Eva-Carin Lindgren som är professor i idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion på Högskolan i Halmstad berättar att elever som fått pulshöjande aktivitet under skoltid upplever att både de själva och klasskamraterna blev gladare och fick bättre minne och koncentration efteråt. Även motivationen och den fysiska förmågan ökade samtidigt som eleverna fick nya vänner. Det visar en studie från Högskolan i Halmstad.
I forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa” har eleverna deltagit i pulshöjande fysisk aktivitet tre dagar i veckan, utöver skolämnet idrott och hälsa. Eva-Carin Lindgren som är professor i idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion och Linn Håman som är universitetslektor i pedagogik gjorde fokusgruppsintervjuer med eleverna i slutet av projektet för att få deras perspektiv. Eva-Carin berättar vidare att år 2016 och år 2017 gjordes planering för forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa”, i samarbete med forskare, idrottslärare och utvecklingsansvariga i respektive kommun för att diskutera insatsens utformning och forskning.
Fysiska aktiviteterna under skoltid
Eva-Carin förklarar att under år 2019 deltog mellanstadieskolor och högstadieskolor i Jönköpings län i forskningsprojektet. Klasserna som deltog hade elever som är fysiskt aktiva på sin fritid och de elever som inte är fysiskt aktiva på sin fritid.
- Det har varit idrottslärare som ansvarat för de pulshöjande fysiska aktiviteterna på skolorna utan betygsättning. Det var bland annat olika former av konditionsträning, olika spel, idrottsaktiviteter (som inte var tävlingsinriktade), dans, inomhuscykling som eleverna fick göra. Studien visar att många elever uppskattade pulshöjande fysiska aktiviteterna under skoltid, framförallt de elever som fick utföra aktiviteter på morgonen eller förmiddagen. De som fick ha aktiviteterna i slutet av skoldagen beskrev att det inte fick den nytta av de pulshöjande aktiviteterna som det var menat.
Lugnare klassrumsmiljön och positiv sinnesstämning
Enligt studien hade eleverna mest positiva erfarenheter av de regelbundna pulshöjande fysiska aktiviteterna. De upplevde att de fick lättare att koncentrera sig och ökade sin motivation att vara med på lektionerna. De upplevde också att klassrumsmiljön blev lugnare och att de fick en mer positiv sinnesstämning.
- Vissa upplevde att de fick hälsosammare vanor. De uttryckte att de hade börjat äta nyttigare, fick en ökad fysisk förmåga, orkade springa i stället för att gå och att de kände sig mer nöjda med sina kroppar. Eftersom aktiviteterna ibland genomfördes över klassgränserna fick de också nya vänner och bättre sammanhållning i klassen, berättar Linn Håman.
Olika färdigheter och fysiska förmågor
Studien visar att vissa individuella och strukturella hinder fanns för de pulshöjande fysiska aktiviteterna där de individuella hindren kunde handla om att eleverna var obekväma med att visa sin kropp i omklädningsrummet, men också med att delta i aktiviteten i sig. Det fanns skillnader mellan eleverna, alla rörde inte på sig eller var fysiskt aktiva på sin fritid. Det bidrog till att de hade olika färdigheter och fysiska förmågor.
Utmaningarna och bristfällig planering
- Enligt studien var de strukturella utmaningarna till exempel bristfällig planering, där vissa elever hade aktiviteten sist på skoldagen. Det gjorde att vissa gick från den pulshöjande aktiviteten till sin fritidsaktivitet. Eleverna blev också mycket hungrigare och vissa upplevde inte att skolmaten räckte för att täcka det behovet. Då införde vissa skolor mellanmål. När tiden och utrymmet för aktiviteterna var välplanerade fungerade detta jättebra, men om det till exempel det blev kort tid mellan den pulshöjande aktiviteten och nästa lektion blev det problematiskt, säger Linn.
Pulshöjande aktivitet på rätt premisser
Eva-Carin förklarar att de positiva erfarenheterna vägde upp utmaningarna och slutsatsen för projektet är att det är viktigt och rimligt med daglig pulshöjande aktivitet.
- Hälsovinsterna är ökat välbefinnande och att elevers villkor för lärande blir bättre. Villkoren blir bättre för eleverna med ett lugnare klassrum och bättre koncentration. Särskilt för de elever som är fysiskt inaktiva och de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskarna är det dock viktigt att pulshöjande aktivitet införs på rätt premisser. Det är problematiskt att till exempel ange bättre betyg som skäl för att börja med pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan. Däremot ger det så mycket andra positiva effekter som är viktiga för eleverna, säger Eva-Carin.
Mer fokus på glädje i slutet än i början
Lindgren fortsätter att förklara att i projektet gjorde de också en forskningscirkel med lärarna så att de kunde dela med sig av varandras erfarenheter vid implementeringen av de pulshöjande aktiviteterna, få input av forskning på området och att synliggöra tyst kunskap i lärargruppen.
- Det var intressant att höra lärarna diskutera och byta erfarenheter om den pulshöjande fysiska aktiviteten med eleverna över tid under forskningsprojektet. I början diskuterade de pulsutrustningen som användes och hur de skulle få aktiviteterna att fungera. Mot slutet diskuterade de i stället om hur de skulle lägga upp aktiviteterna för att få alla elever att delta och kunna motivera dem. Det var mer fokus på glädje i slutet än i början, när det mer handlade om de praktiska utmaningarna. Det kommer inte bli någon fortsättning på detta projekt men rekommenderar att fler skolor inför pulshöjande fysisk aktivitet under skoltid, eftersom elevernas koncentrationsförmågor förbättras samtidigt som elevernas hälsa också blir bättre, berättar Eva-Carin. Pulshöjande aktiviteter finns dock fortfarande kvar på åtminstone ett par av de deltagande skolorna.
