan förra undersökningen. När vi jämför på länsnivå har Jönköpings län sedan länge haft det bästa företagsklimatet, men när vi jämför inom länet så varierar betygen mer över tid, säger Anna.
Positiva förändringen för Värnamo kommunen
-Värnamo är den kommunen där den positiva förändringen har varit störst när företagen satt sitt betyg. Tittar man tillbaka i tiden så har betyget varit högre tidigare, men under de senaste fem åren har företagen, genom sitt betygssättande, sagt att det blivit lite sämre varje år. Så det var roligt att se att det arbete som gjorts i kommunen det senaste året har fått önskad effekt och att företagen har uppmärksammat och känt av det. Även i Gislaved har det gjorts en hel del kring denna fråga inom kommunen och företagen har nu märkt en förändring och sätter nu det högsta betyget på tio år. Motsvarande, fast till det sämre tyvärr, ser vi i andra kommuner. Det skiljer sig mellan kommunerna vad man tycker har blivit sämre, men sämre tycker man det har blivit och det visar sig i det betyg som företagen ger sin egen kommun, berättar Gillek.
Resultatet av undersökningen påverkar företagen och kommunen
- Resultatet av undersökningen 2024 för företagsklimatet i Jönköpings län, påverkar kommunens attraktivitet bland företag och det påverkar relationen mellan företagen och kommunen. Vi har också gjort en undersökning och sett att det finns ett positivt samband mellan förbättringar i företagens upplevda lokala företagsklimat och den efterföljande tillväxten i antalet anställda i näringslivet i kommunen. Ur en annan synvinkel vet vi att företag som ska etablera sig på en ny ort tittar på denna statistik. Man vill helt enkelt, så långt det går, säkerställa att man lägger verksamheten i en kommun som arbetar som en möjliggörare till företagen på orten, det ska vara enkelt och myndigheten ska vara behjälplig när så behövs. Men det ska naturligtvis ske inom lagens ramar. Det finns flera anledningar för kommunerna att arbeta med dessa frågor. Arbetet påverkar hur företagen i kommunen mår, det påverkar antalet jobb i kommunen och det påverkar också kommunens anseende, säger Anna.
Många kommuner som får höga betyg
- Det största betygslyftet för det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i kommuner får Värnamo, där betyget gått upp från 3,6 till 3,9. Det är imponerande att se att vi i vårt län har så många kommuner som får så höga betyg när företagen betygsätter det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i den egna kommunen. Jag tror också att det finns en lite annan inställning till relationen företag och kommun här i regionen. Företagen här förväntar sig inte att kommunen/någon annan ska fixa alla problem man stöter på. Man står inte med händerna i fickorna och väntar. Utan man gör mycket själv helt enkelt. Sedan är det ju absolut positivt desto mer kommunen möter upp och hjälper till, förklarar Anna.
Det har varit några turbulenta år
- När Svenskt Näringsliv tittar på betygsförändringarna i alla de 15 frågorna som ställs ser det lite sämre ut i år jämfört med förra året. Det är företagen som svarat på frågorna som vet varför de satt de betyg de satt på sina respektive kommuner. Men jag tror att det till viss del beror på att det är tuffare tider i ekonomin och att läget är mer ansträngt i delar av näringslivet. Då blir stöd och förståelse från kommunen, när man ber om det, ännu viktigare och om kommunen då inte möter upp på det sätt man förväntar sig så tycker man att det har blivit sämre. Det har varit några turbulenta år, men trots det får man inte tappa fokus på dessa frågor. Pandemi, konjunktursvacka, inflation, elkostnader, krig i Ukraina, ja det finns många orsaker till varför man kan säga att det har varit turbulenta år, berättar Anna.
Konkurrens från kommunens verksamheter och upphandling
- Oavsett nivån på nuläget finns det alltid saker som kan skruvas på för att göra det ännu bättre.
Tittar man på två frågor som sticker ut lite mer än de övriga så är det konkurrens från kommunens verksamheter och upphandling. Vi ser på fler och fler ställen hur kommuner och kommunala verksamheter startar nya verksamheter som direkt konkurrerar med det privata näringslivet och som då påverkar näringslivet negativt och betyget på hur de kommunala upphandlingarna genomförs har också har gått ned i de flesta kommuner jämfört med för fem år sedan. Något som påverkar näringslivet om man på oklara och kanske ibland felaktiga grunder inte får upphandlingen och som också påverkar vårt samhälle om upphandlingarna inte görs effektivt, då det kan bli kostsamt i längden ifall upphandlingar är felaktigt gjorda. Enkätresultaten från den årliga undersökningen utgör 2/3 av den kommunranking som presenteras på hösten varje år. Vilka placeringar länets kommuner får där presenteras den 25 september, säger Anna.
