Pandemin har drabbat det flytande kulturarvet hårt ekonomiskt. Biljettintäkter är avgörande för alla de ideella föreningar som håller den historiska passagerarsjöfarten levande längs Sveriges kuster. Sjöhistoriskas intendent Karolina Matts och museets chef Mats Djurberg uppmanar dem som har möjlighet att uppleva historia, kultur och natur genom att ta en ångbåtstur med något av landets k-märkta ångfartyg i sommar.
För 200 år sedan var ångbåten med och förändrade resandet och transporterna i Sverige. Ångtekniken gjorde så att omlandet till städerna krympte. Tidigare avlägsna orter blev med ångkraftens hjälp centrala. År 1818 lät Samuel Owen bygga hjulångaren Amphitrite och sedan dess har hundratals ångbåtar byggts för trafik i Sverige. Hamnar, kanaler, floder, sjöar, skärgårdar och kuststräckor användes för transporter av gods och passagerare med allt vad det betydde för utveckling av handel och industri fram till nu. Plötsligt var det möjligt att ta fram en tidtabell och verkligen kunna veta och planera när du kom fram. Mycket har hänt sedan dess i vår värld, men ångbåtar finns det ännu kvar.
Under de kommande två månaderna är det ångbåtsäsong. Det är nu som ångpannan fylls med vatten för att sedan varsamt värmas upp, det är nu ångtrycket stiger för att ångmaskinen ska kunna sättas i gång, det är nu dukarna läggs på borden i de klassiska fartygsrestaurangerna. Det är nu du har möjlighet att åka ångfartyg.
Många av ångfartygen i Sverige drivs av föreningar och företag som är helt beroende av betalande passagerare. För 20 år sedan klev en näst intill triumfatoriskt herre ombord på ett ångfartyg vid Klara Mälarstrand i Stockholm. Han berättade att just denna enda dag denna sommar kunde man åka tre, eller om det till och med var fyra ångbåtar enligt turlistan som han viftade lite med. Oj vad han var laddad för att åka alla dessa ångfartyg när han visade biljetten för däcksmannen. Han kan måhända räknas till de sanna entusiasterna, men något ligger det i att det är fantastiskt att det ännu 2021 går ångfartyg enligt tidtabell! Passagerartrafik med egen turlista på samma vattenvägar som för tvåhundra år sedan.
Den dagen besökarna tröttnar på ångfartygen så finns det ingen anledning att köra. Många föreningar och mindre rederier har drabbats hårt av Coronapandemins konsekvenser, något som Sjöhistoriska museet konstaterade tidigare i år i sin rapport ”Kulturhistoriskt värdefulla fartyg och pandemin”. I pandemins spår har den inställda trafiken förra året inneburit att kostnader för underhåll och bränsle är svåra att täcka. Några av ångfartygen som vanligtvis kör trafik har också detta år tagit en paus. Så just i år är det särskilt viktigt att visa att vi vill ha ångfartygen kvar, stora som små i Sveriges skärgårdar och sjöar. Sjöhistoriska museet k-märker kulturhistoriskt värdefulla fartyg och ger årligen även ett bidrag till restaurering. På så sätt vill vi verka för att de uppmärksammas, bevaras och brukas. Förhoppningen är att detta ska ge uppmuntran och stöd till ägarna som arbetar med att förvalta vårt historiska arv. Men för att ägarna ska kunna fortsätta med sin verksamhet så behövs passagerare.
Nu är det dags att göra den där utflykten du tänkt på ett tag! Passa på att åka med den ståtliga ångaren Bohuslän från stenpiren i Göteborg eller ta en hamntur med Färjan 4. Ta en tur med Mariefred i Mälaren, kanske kan du kombinera med ångtåget! Åk med Ejdern från Södertälje till Birka. Åk med Storskär, Norrskär och Blidösund i Stockholms skärgård. Åk till Visingsö med s/s Trafik, eller med någon annan av landets ångfartyg som trafikerar insjöarna, till exempel fartygen i Siljan, Storsjön, Mjörn eller ångslupen Elmsta i Väddö Kanal.
