Den 13 maj på Elmias Produktionsmässor och på Elmias kongressavdelning arrangerade Företagarna och Svenskt Näringsliv två evenemang med fokus på näringslivets kompetensförsörjning. I syfte för att länets företagare har svårt att hitta nya medarbetare. Under dagen var det scensamtal där politiker från alla riksdagspartier som fick svara på hur de tänker kring dessa utmaningar och vilka lösningar de vill få till.
Dessutom var det i ett konferensrum på Elmia samtal mellan företagare och politiker där det var fokus på företagens behov och hur de tänker kring sin framtida kompetensförsörjning och hur politiker tänker gällande kompetensförsörjningen i framtiden.
Företagen efterfrågar all yrkesinriktad kompetens
Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län och Frida Boklund som är regionchef på Företagarna i Jönköpings län berättar att de kan konstaterar att samarbete mellan företag och gymnasium och utbildningar är viktigt.
- Det företagen efterfrågar mest är all yrkesinriktad kompetens. Samtidigt är det många företag som även söker efter rätt attityder och inställningar hos de arbetssökande. Det kan vara färdig examinerade studenter som har gått ett gymnasialt yrkesprogram eller som har gått en yrkesinriktad utbildning som har den kompetens företag söker. Det finns många yrkesutbildningar och det behövs fler yrkesutbildningar. Det är bra att yrkesutbildningar startas av personer med yrkeserfarenhet, men personer som undervisar behöver ha gått en kurs i pedagogisk för att kunna undervisa så bra som möjligt. Kompetensförsörjningen kommer det även vara fokus på i framtiden, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
Det finns brist på personal med rätt kompetens
Anna och Frida berättar vidare att i Sverige behöver det vara fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar. Jämfört med många andra länder, där är det fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar.
- Vi hoppas att alla yrkesprogram på gymnasium kommer att vara högskoleförberedande men att elever kan välja bort det. Vilket i så fall kan göra att fler elever vågar välja yrkesprogram. Exempelvis så behövs det fler elektriker än vad som finns och det är flera yrkesinriktade företag som får tacka nej till uppdrag på grund av att de inte hittar personal med rätt kompetens, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
Ett system behövs som bibehåller kontakter
Anna och Frida förklarar att kommunikation mellan företag, gymnasium och utbildningar behöver förbättras eftersom det är en hygienfaktor som det borde skapas ett system för.
- Skolor och utbildningar behöver få veta ännu mer om vilka företag som har möjlighet att erbjuda arbeten och praktikplatser. Det finns bra fungerade kommunikationer mellan vissa företag, gymnasium och utbildningar men ännu fler behöver engagera sig. Ett system som bibehåller kontakter och kommunikationerna vore betydelse fullt. Vi vet att yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar leder till jobb, därför är det viktigt att arrangera samtal om förbättringar, berättar Anna och Frida.
Mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram
Anna och Frida fortsätter att förklara att många företag vill bli mer attraktiva inom sitt yrke. Ofta är det föräldrarna som påverkar sina ungdomar till vilket gymnasieprogram de ska välja.
- Därför måste även föräldrarna få mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram. De som har gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram har en yrkesroll de kan jobba med, även om de vill jobba med något annat om några år eller utbilda sig till något annat yrke. Dessutom är det viktigt att företagen inom olika yrken arbetar med innovation och hållbarhet som gör att medarbetare får vara med om förändringar, säger Anna och Frida.
Några av politikernas åsikter gällande kompetensförsörjning
Acko Ankarberg Johansson, KD.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ungdomar och deras föräldrar behöver god studie- och yrkesvägledning för att veta var jobben finns och hur man får den kompetens som krävs för framtida jobb. Därför är skolans studie- och yrkesvägledare viktiga. De ska ha rätt kompetens för jobbet och bör ha möjlighet att fortbilda sig genom praktik på olika arbetsplatser för att bäst följa utvecklingen inom arbetslivet.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Gymnasieprogrammen behöver en närmare koppling till arbetslivet och det finns delar i regelverket som hindrar en god samverkan. Det behöver rättas till och varje kommun behöver finna former för kontinuerlig samverkan mellan skola och näringsliv. Näringslivets olika branscher behöver å sin sida hitta former för god samverkan med skolan.”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Yrkesutbildningar behöver vara prioriterade i hela landet. Det handlar både om gymnasieutbildningar och Yrkeshögskolan.”