Kommunerna i Jönköpings län
Aneby kommun
Anna berättar att vid förra årets undersökning gav företagen Aneby kommun ett lägre betyg i ett antal av undersökningens delfrågor och tyvärr ser vi att nedgången fortsätter även i år med lägre betyg i majoriteten av delfrågorna.
- De två delfrågor där betyget backat mest är frågan om kommunens service och bemötande och frågan om dialogen med kommunens beslutsfattare. I båda dessa delfrågor har betyget backat med 0,3 betygssteg. Med tanke på att kommunen är en myndighet i sina kontakter med näringslivet så känns det som en viktig fråga att ta tag i för att förändra och förbättra. Då det i slutändan är politikerna som tar besluten så känns det som att dessa båda frågor hänger ihop. Men att säga att företagsklimatet är dåligt i Aneby kommun kan jag inte göra. Kommunen får högre betyg än Sverigesnittet i nästan alla delfrågor vi ställer, säger Anna.
Eksjö kommun
Gillek berättar vidare att förra året steg betygen för majoriteten av delfrågorna för Eksjö kommun, men i år står det relativt still i betygen företagen satt på kommunens företagsnära arbete.
- Men det hoppas jag bara är tillfälligt. Efter att kommunen under de senaste åren arbetat hårt för att förbättra företagsklimatet i kommunen hoppas jag att kommunens arbete med dessa frågor kommer att fortsätta och att företagen kommer att känna att företagsklimatet bli än bättre i Eksjö. Detta resultat gör också att vi kan se att betygen företagen ger Eksjö kommun nu ligger över sverigesnittet i åtta av de 15 delfrågorna. Att förbättra företagsklimatet är en långsiktig process och jag hoppas arbetet med dessa frågor kommer att fortsätta och att vi också kommer fortsätta att få se effekterna av detta arbete, säger Anna.
Gislaveds kommun
Anna förklarar att det har varit en berg- och dalbana vad gäller betygen för företagsklimatet i Gislaveds kommun de senaste åren.
- Men för andra året i rad ser vi nu att företagen ger kommunen högre betyg i åtta av de 15 delfrågorna och man ger ett något lägre betyg i endast fyra delfrågor jämfört med sex delfrågor förra året. Det betyder också att man i år också ligger över sverigesnittet i en majoritet av delfrågorna. Riktigt roligt är det att se att företagen gett ett högre betyg (0,2) för det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i Gislaved jämfört med förra året. Det är den enskilt tyngsta frågan när vi till hösten tar fram rankingen för Sveriges 290 kommuner. Det känns också roligt att se att betygen stigit med 0,3 för bland annat påverkan av brottslighet och otrygghet och skolans kontakter med det lokala näringslivet Det är viktiga områden som också kan ge goda förutsättningar för fortsatt arbete med företagsklimatet. Att nu den positiva trenden från förra året håller i sig även i år känns mycket positivt. Nu hoppas vi på att det kommer att hålla i sig och att det fortsätter uppåt ytterligare, säger Gillek.
Gnosjö kommun
- För Gnosjö kommun andra året i rad ser vi nu att företagen ger högre betyg i fler delfrågor än de ger lägre betyg i, jämfört med föregående år. Noterbart är att betyget för det sammanfattande omdömet av företagsklimatet i kommunen fortsätter öka, i år med 0,1 till 4,2. Det känns positivt att se att trenden uppåt för Gnosjö håller i sig och att förra året inte var någon engångshändelse. Det är lätt hänt att känna sig nöjd, men arbetet med det lokala företagsklimatet är ett arbete som måste vara ständigt pågående och ständigt närvarande för att företagen ska vara nöjda med arbetet, berättar Anna.
Habo kommun
- För Habo kommun efter förra årets breda nedgång i betyg har det stabiliserat sig lite vad gäller betygen företagen ger till Habo kommun, men man backar fortsatt i några av delfrågorna.
