Trots tuffare tider i Sverige misslyckas många arbetsgivare med att få sina medarbetare att nyttja sitt friskvårdsbidrag. Det visar en ny Sifo-undersökning som baseras på 1 136 svenska anställda på uppdrag av friskvårdsappen Epassi. Nära hälften av de tillfrågade anser även att deras arbetsgivare gör ett undermåttligt arbete för att motverka stress, säger Åsa Severgårdh som är vd på Epassi Sweden, Norra Europas ledande tjänst för digitala personalförmåner.
Åsa berättar att undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Epassi. Den bygger på intervjuer med svenska allmänheten som är anställda, 18 år till 64 år, och är riksrepresentativ. Data-insamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan den 15 november till den 19 november 2022.
Missar nyttja hela eller inte nyttjar sitt friskvårdsbidrag
Severgårdh berättar vidare att Sifo-undersökningen visar att friskvårdsbidraget inte nyttjas fullt ut.
- 16 procent svarar att de inte avser att nyttja det alls, vilket innebär att 720 000 av Sveriges cirka 4 500 000 anställda som innehar friskvård alltså inte utnyttjar någonting av bidraget. 41 procent av Sveriges arbetstagare missar att nyttja hela sitt friskvårdsbidrag, säger Åsa Severgårdh.
Utmanande för arbetsgivare
Åsa förklarar att svenska arbetstagare får i genomsnitt 2 600 kr per år i friskvårdsbidrag. Det är förvånande att se att friskvårsbidraget inte används fullt ut, i synnerhet i dessa ekonomiskt pressade tider.
- Jag kan dock förstå att det kan vara utmanande för de arbetsgivare som saknar digitala verktyg för friskvårdsbidrag att hinna följa upp varje medarbetares individuella nyttjande och hälsa, säger Severgårdh.
SIFO-undersökning jämfört med Epassis interna statistik
Severgårdh fortsätter att förklara att Epassis interna statistik, som utgår från drygt 900 000 anställda som köper sin friskvård via Epassi, visar ett högre nyttjande av friskvårdsbidraget.
- När vi jämför denna SIFO-undersökning med våra egna siffror så ser vi att nyttjandet hos våra användare är högre. Det kan bero på att de slipper göra egna privata utlägg och hålla reda på kvitton samt att de blir påminda om friskvårds-bidraget via inspiration och digitala påminnelser, säger Åsa.
Arbetsgivarna gör för lite för att förebygga ohälsa
Åsa berättar att SIFO-undersökningen visar vidare att många anställda anser att arbetsgivarna gör för lite för att förebygga stress, fysisk- och psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
- Nära hälften 48 procent svarade att deras arbetsgivare gör ett undermåttligt arbete för att motverka stress. 39 procent svarar att arbetsgivaren gör ett undermåttligt arbete för att motverka psykisk ohälsa. En av tre 29 procent tycker att arbetsgivaren gör ett undermåttligt arbeta för att främja deras fysiska hälsa, säger Åsa.
Hälsoförbättringar behövs för medarbetarna
Severgårdh anser att det är tydligt att det behövs mer insatser från företagen inom friskvård för att förebygga stress samt psykisk och fysisk ohälsa.
- Idag är det allt för många HR-avdelningar som tampas med tidsbrist kring företagets friskvårdsbidrag, inte minst i form av en enorm börda kring kvittohantering, om de inte har rätt verktyg. Under 2023 tror jag att fler kommer att inse fördelarna med digitala lösningar för att minska administrationen och förbättra hälsan hos medarbetarna, säger Åsa.
Text: Anna Svensson
Åsa berättar att undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Epassi. Den bygger på intervjuer med svenska allmänheten som är anställda, 18 år till 64 år, och är riksrepresentativ. Data-insamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan den 15 november till den 19 november 2022.
Missar nyttja hela eller inte nyttjar sitt friskvårdsbidrag
Severgårdh berättar vidare att Sifo-undersökningen visar att friskvårdsbidraget inte nyttjas fullt ut.
- 16 procent svarar att de inte avser att nyttja det alls, vilket innebär att 720 000 av Sveriges cirka 4 500 000 anställda som innehar friskvård alltså inte utnyttjar någonting av bidraget. 41 procent av Sveriges arbetstagare missar att nyttja hela sitt friskvårdsbidrag, säger Åsa Severgårdh.
Utmanande för arbetsgivare
Åsa förklarar att svenska arbetstagare får i genomsnitt 2 600 kr per år i friskvårdsbidrag. Det är förvånande att se att friskvårsbidraget inte används fullt ut, i synnerhet i dessa ekonomiskt pressade tider.
- Jag kan dock förstå att det kan vara utmanande för de arbetsgivare som saknar digitala verktyg för friskvårdsbidrag att hinna följa upp varje medarbetares individuella nyttjande och hälsa, säger Severgårdh.
SIFO-undersökning jämfört med Epassis interna statistik
Severgårdh fortsätter att förklara att Epassis interna statistik, som utgår från drygt 900 000 anställda som köper sin friskvård via Epassi, visar ett högre nyttjande av friskvårdsbidraget.
- När vi jämför denna SIFO-undersökning med våra egna siffror så ser vi att nyttjandet hos våra användare är högre. Det kan bero på att de slipper göra egna privata utlägg och hålla reda på kvitton samt att de blir påminda om friskvårds-bidraget via inspiration och digitala påminnelser, säger Åsa.
Arbetsgivarna gör för lite för att förebygga ohälsa
Åsa berättar att SIFO-undersökningen visar vidare att många anställda anser att arbetsgivarna gör för lite för att förebygga stress, fysisk- och psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
- Nära hälften 48 procent svarade att deras arbetsgivare gör ett undermåttligt arbete för att motverka stress. 39 procent svarar att arbetsgivaren gör ett undermåttligt arbete för att motverka psykisk ohälsa. En av tre 29 procent tycker att arbetsgivaren gör ett undermåttligt arbeta för att främja deras fysiska hälsa, säger Åsa.
Hälsoförbättringar behövs för medarbetarna
Severgårdh anser att det är tydligt att det behövs mer insatser från företagen inom friskvård för att förebygga stress samt psykisk och fysisk ohälsa.
- Idag är det allt för många HR-avdelningar som tampas med tidsbrist kring företagets friskvårdsbidrag, inte minst i form av en enorm börda kring kvittohantering, om de inte har rätt verktyg. Under 2023 tror jag att fler kommer att inse fördelarna med digitala lösningar för att minska administrationen och förbättra hälsan hos medarbetarna, säger Åsa.
Text: Anna Svensson