Fram till den 3 maj visas vandringsutställningen Fästningsstäder i Östersjöregionen (City Fortresses in the Baltic Sea Region) på Jönköpings läns museum. Den beskriver Jönköping tillsammans med fästningarna Tallinn och Narva i Estland, en gång två av det svenska rikets viktigaste städer, samt det från början danska Kristianstad. Men hur byggdes dessa städer? Hur fungerade de? Hur var det att leva bakom vallarna i en fästningsstad under stormaktstiden? Det är några av de frågor utställningen tar upp.
Claes Pettersson som är arkeolog på Jönköpings läns museum berättar att utställningen består av 15 skärmar som i text och bild ger bakgrunden till fyra viktiga fästningsstäder från 1600-talet - Tallinn, Narva, Jönköping och Kristianstad. Den beskriver hur de konstruerats och hur livet gestaltade sig för de människor som levde och verkade i stormaktstidens befästa städer. Texterna vid bilderna på utställningen är på engelska, men med svensk översättning.
Modernaste tänkbara militära teknologi
Det handlade om stora satsningar på modernaste tänkbara militära teknologi, det vill säga tids JAS-projekt.
– Som en gemensam nämnare för de svenska projekten ser vi Erik Dahlberg, fästningsarkitekt, fältmarskalk, guvernör i Riga, men också för en tid landshövding i Jönköping, säger Claes Pettersson.
Resurser räckte inte till, andra projekt prioriterades
I Jönköping realiserades aldrig planerna fullt ut eftersom landets resurser inte räckte till. Andra projekt som Kalmar och det nyanlagda Göteborg gavs förtur.
– Fästningen Jönköpings slott uppfördes enligt ritningarna och ungefär halva det planerade stadsområdet kom att bebyggas under stormaktstiden. Men av befästningarna kring staden blev inget byggt. Om man tittar på arkitekten Hans Flemings ambitiösa plan från 1619 med dess kanaler inser man att det fullt utbyggda Jönköping skulle ha sträckt sig långt ner över Kålgårdsområdets sankmarker. Imponerande men kanske också rätt orealistiskt, berättar Claes.
Jönköping en av de städer som förändrades på 1600-talet
Jönköping blev trots detta en modern stad som byggdes upp på bara tio till femton år.
– Jönköping var en av de städer som förändrades i grunden i begynnelsen av 1600-talet. Efter att staden bränts i Kalmarkriget år 1612 ville man skapa en helt ny fästningsstad. Och inom stadsområdet avsattes utrymme för två nya industrier, Vapenfaktoriet och textilfabriken Vantmakeriet som båda grundade år 1620, säger han.
Än idag får vi leva med konsekvenserna
Claes menar att när man idag associerar Jönköping med begreppet Smålands Jerusalem, med mässcentret ELMIA, med ishockeylaget HV71 eller högskolan glömmer man lätt bort stadens växlingsrika förflutna. Den äldre historien är inget som syns i Jönköping.
– Men Gustav II Adolfs nya Jönköping var en verklig storsatsning; en viktig del i försöken att snabbt modernisera Sverige. Och än idag får vi leva med konsekvenserna av beslut som fattades för 400 år sedan förklarar Claes. Tänk på det nästa gång du fastnar i trafikköerna på Öster, 1600-talets trånga fästningsstad, berättar Claes.
Text: Anna Svensson
Claes Pettersson som är arkeolog på Jönköpings läns museum berättar att utställningen består av 15 skärmar som i text och bild ger bakgrunden till fyra viktiga fästningsstäder från 1600-talet - Tallinn, Narva, Jönköping och Kristianstad. Den beskriver hur de konstruerats och hur livet gestaltade sig för de människor som levde och verkade i stormaktstidens befästa städer. Texterna vid bilderna på utställningen är på engelska, men med svensk översättning.
Modernaste tänkbara militära teknologi
Det handlade om stora satsningar på modernaste tänkbara militära teknologi, det vill säga tids JAS-projekt.
– Som en gemensam nämnare för de svenska projekten ser vi Erik Dahlberg, fästningsarkitekt, fältmarskalk, guvernör i Riga, men också för en tid landshövding i Jönköping, säger Claes Pettersson.
Resurser räckte inte till, andra projekt prioriterades
I Jönköping realiserades aldrig planerna fullt ut eftersom landets resurser inte räckte till. Andra projekt som Kalmar och det nyanlagda Göteborg gavs förtur.
– Fästningen Jönköpings slott uppfördes enligt ritningarna och ungefär halva det planerade stadsområdet kom att bebyggas under stormaktstiden. Men av befästningarna kring staden blev inget byggt. Om man tittar på arkitekten Hans Flemings ambitiösa plan från 1619 med dess kanaler inser man att det fullt utbyggda Jönköping skulle ha sträckt sig långt ner över Kålgårdsområdets sankmarker. Imponerande men kanske också rätt orealistiskt, berättar Claes.
Jönköping en av de städer som förändrades på 1600-talet
Jönköping blev trots detta en modern stad som byggdes upp på bara tio till femton år.
– Jönköping var en av de städer som förändrades i grunden i begynnelsen av 1600-talet. Efter att staden bränts i Kalmarkriget år 1612 ville man skapa en helt ny fästningsstad. Och inom stadsområdet avsattes utrymme för två nya industrier, Vapenfaktoriet och textilfabriken Vantmakeriet som båda grundade år 1620, säger han.
Än idag får vi leva med konsekvenserna
Claes menar att när man idag associerar Jönköping med begreppet Smålands Jerusalem, med mässcentret ELMIA, med ishockeylaget HV71 eller högskolan glömmer man lätt bort stadens växlingsrika förflutna. Den äldre historien är inget som syns i Jönköping.
– Men Gustav II Adolfs nya Jönköping var en verklig storsatsning; en viktig del i försöken att snabbt modernisera Sverige. Och än idag får vi leva med konsekvenserna av beslut som fattades för 400 år sedan förklarar Claes. Tänk på det nästa gång du fastnar i trafikköerna på Öster, 1600-talets trånga fästningsstad, berättar Claes.
Text: Anna Svensson