Det finns många kommuner som vittnar om att det är svårt att hålla sig kvar i toppen och att ständigt hålla trycket uppe i de företagsnära frågorna. Det tillsammans med hur det sett ut i Habo under tidigare år så vet vi att det kan bli bättre och hoppas på att detta bara blir en kortvarig dipp i betygen. Men det gäller att man nu visar tydligt att företagens frågor återigen ska få mer utrymme i kommunens arbete. De frågor betygen sjunkit mest i år Information till företagen och Upphandling, båda med -0,3. Samtidigt ska man dock också ha med sig att företagsklimatet i Habo är mycket bra. Trots lite nedgång även i år så ligger betygen för Habo över, och ofta mycket över, sverigesnittet, förklarar Gillek.
Jönköpings kommun
- När företagen i Jönköpings kommun får säga vad de tycker om kommunens företagsnära arbete så ser vi tyvärr att betygen backar något. I de flesta delfrågor dock endast på marginalen.
Ett betyg som har gått upp är betyget för skolans kontakter med lokala näringslivet. Min förhoppning är att det är Jönköpings kommuns satsning på ”Samverkan Skola Arbetsliv (SSA) som redan börjar ge effekt. Att man fortsätter att växla upp arbetet kring den yrkesmässa inför elevernas gymnasieval som man genomförde för första gången våren 2023. Jag vet att det är mycket som påbörjats och ligger startgroparna inom just skola-näringslivsområdet och ser fram emot vad det kan ge för effekter framöver, säger Anna.
Mullsjö kommun
- Efter flera år med ständiga betygshöjningar från Mullsjö kommunens företag backar nu Mullsjö kommun på bred front, i hela 11 av 15 delfrågor. Men det finns många kommuner som vittnar om att det är svårt att hålla sig kvar i toppen och att ständigt hålla trycket uppe i de företagsnära frågorna. Så det, tillsammans med hur utvecklingen i detta arbete sett ut under flera år nu så är detta förhoppningsvis bara en kortvarig dipp i betygen. Men då gäller att man nu visar att företagens frågor återigen ska få en mer central plats i kommunens arbete. De frågor betygen sjunkit mest är dialogen med kommunens beslutsfattare samt information till företagen (båda -0,5). Dessutom backar betygen med -0,4 för kommunens service och bemötande samt upphandling. Jag hoppas nu att företagen får se handling för att förbättra läget. Men samtidigt ska man dock också ha med sig att företagsklimatet i Mullsjö är bra. Betygen backar från mycket höga nivåer och trots lägre betyg i årets undersökning så ligger de fortsatt över, och i en del frågor mycket över, sverigesnittet för alla delfrågor utom en där man ligger på sverigesnittet, säger Gillek.
Nässjö kommun
- Under flera år har Nässjö kommun visat hur ett gediget och kontinuerligt arbete för ett förbättrat företagsklimat kan ge ett tydligt resultat. Men i år, för andra året i rad, ser vi att företagen har gett kommunen ett lägre betyg i flera av delfrågorna. Det är inte några större förändringar, men det gäller hela 8 av de 15 delfrågorna. Denna försämring till trots kan man absolut inte påstå att företagsklimatet är dåligt i Nässjö kommun. I 13 av de 15 delfrågorna får kommunen fortsatt ett betyg över sverigesnittet. En positiv förändring är att företagen ger ett högre betyg vad gäller det sammanfattande betyget på företagsklimatet i kommunen +0,1 och man får nu betyget 4, vilket endast 43 av våra 290 kommuner når upp till. Att ha sett att hela den kommunala organisationen, med tjänstepersoner och politiker, verkligen visat att man lyssnat till näringslivet och att man gjort förändringar som företagen verkligen sett och känner av så hoppas jag att vi till nästa år får se att den positiva förändringsprocessen tar ny fart, till både företagens och kommunens fördel, berättar Anna.
