Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköping berättar att 4465 niondeklassare i Jönköpings län ska göra sina gymnasieval från den 5 till den 10 februari 2024. För att hjälpa niondeklassare att göra genomtänkta val visar Svenskt Näringsliv hur elever efter gymnasieexamen från olika gymnasieprogram har klarat sig på arbetsmarknaden med siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl enligt SCB Statistikmyndigheten.
Anna berättar vidare att gymnasievalet är viktigt och det finns mängder av saker att överväga vid gymnasievalet. Det är också viktigt att tänka på jobb och vad man vill göra i framtiden. På Ekonomifaktas Gymnasiepejl kan eleverna exempelvis se vilka program som i störst utsträckning har lett till jobb, vilken medianinkomst elever från olika gymnasieprogram har och hur många elever som studerar vidare efter respektive gymnasieprogram. Eleverna kan ta del av statistik och ha det i åtanke när de ska göra sitt val som en motvikt till gamla fördomar och förlegade syner på olika gymnasieprogram och vad de leder fram till.
Bygg- och Anläggningsprogrammet leder till jobb efter gymnasieexamen
Gillek förklarar att siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl visar att etableringsgraden tre år efter gymnasieexamen har alla elever som gick på Industritekniska programmet på Brinellgymnasiet i Nässjö etablerat sig på arbetsmarknaden.
- Därefter kommer Bygg- och anläggningsprogrammet på Finnvedens Gymnasium i Värnamo som leder till jobb efter gymnasieexamen. Dessutom är det de studieförberedande programmen Estetiska och det Humanistiska programmet på Eksjö Gymnasium samt från det Naturvetenskaplig programmet på Fenix Kunskapscentrum som leder till jobb tre år efter gymnasieexamen. Det finns mycket tillverkningsindustri i vårt län och de elever som gått det industritekniska programmet på Brinellgymnasiet är eftertraktade bland företagen. Vi ser också att det är stora andelar av eleverna som gått Bygg- och Anläggningsprogrammet på något av länets gymnasier som har kommit ut i jobb. El- och Energiprogrammen i länet är också eftertraktade bland företagen, säger Anna Gillek.
Viktigt att slutföra en gymnasieutbildning
Anna fortsätter förklara att när vi tittar på arbetslösheten i Sverige ser vi att den stora skillnaden är mellan de som har slutfört en gymnasieutbildning och de som inte har gjort det.
- Därför kan man dra slutsatsen att det viktigaste är att man går och slutför en gymnasieutbildning. Tittar man sedan till vårt län vet vi att industrin har stora behov av medarbetare som har någon form av industri och teknikutbildning, även el och energikunskaper är eftertraktade. Det har byggts mycket i vårt län de senaste åren och även om det byggs mindre just nu kommer det att finnas ett stort behov av nybyggnation för både boende och verksamheter framöver, när konjunkturen har vänt uppåt igen. Det är precis som vid tidigare konjunkturnedgångar. Förr eller senare vänder det och då behövs fler medarbetare, säger Gillek.
Yrkesprogrammen ger ett yrke efter tre år
Anna berättar att det finns en stor kompetensbrist att fylla i Jönköpings län. Nästan oavsett vilken bransch vi pratar om så saknas det medarbetare med relevant kompetens. Det gäller så väl tillverkningsindustri, som bygg, besöksnäring, tjänstesektorn och vården.
- De gymnasieprogram som vi kallar studieförberedande kräver just att man väljer att läsa vidare för att få ett yrke. Är man inte säker på att man faktiskt vill studera vidare ger yrkesprogrammen ett yrke efter tre år, men också grundbehörigheten för att kunna studera vidare om man kommer på att man vill göra det senare i livet. Det finns alltid mer nischade yrken som man skulle kunna lära sig på gymnasiet, men de yrkesprogram vi har idag spänner över ett brett spektrum av yrken. Det vi behöver är i stället att vi får till fler platser på yrkesprogrammen och att vi också får fler elever att välja de programmen då vi ser att det är den kompetens företag mest söker efter, säger Gillek.
Utgå från företagens behov
- Inför framtiden är det fördelaktigt att gymnasiedimensionering precis tagits fram och är tänkta att utgå från företagens behov när man planerar för antalet platser på de olika gymnasieprogrammen. Något vi efterfrågat länge. Tyvärr ser vi också att man tagit mycket stor hänsyn till hur eleverna historiskt har valt, något som i många fall går stick i stäv med företagens behov. Nu hoppas vi att man justerar i dimensioneringen låter företagens, kommuners, regioners och statens, kompetensbehov styra antalet platser ännu mer, säger Anna.
