Den 31 januari arrangerade Nordic Infracenter Järnvägsfrukost på Hotell Högland i Nässjö. Där det fanns möjlighet att nätverka med järnvägsrelaterade företag och aktörer. Efter frukosten informerade Hans-Inge Almgren om pågående och kommande aktiviteter. Denna gång föreläste Annika Jederström och David Andersson från Sveriges Ingenjörer om det framgångsrika pilotprojektet ”Den första Ingenjören. Samt att Niclas Bankert från Drönarbolaget föreläste om projektet ”Drönare inom Järnvägsbranschen” som handlar om drönarens användningsområden inom järnvägsbranschen.
Hans-Inge berättar att i början av mars kommer de två samarbetsprojekten inom Framtidens Järnväg starta igång. Projektet ”Ingenjörsspåret” där ingår Sveriges Ingenjörer och Tekniska Högskolan i Jönköpings ingenjörsstudenter. I projektet kommer företag få stor nytta av studenter, det vill säga stöd och hjälp med att strukturera en utvecklingsidé. Det andra projektet ”Drönare inom Järnvägsbranschen” där ingår Framtidens Järnväg, Drönarbolaget, Trafikverket, SEKO och Lunds universitet. Fokus i projektet är att utvärdera hur drönare kan användas inom Järnvägsbranschen och för att se vad Drönare kan bidra med i arbetet inom järnvägsbranschen. Drönare ska fungera som ett hjälpmedel inom järnvägen. Men hur skall specifika arbetsmoment inom järnvägsbranschen kunna digitaliseras, kompletteras och effektiviseras med drönarteknik? Detta kommer resultatet av det slutförda projektet kunna ge svar på. De båda projekten kommer pågå fram till hösten år 2020.
Trafikverket kommer vara med i Drönarprojektet
Hans-Inge vill att dessa projekt ska väcka ett intresse till att andra tar initiativ till en fortsättning.
-Utmaningen trodde vi skulle vara att engagera företag in om Järnvägsbranschen till att delta i projekten, men vi har redan fått positiv respons av företag som vill delta. När det gäller Drönare så har det gjorts enskilda uppdrag tidigare med drönare inom Järnvägsbranschen. Med projektet vill vi kunna se tydligare effekter som resulterar i bra resultat för inom vilka användningsområden som drönare kan vara användningsbara. Trafikverket kommer vara med i Drönarprojektet och de är villiga att se över regelverket om vi kan komma fram till en bättre arbetsmetod med drönare, säger Hans-Inge Almgren.
Drönarna ett verktyg i framtiden ute på järnvägen
Niclas Bankert berättar engagerat om den stora nyttan drönaren kan göra inom järnvägsbranschen. Han tycker att den största fördelen med drönaren är att tågtrafiken inte behöver stängas av.
-Jag tror att i framtiden kommer teknikerna inom järnvägsbranschen ha med sig drönarna som ett verktyg i sitt arbete ute på järnvägen. I dagsläget finns det inte några krav på vilka som får använda drönare, men det kommer att komma ett nytt regelverk där det kommer finnas krav på vilken kompetens och vilka tillstånd från Transportstyrelsen som behövs för att få använda drönare. Hittills märker vi att drönare är betydelsefulla i järnvägsbranschen, eftersom drönaren kan via en kamera filma järnvägar både på dagen samt under kvällen och natten i mörker. Samt att Drönaren kan filma svåråtkomliga områden på järnväg, där det kan ha uppstått exempelvis skador som behöver åtgärdas snabbt, förklarar Niclas Bankert.
Ingenjörer går in och lyfter företagen
Annika Jederström ser stora fördelar och samhällsnytta med att ingenjörer går in och lyfter företagen och då handlar det inte bara om vinst för omsättningen hos företagen, utan ingenjörerna bidrar till mycket mer.
-Vi på Sveriges Ingenjörer har jämfört mindre företag som inte har anställt ingenjörer och företag som har anställt ingenjörer. Det är en tydlig skillnad i företag som anställt sin första ingenjör, de ökar sin omsättning, vinst och ökar antalet anställda samtidigt. I projektet ”Ingenjörsspåret” kommer ingenjörsstudenter vara med och konkretisera järnvägsföretagens utmaningar, förklarar Annika Jederström.
Ingenjörers kunskap behövs för att utveckla företag
Det behövs fler ingenjörer till järnvägsbranschen. Roliga och intressanta arbetsuppgifter tycker ingenjörerna om.
-Exempelvis så passar logistikingenjörer och ingenjörer med inriktning på industriell ekonomi bra till Järnvägsbranschen. Antalet nyutbildade ingenjörer ökar varje år och det finns gott om utbildningar såsom till exempel vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Projektet Ingenjörsspåret kommer inte drivas för att ingenjörer inte får jobb, utan det kommer drivas för att företagen behöver ingenjörers kunskap för att utveckla sitt företag, säger Annika.
Forskningsuppdrag kring jämställdhet och integration
Hans-Inge avslutar dagens Järnvägsfrukost med att berätta att det dessutom även kommer att framöver påbörjas ett forskningsuppdrag kring jämställdhet och integration inom Järnvägsbranschen.
-Där det kommer undersökas hur kvinnor och män ser på jämställdhet och integration inom denna bransch. Samt vilka förbättringar för jämställdhet och integration som behöver göras internt inom förtag och hur kan utbildningarna bli mer anpassningsbara. Även marknadsföringen inom Järnvägsbranschen kan förbättras för jämställdhet och integration, berättar Hans-Inge.