Eric Westroth, SD.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Utbildning och kompetensförsörjning är nyckelfaktorer för små företags möjlighet att växa. På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden. Tyvärr ser vi idag yrkesutbildningar som inte fylls med elever, dels då dessa inte direkt ger högskolebehörighet och då riskerar anses vara ”mindre attraktiva”. Vi behöver höja statusen på dessa utbildningar och informera såväl personal i grundskolan som SYV:ar och föräldrar om den möjligheten till arbete som en yrkesutbildning ger. Under snart två decennium har vi sett en sjunkande ansökningsgrad till yrkesprogrammen på gymnasiet och detta är en trend som behöver brytas.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ytterligare ett sätt att möta företagens behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar. Lokala utbildningar med anknytning till lokalt företagande ska bevaras och utvecklas, gärna i direkt samarbete med företagen. Vi kan också tänka oss att man identifierar yrkesutbildningar där det finns en brist på arbetskraft och erbjuder ett högre studiebidrag för elever som väljer dessa utbildningar. Vi behöver premiera utbildningar som leder till riktiga jobb och fokus när man erbjuder utbildningar måste i högre utsträckning ligga på anställbarhet. Vi får inte heller glömma de mellan 600.000 och 700.000 i Sverige som inte är självförsörjande. Dessa behöver ställas krav på att göra sig anställningsbara, primärt genom krav på att införskaffa sig tillräckliga kunskaper i svenska språket, men också samtidigt att ge dem med relevanta utbildningar från sina hemländer en möjlighet att validera dessa samt ges möjlighet att komplettera med utbildning för att uppnå svenska krav. Har man ingen utbildning, skall man ges möjlighet att gå en utbildning som leder till jobb. Dessa möjligheter behöver kopplas till ekonomiska incitament, där man premieras av flit och studieframgångar. Arbetslinjen skall hela tiden vara gällande dvs att det alltid skall löna sig att arbeta istället för att stapla bidrag uppepå varandra. Arbetsförmedlingen spelar också en roll för att matcha arbetssökande mot företagens behov och reformeringen av Arbetsförmedlingen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Samt att vikten av myndighetens närvaro på landsbygden beaktas. ”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi behöver se över de utbildningar som vi vet leder till jobb. Få arbeten i vår region kräver universitetsstudier, samtidigt som man skriker efter arbetskraft i andra yrken. Vi vill se över möjligheten att göra yrkesgymnasiet två-årigt, där man efter två år kan erhålla en yrkesexamen, samtidigt som man ger studenterna möjligheten att gå ett tredje år, då man primärt koncentrerar sig på de teoretiska studier som ger högskolebehörigheten. Då ger man eleverna valet efter två år om man vill fortsätta på universitet, samtidigt som man efter endast två år av företrädelsevis praktiska studier, har en yrkesexamen och kan börja förvärvsarbeta om man önskar detta. Vi behöver också höja de statliga stöden till yrkeshögskolan, för att ge möjligheter till omskolningar som leder till jobb.”
Leif Andersson, C.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Rätt utbildade medarbetare och att det går att få tag på dessa.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Snabba utbildningsmöjligheter som yrkesvux och yrkeshögskola som med kort varsel kan utbilda medarbetare till rätt kompetens. Använd Region Jönköping som samordnare mellan branscher och utbildningsanordnare, (både privata och offentliga) så vi ser behoven av olika medarbetare i bättre tid.”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Låt fristående arbetsförmedlare matcha arbetssökande med de lediga jobben. Genomför moderniseringen av arbetsrätten för att spegla dagens arbetsmarknad. Höj status på yrkesprogram genom garanterade jobb såväl sommarjobb som jobb efter utbildning. Bättre studie- och yrkesvägledning.”