Text: Anna Svensson
Anna berättar vidare att gymnasievalet är viktigt och det finns mängder av saker att överväga vid gymnasievalet. Det är också viktigt att tänka på jobb och vad man vill göra i framtiden. På Ekonomifaktas Gymnasiepejl kan eleverna exempelvis se vilka program som i störst utsträckning har lett till jobb, vilken medianinkomst elever från olika gymnasieprogram har och hur många elever som studerar vidare efter respektive gymnasieprogram. Eleverna kan ta del av statistik och ha det i åtanke när de ska göra sitt val som en motvikt till gamla fördomar och förlegade syner på olika gymnasieprogram och vad de leder fram till.
Bygg- och Anläggningsprogrammet leder till jobb efter gymnasieexamen
Gillek förklarar att siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl visar att etableringsgraden tre år efter gymnasieexamen har alla elever som gick på Industritekniska programmet på Brinellgymnasiet i Nässjö etablerat sig på arbetsmarknaden.
- Därefter kommer Bygg- och anläggningsprogrammet på Finnvedens Gymnasium i Värnamo som leder till jobb efter gymnasieexamen. Dessutom är det de studieförberedande programmen Estetiska och det Humanistiska programmet på Eksjö Gymnasium samt från det Naturvetenskaplig programmet på Fenix Kunskapscentrum som leder till jobb tre år efter gymnasieexamen. Det finns mycket tillverkningsindustri i vårt län och de elever som gått det industritekniska programmet på Brinellgymnasiet är eftertraktade bland företagen. Vi ser också att det är stora andelar av eleverna som gått Bygg- och Anläggningsprogrammet på något av länets gymnasier som har kommit ut i jobb. El- och Energiprogrammen i länet är också eftertraktade bland företagen, säger Anna Gillek.
Viktigt att slutföra en gymnasieutbildning
Anna fortsätter förklara att när vi tittar på arbetslösheten i Sverige ser vi att den stora skillnaden är mellan de som har slutfört en gymnasieutbildning och de som inte har gjort det.
- Därför kan man dra slutsatsen att det viktigaste är att man går och slutför en gymnasieutbildning. Tittar man sedan till vårt län vet vi att industrin har stora behov av medarbetare som har någon form av industri och teknikutbildning, även el och energikunskaper är eftertraktade. Det har byggts mycket i vårt län de senaste åren och även om det byggs mindre just nu kommer det att finnas ett stort behov av nybyggnation för både boende och verksamheter framöver, när konjunkturen har vänt uppåt igen. Det är precis som vid tidigare konjunkturnedgångar. Förr eller senare vänder det och då behövs fler medarbetare, säger Gillek.
Yrkesprogrammen ger ett yrke efter tre år
Anna berättar att det finns en stor kompetensbrist att fylla i Jönköpings län. Nästan oavsett vilken bransch vi pratar om så saknas det medarbetare med relevant kompetens. Det gäller så väl tillverkningsindustri, som bygg, besöksnäring, tjänstesektorn och vården.
- De gymnasieprogram som vi kallar studieförberedande kräver just att man väljer att läsa vidare för att få ett yrke. Är man inte säker på att man faktiskt vill studera vidare ger yrkesprogrammen ett yrke efter tre år, men också grundbehörigheten för att kunna studera vidare om man kommer på att man vill göra det senare i livet. Det finns alltid mer nischade yrken som man skulle kunna lära sig på gymnasiet, men de yrkesprogram vi har idag spänner över ett brett spektrum av yrken. Det vi behöver är i stället att vi får till fler platser på yrkesprogrammen och att vi också får fler elever att välja de programmen då vi ser att det är den kompetens företag mest söker efter, säger Gillek.
Utgå från företagens behov
- Inför framtiden är det fördelaktigt att gymnasiedimensionering precis tagits fram och är tänkta att utgå från företagens behov när man planerar för antalet platser på de olika gymnasieprogrammen. Något vi efterfrågat länge. Tyvärr ser vi också att man tagit mycket stor hänsyn till hur eleverna historiskt har valt, något som i många fall går stick i stäv med företagens behov. Nu hoppas vi att man justerar i dimensioneringen låter företagens, kommuners, regioners och statens, kompetensbehov styra antalet platser ännu mer, säger Anna.
Text: Anna Svensson