Sävsjö kommun
-Sävsjö kommun har efter att vid förra årets mätning fått ett högre betyg i hela 14 av 15 delfrågor har det i år vänt nedåt för Sävsjö kommun i nästan samma omfattning (13 av 15 delfrågor. De frågor där man backat mest är vad gäller kommunpolitikers attityder till företagande, kommunens service och bemötande samt tjänstepersonernas attityder, alla backar med 0,4. Men samtidigt får kommunen fortsatt ett betyg i 10 av delfrågorna som ligger över sverigesnittet. Det finns en stor potential i kommunens näringsliv och vi vet att man kan göra positiva förändringar i det företagsnära arbetet hos kommunen. Så jag ser fram emot att få se hur kommunen tar ett omtag i sitt samarbete med näringslivet för att företagen ska få de bästa förutsättningarna för sina verksamheter. Det är när vi arbetar tillsammans som vi åstadkommer de största förändringarna, förklarar Anna.
Tranås kommun
- Tranås kommun är en av de kommuner i länet som genom åren har hållit en väldigt hög och jämn nivå på sitt företagsklimat. Sedan 2005 har kommunen, i vår kommunranking, inte lämnat topp 50 av Sveriges 290 kommuner. Det ser ut att fortsätta även om vi inte har rankingresultatet förrän i september i år, då kommunen genomgående får betyg som ligger över, och i många fall mycket över, sverigesnittet. Men även i kommuner som Tranås går det litet nedåt i några delfrågor, men endast på marginalen, samtidigt som det dessutom går upp i något fler delfrågor, men även här endast på marginalen. Att år efter år leverera på den höga jämna nivå som Tranås gör vad gäller företagsklimatet tycker jag är avundsvärt. Företagen vet i mångt och mycket vad de kan förvänta sig i sina kommunkontakter och de uppskattar den service de får, det är det många kommuner som borde försöka att kopiera. Det skulle göra susen för företagsklimatet i vårt land, säger Gillek.
Vaggeryd kommun
- Vaggeryd kommun har efter att i flera år fått allt högre betyg för sitt arbete med de näringslivsnära frågorna får Vaggeryds kommun nu ett lägre betyg på 10 av de 15 delfrågorna som företagen har fått besvara. Det är inte några stora nedgångar i betygen, men vad gäller upphandling backar betygen med 0,3 till 3,2 på vår 6-gradiga betygsskala. Men trots denna nedgång i betygen så kan man inte på något vis säga att det är dåligt i Vaggeryd. I alla av delfrågorna ger företagen kommunen ett högre betyg än sverigesnittet och det finns många kommuner i vårt land som kan intyga att det är svårt att kontinuerligt ha alla dessa frågor i fokus. Det kan vara lätt att tappa taget. Men min förhoppning är att detta bara är en tillfällig dipp i arbetet med dessa frågor och att betygen återigen vänder uppåt nästa år, berättar Anna.
Vetlanda kommun
- Vetlanda kommun har efter tre år men kontinuerligt något bättre betyg ser vi nu att utveckling stannat av i Vetlanda kommun vad gäller hur företagen ser på kommunens arbete med företagsklimatet. Det är dock inte några större förändringar, men det gäller nu att se till att trenden inte vänder nedåt. Jämfört med våra 289 andra kommuner kan man ändå säga att företagsklimatet i Vetlanda ligger ungefär på sverigesnittet. Men arbetet med företagsklimatet är långsiktigt och vi vet att det kan bli bättre. Så jag hoppas att beslutsfattarna i kommunen väljer att ha en bred och kontinuerlig dialog med näringslivet och lyssna till de frågor företagen lyfter. För det är bara tillsammans vi kan förändra och förbättra läget, förklarar Gillek.
Värnamo kommun
- Värnamo kommun har efter att betygen för företagsklimatet backat kontinuerligt och under några år ser vi i år att något har hänt. Företagen som svarat på våra frågor om företagsklimatet i Värnamo kommunen säger att det hänt något under året som gått och att man märker skillnaden. Företagen har gett kommunens företagsnära arbete ett högre betyg i hela tio av de 15 delfrågorna. Bäst i länet. Absolut roligast att se är att företagen uppger att företagsklimatet på helheten blivit bättre. Där ger man kommunen hela 0,3 i högre betyg jämfört med förra året, till 3,9. Lika mycket tycker företagen att kommunpolitikernas attityder till företagande har blivit där betyget politikerna får ligger på 4,0 på vår 6-gradiga betygsskala. Det känns väldigt positivt att se denna förändring till det bättre och jag hoppas nu att detta goda arbete med företagsklimatsnära frågor fortsätter i Värnamo och att trenden uppåt fortsätter, säger Anna.
Text: Anna Svensson