Tobias Pettersson, M.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi ser idag stora problem för företag att finna rätt kompetens både när det kommer till att trygga kompetens för företagens nuvarande arbetsuppgifter och för att kunna växa och utveckla sina företag med nya uppgifter.”
”Det handlar både om att hitta personer med eftergymnasial utbildning för mer avancerade arbetsuppgifter men framförallt att hitta arbetskraft med yrkeskunskaper från gymnasier eller yrkeshögskola.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi behöver arbeta på flera plan. Både när det kommer till att bygga ut yrkesprogram på gymnasienivå, yrkeshögskoleutbildningar, yrkes-VUX med mera. Även satsningar för att göra det lättare att ställa om högre upp i ålder. Nedan följer några förslag som vi moderater vill göra:
- Insatser för att lyfta yrkesutbildningarna. (Satsningar på studie- och yrkesvägledning).
- Satsa på att bygga ut lärlingsanställning och lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och VUX.
- Modernisera arbetsrätten. Gör det lättare att ställa om senare i livet.
- Ett modernt anställningsskydd som utgår ifrån kompetens.
- Öka dialogen för att hitta en modell för kompetensutveckling, omställning och ett livslångt lärande i både offentlig och privat sektor som alla parter anser vara hållbart över tid.
- Genomför en valfrihetsreform inom vuxenutbildningen för att bredda antalet aktörer.
- Se över nivån på fribeloppet. Möjliggör extra studieveckor för den som fyllt 40 år och möjliggör höjt tilläggslån för studerande över 25 år med barn.
- Inför omställningsavdrag. Det innebär att människor kan få ett skatteavdrag för sina utbildningskostnader. (Huvudfokus på utbildning inom bristyrken).
- Skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda.
- Satsningar på jobbvägledare.
- Mer arbetsplatsförlagd undervisning och möjlighet till anställning under utbildningen.
- Se över möjligheten att göra yrkesprogrammet tvåårigt för de som inte vill ha högskolebehörighet.”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Det handlar om insatser som gör det mer lönsamt att arbeta än gå på bidrag.”
Text: Anna Svensson
Foto: Anna Svensson
Foto: Svenskt Näringsliv
Dessutom var det i ett konferensrum på Elmia samtal mellan företagare och politiker där det var fokus på företagens behov och hur de tänker kring sin framtida kompetensförsörjning och hur politiker tänker gällande kompetensförsörjningen i framtiden.
Företagen efterfrågar all yrkesinriktad kompetens
Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län och Frida Boklund som är regionchef på Företagarna i Jönköpings län berättar att de kan konstaterar att samarbete mellan företag och gymnasium och utbildningar är viktigt.
- Det företagen efterfrågar mest är all yrkesinriktad kompetens. Samtidigt är det många företag som även söker efter rätt attityder och inställningar hos de arbetssökande. Det kan vara färdig examinerade studenter som har gått ett gymnasialt yrkesprogram eller som har gått en yrkesinriktad utbildning som har den kompetens företag söker. Det finns många yrkesutbildningar och det behövs fler yrkesutbildningar. Det är bra att yrkesutbildningar startas av personer med yrkeserfarenhet, men personer som undervisar behöver ha gått en kurs i pedagogisk för att kunna undervisa så bra som möjligt. Kompetensförsörjningen kommer det även vara fokus på i framtiden, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
Det finns brist på personal med rätt kompetens
Anna och Frida berättar vidare att i Sverige behöver det vara fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar. Jämfört med många andra länder, där är det fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar.
- Vi hoppas att alla yrkesprogram på gymnasium kommer att vara högskoleförberedande men att elever kan välja bort det. Vilket i så fall kan göra att fler elever vågar välja yrkesprogram. Exempelvis så behövs det fler elektriker än vad som finns och det är flera yrkesinriktade företag som får tacka nej till uppdrag på grund av att de inte hittar personal med rätt kompetens, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
Ett system behövs som bibehåller kontakter
Anna och Frida förklarar att kommunikation mellan företag, gymnasium och utbildningar behöver förbättras eftersom det är en hygienfaktor som det borde skapas ett system för.