Text: Mats Djurberg, museichef på Sjöhistoriska museet och Karolina Matts, intendent på Sjöhistoriska museet
För 200 år sedan var ångbåten med och förändrade resandet och transporterna i Sverige. Ångtekniken gjorde så att omlandet till städerna krympte. Tidigare avlägsna orter blev med ångkraftens hjälp centrala. År 1818 lät Samuel Owen bygga hjulångaren Amphitrite och sedan dess har hundratals ångbåtar byggts för trafik i Sverige. Hamnar, kanaler, floder, sjöar, skärgårdar och kuststräckor användes för transporter av gods och passagerare med allt vad det betydde för utveckling av handel och industri fram till nu. Plötsligt var det möjligt att ta fram en tidtabell och verkligen kunna veta och planera när du kom fram. Mycket har hänt sedan dess i vår värld, men ångbåtar finns det ännu kvar.
Under de kommande två månaderna är det ångbåtsäsong. Det är nu som ångpannan fylls med vatten för att sedan varsamt värmas upp, det är nu ångtrycket stiger för att ångmaskinen ska kunna sättas i gång, det är nu dukarna läggs på borden i de klassiska fartygsrestaurangerna. Det är nu du har möjlighet att åka ångfartyg.
Många av ångfartygen i Sverige drivs av föreningar och företag som är helt beroende av betalande passagerare. För 20 år sedan klev en näst intill triumfatoriskt herre ombord på ett ångfartyg vid Klara Mälarstrand i Stockholm. Han berättade att just denna enda dag denna sommar kunde man åka tre, eller om det till och med var fyra ångbåtar enligt turlistan som han viftade lite med. Oj vad han var laddad för att åka alla dessa ångfartyg när han visade biljetten för däcksmannen. Han kan måhända räknas till de sanna entusiasterna, men något ligger det i att det är fantastiskt att det ännu 2021 går ångfartyg enligt tidtabell! Passagerartrafik med egen turlista på samma vattenvägar som för tvåhundra år sedan.
Den dagen besökarna tröttnar på ångfartygen så finns det ingen anledning att köra. Många föreningar och mindre rederier har drabbats hårt av Coronapandemins konsekvenser, något som Sjöhistoriska museet konstaterade tidigare i år i sin rapport ”Kulturhistoriskt värdefulla fartyg och pandemin”. I pandemins spår har den inställda trafiken förra året inneburit att kostnader för underhåll och bränsle är svåra att täcka. Några av ångfartygen som vanligtvis kör trafik har också detta år tagit en paus. Så just i år är det särskilt viktigt att visa att vi vill ha ångfartygen kvar, stora som små i Sveriges skärgårdar och sjöar. Sjöhistoriska museet k-märker kulturhistoriskt värdefulla fartyg och ger årligen även ett bidrag till restaurering. På så sätt vill vi verka för att de uppmärksammas, bevaras och brukas. Förhoppningen är att detta ska ge uppmuntran och stöd till ägarna som arbetar med att förvalta vårt historiska arv. Men för att ägarna ska kunna fortsätta med sin verksamhet så behövs passagerare.
Nu är det dags att göra den där utflykten du tänkt på ett tag! Passa på att åka med den ståtliga ångaren Bohuslän från stenpiren i Göteborg eller ta en hamntur med Färjan 4. Ta en tur med Mariefred i Mälaren, kanske kan du kombinera med ångtåget! Åk med Ejdern från Södertälje till Birka. Åk med Storskär, Norrskär och Blidösund i Stockholms skärgård. Åk till Visingsö med s/s Trafik, eller med någon annan av landets ångfartyg som trafikerar insjöarna, till exempel fartygen i Siljan, Storsjön, Mjörn eller ångslupen Elmsta i Väddö Kanal.
Text: Mats Djurberg, museichef på Sjöhistoriska museet och Karolina Matts, intendent på Sjöhistoriska museet