Fredrik Blomqvist som är intendent på Sjöhistoriska museet i Stockholm berättar att längs Sveriges kuster görs en viktig del av kulturhistorien levande genom alla de k-märkta fartyg som hålls flytande av ideella krafter. Det resurskrävande fartygsunderhållet är kritiskt för verksamheten och efter en säsong med kraftigt reducerade intäkter är det nu oersättliga kulturvärden som hotas under pågående coronapandemi.
Fredrik berättar vidare att under hösten år 2020 skickade Sjöhistoriska museet ut en enkät till ägarna till landets 147 k-märkta fartyg. Frågorna handlade om hur pandemin påverkat verksamheten. Det framgår tydligt att under coronapandemin har resandet minskade starkt och påverkat både rederier och föreningar negativt. Sjöhistoriska museet som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, har sammanställt undersökningen i en rapport som finns tillgänglig via museets webbplats.
Rederierna med K-märkta fartyg behöver fler resenärer
Blomqvist förklarar att flera aktörer har tvingats att helt ställa in sin seglation under året, vilket inneburit att antalet passagerare och de intäkter man har av biljettförsäljningen gått ner till noll.
- Trots det har man ändå utgifter för till exempel kajplatser, ordinarie underhåll och vissa avgifter till myndigheter. Därför blev 2020 ett katastrofalt år ekonomiskt. Det är verksamheter som både drivs ideellt och icke ideellt som äger K-märkta fartyg i hela Sverige, som har drabbats på grund av coronapandemin. Hårdast drabbade är de icke ideella verksamheter med K-märkta fartyg som behöver betala ut löner till sin personal. Det finns krisstöd men det är viktigare och mer betydelsefullt att rederierna med K-märkta fartyg får fler resenärer framöver, säger Fredrik Blomqvist.
Det finns flera äldre fartyg i Sverige
Fredrik menar att på sikt kan ett fartyg bli K-märkt och för att ett fartyg ska räknas som K-märkt behöver det vara minst 50 år gammalt.
- Förutom åldern på fartyget följer vi på Sjöhistoriska museet i Stockholm, vissa andra kriterier för att ett fartyg ska räknas som K-märkt. Även om K-märkta fartyg skrotas under konkurs, så kommer Sverige inte stå utan K-märkta fartyg framöver, för det finns flera äldre fartyg i Sverige. Att köpa in K-märkta fartyg utomlands till Sverige är inte så vanligt förekommande. Att hitta köpare till K-märkta fartyg på grund av konkurs under coronapandemi är inte lätt, förklarar Fredrik.
Vissa har kunnat bedriva verksamhet och vissa har fått ställa in
Enkätsvaren visar att en del av de k-märkta segelfartygen trots allt har kunnat bedriva seglarskoleverksamhet under året.
- Till exempel Ellen (1898) och Constantia (1908) i Stockholm. Samtidigt har bland annat segelfartyget Westkust (1932) på Orust och skonaren Klara Marie (1884) i Skillinge helt ställt in den utåtriktade verksamheten, berättar Fredrik.
K-märkta fartyg viktig del av det flytande kulturarvet
De k-märkta fartygen är en viktig del av det flytande kulturarvet. De drivs och underhålls av ideella föreningar, rederier och privatpersoner.
- Bland de ångdrivna fartygen har verksamheten tvingats till avsevärda minskningar. Vaxholmsbolagets fartyg Norrskär och Storskär i Stockholm har inte gått alls under år 2020. Samma sak gäller för föreningsägda passagerarfartyget Mariefred (1903) i Stockholm som för första gången sedan fartyget byggdes ställt in den kontinuerliga trafiken helt. Andra exempel på helt inställd verksamhet är ångarna Trafik (1892) i Hjo och Östersund (1874) i jämtländska Storsjön. Passagerarångaren Bohuslän (1914) i Göteborg har gått i starkt reducerad trafik – så även ångfartyget Blidösund (1911) i Stockholm, förklarar Blomqvist.
Det finns anledning att var oroliga för framtiden
Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och regeringen om att människor ska dra ned på sitt resande får förstås stora konsekvenser för föreningar och rederier.
- Sverige har ett rikt kulturarv med många k-märkta historiska fartyg men när intäkterna från passagerarna uteblir, äventyras grunden för ett långsiktigt bevarande och rapporten visar att vi har anledning att var oroliga för framtiden, säger Mats Djurberg som är museichef för Sjöhistoriska museet.
Minskning av passagerartal hotar verksamheten
Göran Hahne som är skeppare på k-märkta passagerarbåten Soten (byggd 1915) i Smögen har fått en minskning med 66 procent av passagerartalen vilket hotar hela verksamheten.
- Självklart ska alla hjälpa till att hindra smittspridningen, men rederiet behöver hjälp att överleva då man i praktiken fått ett verksamhetsförbud, säger Göran.
Förhoppning att vaccineringen kan påverka restriktioner
Fredrik förklarar att av enkätsvaren att döma har en del av rederierna kunnat få del av de medel som regering och riksdag ställt till förfogande.
- Men fartygsägarna anser att ansökningsförfarandet och ersättningsnivåerna lämnar mycket övrigt att önska. Sjöhistoriska museets tolkning är att det är svårt att i detta förfarande ta hänsyn till kulturhistoriska värden i kommersiell trafik. Vi hoppas att fler kan vaccineras vilket kan påverka coronapandemins restriktioner att ett flertal resenärer får åka på de K-märkta fartygen i Sverige och i sommar. I sin dagliga trafik under sommartid trafikerar ett k-märkt fartyg hamnen i Tranås. Det är ångfartyget Boxholm II som går i östgötsk /småländska Sommen, avslutar Fredrik.