- Skolor och utbildningar behöver få veta ännu mer om vilka företag som har möjlighet att erbjuda arbeten och praktikplatser. Det finns bra fungerade kommunikationer mellan vissa företag, gymnasium och utbildningar men ännu fler behöver engagera sig. Ett system som bibehåller kontakter och kommunikationerna vore betydelse fullt. Vi vet att yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar leder till jobb, därför är det viktigt att arrangera samtal om förbättringar, berättar Anna och Frida.
Mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram
Anna och Frida fortsätter att förklara att många företag vill bli mer attraktiva inom sitt yrke. Ofta är det föräldrarna som påverkar sina ungdomar till vilket gymnasieprogram de ska välja.
- Därför måste även föräldrarna få mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram. De som har gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram har en yrkesroll de kan jobba med, även om de vill jobba med något annat om några år eller utbilda sig till något annat yrke. Dessutom är det viktigt att företagen inom olika yrken arbetar med innovation och hållbarhet som gör att medarbetare får vara med om förändringar, säger Anna och Frida.
Några av politikernas åsikter gällande kompetensförsörjning
Acko Ankarberg Johansson, KD.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ungdomar och deras föräldrar behöver god studie- och yrkesvägledning för att veta var jobben finns och hur man får den kompetens som krävs för framtida jobb. Därför är skolans studie- och yrkesvägledare viktiga. De ska ha rätt kompetens för jobbet och bör ha möjlighet att fortbilda sig genom praktik på olika arbetsplatser för att bäst följa utvecklingen inom arbetslivet.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Gymnasieprogrammen behöver en närmare koppling till arbetslivet och det finns delar i regelverket som hindrar en god samverkan. Det behöver rättas till och varje kommun behöver finna former för kontinuerlig samverkan mellan skola och näringsliv. Näringslivets olika branscher behöver å sin sida hitta former för god samverkan med skolan.”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Yrkesutbildningar behöver vara prioriterade i hela landet. Det handlar både om gymnasieutbildningar och Yrkeshögskolan.”
Eric Westroth, SD.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Utbildning och kompetensförsörjning är nyckelfaktorer för små företags möjlighet att växa. På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden. Tyvärr ser vi idag yrkesutbildningar som inte fylls med elever, dels då dessa inte direkt ger högskolebehörighet och då riskerar anses vara ”mindre attraktiva”. Vi behöver höja statusen på dessa utbildningar och informera såväl personal i grundskolan som SYV:ar och föräldrar om den möjligheten till arbete som en yrkesutbildning ger. Under snart två decennium har vi sett en sjunkande ansökningsgrad till yrkesprogrammen på gymnasiet och detta är en trend som behöver brytas.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ytterligare ett sätt att möta företagens behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar. Lokala utbildningar med anknytning till lokalt företagande ska bevaras och utvecklas, gärna i direkt samarbete med företagen. Vi kan också tänka oss att man identifierar yrkesutbildningar där det finns en brist på arbetskraft och erbjuder ett högre studiebidrag för elever som väljer dessa utbildningar. Vi behöver premiera utbildningar som leder till riktiga jobb och fokus när man erbjuder utbildningar måste i högre utsträckning ligga på anställbarhet. Vi får inte heller glömma de mellan 600.000 och 700.000 i Sverige som inte är självförsörjande. Dessa behöver ställas krav på att göra sig anställningsbara, primärt genom krav på att införskaffa sig tillräckliga kunskaper i svenska språket, men också samtidigt att ge dem med relevanta utbildningar från sina hemländer en möjlighet att validera dessa samt ges möjlighet att komplettera med utbildning för att uppnå svenska krav. Har man ingen utbildning, skall man ges möjlighet att gå en utbildning som leder till jobb. Dessa möjligheter behöver kopplas till ekonomiska incitament, där man premieras av flit och studieframgångar. Arbetslinjen skall hela tiden vara gällande dvs att det alltid skall löna sig att arbeta istället för att stapla bidrag uppepå varandra. Arbetsförmedlingen spelar också en roll för att matcha arbetssökande mot företagens behov och reformeringen av Arbetsförmedlingen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Samt att vikten av myndighetens närvaro på landsbygden beaktas. ”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi behöver se över de utbildningar som vi vet leder till jobb. Få arbeten i vår region kräver universitetsstudier, samtidigt som man skriker efter arbetskraft i andra yrken. Vi vill se över möjligheten att göra yrkesgymnasiet två-årigt, där man efter två år kan erhålla en yrkesexamen, samtidigt som man ger studenterna möjligheten att gå ett tredje år, då man primärt koncentrerar sig på de teoretiska studier som ger högskolebehörigheten. Då ger man eleverna valet efter två år om man vill fortsätta på universitet, samtidigt som man efter endast två år av företrädelsevis praktiska studier, har en yrkesexamen och kan börja förvärvsarbeta om man önskar detta. Vi behöver också höja de statliga stöden till yrkeshögskolan, för att ge möjligheter till omskolningar som leder till jobb.”