Text: Anna Svensson
I forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa” har eleverna deltagit i pulshöjande fysisk aktivitet tre dagar i veckan, utöver skolämnet idrott och hälsa. Eva-Carin Lindgren som är professor i idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion och Linn Håman som är universitetslektor i pedagogik gjorde fokusgruppsintervjuer med eleverna i slutet av projektet för att få deras perspektiv. Eva-Carin berättar vidare att år 2016 och år 2017 gjordes planering för forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa”, i samarbete med forskare, idrottslärare och utvecklingsansvariga i respektive kommun för att diskutera insatsens utformning och forskning.
Fysiska aktiviteterna under skoltid
Eva-Carin förklarar att under år 2019 deltog mellanstadieskolor och högstadieskolor i Jönköpings län i forskningsprojektet. Klasserna som deltog hade elever som är fysiskt aktiva på sin fritid och de elever som inte är fysiskt aktiva på sin fritid.
- Det har varit idrottslärare som ansvarat för de pulshöjande fysiska aktiviteterna på skolorna utan betygsättning. Det var bland annat olika former av konditionsträning, olika spel, idrottsaktiviteter (som inte var tävlingsinriktade), dans, inomhuscykling som eleverna fick göra. Studien visar att många elever uppskattade pulshöjande fysiska aktiviteterna under skoltid, framförallt de elever som fick utföra aktiviteter på morgonen eller förmiddagen. De som fick ha aktiviteterna i slutet av skoldagen beskrev att det inte fick den nytta av de pulshöjande aktiviteterna som det var menat.
Lugnare klassrumsmiljön och positiv sinnesstämning
Enligt studien hade eleverna mest positiva erfarenheter av de regelbundna pulshöjande fysiska aktiviteterna. De upplevde att de fick lättare att koncentrera sig och ökade sin motivation att vara med på lektionerna. De upplevde också att klassrumsmiljön blev lugnare och att de fick en mer positiv sinnesstämning.
- Vissa upplevde att de fick hälsosammare vanor. De uttryckte att de hade börjat äta nyttigare, fick en ökad fysisk förmåga, orkade springa i stället för att gå och att de kände sig mer nöjda med sina kroppar. Eftersom aktiviteterna ibland genomfördes över klassgränserna fick de också nya vänner och bättre sammanhållning i klassen, berättar Linn Håman.
Olika färdigheter och fysiska förmågor
Studien visar att vissa individuella och strukturella hinder fanns för de pulshöjande fysiska aktiviteterna där de individuella hindren kunde handla om att eleverna var obekväma med att visa sin kropp i omklädningsrummet, men också med att delta i aktiviteten i sig. Det fanns skillnader mellan eleverna, alla rörde inte på sig eller var fysiskt aktiva på sin fritid. Det bidrog till att de hade olika färdigheter och fysiska förmågor.
Utmaningarna och bristfällig planering
- Enligt studien var de strukturella utmaningarna till exempel bristfällig planering, där vissa elever hade aktiviteten sist på skoldagen. Det gjorde att vissa gick från den pulshöjande aktiviteten till sin fritidsaktivitet. Eleverna blev också mycket hungrigare och vissa upplevde inte att skolmaten räckte för att täcka det behovet. Då införde vissa skolor mellanmål. När tiden och utrymmet för aktiviteterna var välplanerade fungerade detta jättebra, men om det till exempel det blev kort tid mellan den pulshöjande aktiviteten och nästa lektion blev det problematiskt, säger Linn.
Pulshöjande aktivitet på rätt premisser
Eva-Carin förklarar att de positiva erfarenheterna vägde upp utmaningarna och slutsatsen för projektet är att det är viktigt och rimligt med daglig pulshöjande aktivitet.
- Hälsovinsterna är ökat välbefinnande och att elevers villkor för lärande blir bättre. Villkoren blir bättre för eleverna med ett lugnare klassrum och bättre koncentration. Särskilt för de elever som är fysiskt inaktiva och de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskarna är det dock viktigt att pulshöjande aktivitet införs på rätt premisser. Det är problematiskt att till exempel ange bättre betyg som skäl för att börja med pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan. Däremot ger det så mycket andra positiva effekter som är viktiga för eleverna, säger Eva-Carin.
Mer fokus på glädje i slutet än i början
Lindgren fortsätter att förklara att i projektet gjorde de också en forskningscirkel med lärarna så att de kunde dela med sig av varandras erfarenheter vid implementeringen av de pulshöjande aktiviteterna, få input av forskning på området och att synliggöra tyst kunskap i lärargruppen.
- Det var intressant att höra lärarna diskutera och byta erfarenheter om den pulshöjande fysiska aktiviteten med eleverna över tid under forskningsprojektet. I början diskuterade de pulsutrustningen som användes och hur de skulle få aktiviteterna att fungera. Mot slutet diskuterade de i stället om hur de skulle lägga upp aktiviteterna för att få alla elever att delta och kunna motivera dem. Det var mer fokus på glädje i slutet än i början, när det mer handlade om de praktiska utmaningarna. Det kommer inte bli någon fortsättning på detta projekt men rekommenderar att fler skolor inför pulshöjande fysisk aktivitet under skoltid, eftersom elevernas koncentrationsförmågor förbättras samtidigt som elevernas hälsa också blir bättre, berättar Eva-Carin. Pulshöjande aktiviteter finns dock fortfarande kvar på åtminstone ett par av de deltagande skolorna.
Text: Anna Svensson