Text: Anna Svensson
Fredrik berättar vidare att under hösten år 2020 skickade Sjöhistoriska museet ut en enkät till ägarna till landets 147 k-märkta fartyg. Frågorna handlade om hur pandemin påverkat verksamheten. Det framgår tydligt att under coronapandemin har resandet minskade starkt och påverkat både rederier och föreningar negativt. Sjöhistoriska museet som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, har sammanställt undersökningen i en rapport som finns tillgänglig via museets webbplats.
Rederierna med K-märkta fartyg behöver fler resenärer
Blomqvist förklarar att flera aktörer har tvingats att helt ställa in sin seglation under året, vilket inneburit att antalet passagerare och de intäkter man har av biljettförsäljningen gått ner till noll.
- Trots det har man ändå utgifter för till exempel kajplatser, ordinarie underhåll och vissa avgifter till myndigheter. Därför blev 2020 ett katastrofalt år ekonomiskt. Det är verksamheter som både drivs ideellt och icke ideellt som äger K-märkta fartyg i hela Sverige, som har drabbats på grund av coronapandemin. Hårdast drabbade är de icke ideella verksamheter med K-märkta fartyg som behöver betala ut löner till sin personal. Det finns krisstöd men det är viktigare och mer betydelsefullt att rederierna med K-märkta fartyg får fler resenärer framöver, säger Fredrik Blomqvist.
Det finns flera äldre fartyg i Sverige
Fredrik menar att på sikt kan ett fartyg bli K-märkt och för att ett fartyg ska räknas som K-märkt behöver det vara minst 50 år gammalt.
- Förutom åldern på fartyget följer vi på Sjöhistoriska museet i Stockholm, vissa andra kriterier för att ett fartyg ska räknas som K-märkt. Även om K-märkta fartyg skrotas under konkurs, så kommer Sverige inte stå utan K-märkta fartyg framöver, för det finns flera äldre fartyg i Sverige. Att köpa in K-märkta fartyg utomlands till Sverige är inte så vanligt förekommande. Att hitta köpare till K-märkta fartyg på grund av konkurs under coronapandemi är inte lätt, förklarar Fredrik.
Vissa har kunnat bedriva verksamhet och vissa har fått ställa in
Enkätsvaren visar att en del av de k-märkta segelfartygen trots allt har kunnat bedriva seglarskoleverksamhet under året.
- Till exempel Ellen (1898) och Constantia (1908) i Stockholm. Samtidigt har bland annat segelfartyget Westkust (1932) på Orust och skonaren Klara Marie (1884) i Skillinge helt ställt in den utåtriktade verksamheten, berättar Fredrik.
K-märkta fartyg viktig del av det flytande kulturarvet
De k-märkta fartygen är en viktig del av det flytande kulturarvet. De drivs och underhålls av ideella föreningar, rederier och privatpersoner.
- Bland de ångdrivna fartygen har verksamheten tvingats till avsevärda minskningar. Vaxholmsbolagets fartyg Norrskär och Storskär i Stockholm har inte gått alls under år 2020. Samma sak gäller för föreningsägda passagerarfartyget Mariefred (1903) i Stockholm som för första gången sedan fartyget byggdes ställt in den kontinuerliga trafiken helt. Andra exempel på helt inställd verksamhet är ångarna Trafik (1892) i Hjo och Östersund (1874) i jämtländska Storsjön. Passagerarångaren Bohuslän (1914) i Göteborg har gått i starkt reducerad trafik – så även ångfartyget Blidösund (1911) i Stockholm, förklarar Blomqvist.
Det finns anledning att var oroliga för framtiden
Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och regeringen om att människor ska dra ned på sitt resande får förstås stora konsekvenser för föreningar och rederier.
- Sverige har ett rikt kulturarv med många k-märkta historiska fartyg men när intäkterna från passagerarna uteblir, äventyras grunden för ett långsiktigt bevarande och rapporten visar att vi har anledning att var oroliga för framtiden, säger Mats Djurberg som är museichef för Sjöhistoriska museet.
Minskning av passagerartal hotar verksamheten
Göran Hahne som är skeppare på k-märkta passagerarbåten Soten (byggd 1915) i Smögen har fått en minskning med 66 procent av passagerartalen vilket hotar hela verksamheten.
- Självklart ska alla hjälpa till att hindra smittspridningen, men rederiet behöver hjälp att överleva då man i praktiken fått ett verksamhetsförbud, säger Göran.
Förhoppning att vaccineringen kan påverka restriktioner
Fredrik förklarar att av enkätsvaren att döma har en del av rederierna kunnat få del av de medel som regering och riksdag ställt till förfogande.
- Men fartygsägarna anser att ansökningsförfarandet och ersättningsnivåerna lämnar mycket övrigt att önska. Sjöhistoriska museets tolkning är att det är svårt att i detta förfarande ta hänsyn till kulturhistoriska värden i kommersiell trafik. Vi hoppas att fler kan vaccineras vilket kan påverka coronapandemins restriktioner att ett flertal resenärer får åka på de K-märkta fartygen i Sverige och i sommar. I sin dagliga trafik under sommartid trafikerar ett k-märkt fartyg hamnen i Tranås. Det är ångfartyget Boxholm II som går i östgötsk /småländska Sommen, avslutar Fredrik.
Text: Anna Svensson