Leif Andersson, C.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Rätt utbildade medarbetare och att det går att få tag på dessa.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Snabba utbildningsmöjligheter som yrkesvux och yrkeshögskola som med kort varsel kan utbilda medarbetare till rätt kompetens. Använd Region Jönköping som samordnare mellan branscher och utbildningsanordnare, (både privata och offentliga) så vi ser behoven av olika medarbetare i bättre tid.”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Låt fristående arbetsförmedlare matcha arbetssökande med de lediga jobben. Genomför moderniseringen av arbetsrätten för att spegla dagens arbetsmarknad. Höj status på yrkesprogram genom garanterade jobb såväl sommarjobb som jobb efter utbildning. Bättre studie- och yrkesvägledning.”
Tobias Pettersson, M.
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi ser idag stora problem för företag att finna rätt kompetens både när det kommer till att trygga kompetens för företagens nuvarande arbetsuppgifter och för att kunna växa och utveckla sina företag med nya uppgifter.”
”Det handlar både om att hitta personer med eftergymnasial utbildning för mer avancerade arbetsuppgifter men framförallt att hitta arbetskraft med yrkeskunskaper från gymnasier eller yrkeshögskola.”
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi behöver arbeta på flera plan. Både när det kommer till att bygga ut yrkesprogram på gymnasienivå, yrkeshögskoleutbildningar, yrkes-VUX med mera. Även satsningar för att göra det lättare att ställa om högre upp i ålder. Nedan följer några förslag som vi moderater vill göra:
- Insatser för att lyfta yrkesutbildningarna. (Satsningar på studie- och yrkesvägledning).
- Satsa på att bygga ut lärlingsanställning och lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och VUX.
- Modernisera arbetsrätten. Gör det lättare att ställa om senare i livet.
- Ett modernt anställningsskydd som utgår ifrån kompetens.
- Öka dialogen för att hitta en modell för kompetensutveckling, omställning och ett livslångt lärande i både offentlig och privat sektor som alla parter anser vara hållbart över tid.
- Genomför en valfrihetsreform inom vuxenutbildningen för att bredda antalet aktörer.
- Se över nivån på fribeloppet. Möjliggör extra studieveckor för den som fyllt 40 år och möjliggör höjt tilläggslån för studerande över 25 år med barn.
- Inför omställningsavdrag. Det innebär att människor kan få ett skatteavdrag för sina utbildningskostnader. (Huvudfokus på utbildning inom bristyrken).
- Skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda.
- Satsningar på jobbvägledare.
- Mer arbetsplatsförlagd undervisning och möjlighet till anställning under utbildningen.
- Se över möjligheten att göra yrkesprogrammet tvåårigt för de som inte vill ha högskolebehörighet.”
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Det handlar om insatser som gör det mer lönsamt att arbeta än gå på bidrag.”
Text: Anna Svensson
Foto: Anna Svensson
Foto: Svenskt Näringsliv