FAKTA
(I korthet av pilotprojektets rapport) http://www.denforstaingenjoren.se/press-kommunikation/broschyrer/
”Ingenjörers värdeskapande i mindre företag”
”Uppföljning av pilotprojektet ”Den första ingenjören i Jönköpings län”
Källa: Sveriges Ingenjörer.
http://www.denforstaingenjoren.se/
Text och foto: Anna Svensson
Hans-Inge berättar att i början av mars kommer de två samarbetsprojekten inom Framtidens Järnväg starta igång. Projektet ”Ingenjörsspåret” där ingår Sveriges Ingenjörer och Tekniska Högskolan i Jönköpings ingenjörsstudenter. I projektet kommer företag få stor nytta av studenter, det vill säga stöd och hjälp med att strukturera en utvecklingsidé. Det andra projektet ”Drönare inom Järnvägsbranschen” där ingår Framtidens Järnväg, Drönarbolaget, Trafikverket, SEKO och Lunds universitet. Fokus i projektet är att utvärdera hur drönare kan användas inom Järnvägsbranschen och för att se vad Drönare kan bidra med i arbetet inom järnvägsbranschen. Drönare ska fungera som ett hjälpmedel inom järnvägen. Men hur skall specifika arbetsmoment inom järnvägsbranschen kunna digitaliseras, kompletteras och effektiviseras med drönarteknik? Detta kommer resultatet av det slutförda projektet kunna ge svar på. De båda projekten kommer pågå fram till hösten år 2020.
Trafikverket kommer vara med i Drönarprojektet
Hans-Inge vill att dessa projekt ska väcka ett intresse till att andra tar initiativ till en fortsättning.
-Utmaningen trodde vi skulle vara att engagera företag in om Järnvägsbranschen till att delta i projekten, men vi har redan fått positiv respons av företag som vill delta. När det gäller Drönare så har det gjorts enskilda uppdrag tidigare med drönare inom Järnvägsbranschen. Med projektet vill vi kunna se tydligare effekter som resulterar i bra resultat för inom vilka användningsområden som drönare kan vara användningsbara. Trafikverket kommer vara med i Drönarprojektet och de är villiga att se över regelverket om vi kan komma fram till en bättre arbetsmetod med drönare, säger Hans-Inge Almgren.
Drönarna ett verktyg i framtiden ute på järnvägen
Niclas Bankert berättar engagerat om den stora nyttan drönaren kan göra inom järnvägsbranschen. Han tycker att den största fördelen med drönaren är att tågtrafiken inte behöver stängas av.
-Jag tror att i framtiden kommer teknikerna inom järnvägsbranschen ha med sig drönarna som ett verktyg i sitt arbete ute på järnvägen. I dagsläget finns det inte några krav på vilka som får använda drönare, men det kommer att komma ett nytt regelverk där det kommer finnas krav på vilken kompetens och vilka tillstånd från Transportstyrelsen som behövs för att få använda drönare. Hittills märker vi att drönare är betydelsefulla i järnvägsbranschen, eftersom drönaren kan via en kamera filma järnvägar både på dagen samt under kvällen och natten i mörker. Samt att Drönaren kan filma svåråtkomliga områden på järnväg, där det kan ha uppstått exempelvis skador som behöver åtgärdas snabbt, förklarar Niclas Bankert.
Ingenjörer går in och lyfter företagen
Annika Jederström ser stora fördelar och samhällsnytta med att ingenjörer går in och lyfter företagen och då handlar det inte bara om vinst för omsättningen hos företagen, utan ingenjörerna bidrar till mycket mer.
-Vi på Sveriges Ingenjörer har jämfört mindre företag som inte har anställt ingenjörer och företag som har anställt ingenjörer. Det är en tydlig skillnad i företag som anställt sin första ingenjör, de ökar sin omsättning, vinst och ökar antalet anställda samtidigt. I projektet ”Ingenjörsspåret” kommer ingenjörsstudenter vara med och konkretisera järnvägsföretagens utmaningar, förklarar Annika Jederström.
Ingenjörers kunskap behövs för att utveckla företag
Det behövs fler ingenjörer till järnvägsbranschen. Roliga och intressanta arbetsuppgifter tycker ingenjörerna om.
-Exempelvis så passar logistikingenjörer och ingenjörer med inriktning på industriell ekonomi bra till Järnvägsbranschen. Antalet nyutbildade ingenjörer ökar varje år och det finns gott om utbildningar såsom till exempel vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Projektet Ingenjörsspåret kommer inte drivas för att ingenjörer inte får jobb, utan det kommer drivas för att företagen behöver ingenjörers kunskap för att utveckla sitt företag, säger Annika.
Forskningsuppdrag kring jämställdhet och integration
Hans-Inge avslutar dagens Järnvägsfrukost med att berätta att det dessutom även kommer att framöver påbörjas ett forskningsuppdrag kring jämställdhet och integration inom Järnvägsbranschen.
-Där det kommer undersökas hur kvinnor och män ser på jämställdhet och integration inom denna bransch. Samt vilka förbättringar för jämställdhet och integration som behöver göras internt inom förtag och hur kan utbildningarna bli mer anpassningsbara. Även marknadsföringen inom Järnvägsbranschen kan förbättras för jämställdhet och integration, berättar Hans-Inge.
FAKTA
(I korthet av pilotprojektets rapport) http://www.denforstaingenjoren.se/press-kommunikation/broschyrer/
”Ingenjörers värdeskapande i mindre företag”
”Uppföljning av pilotprojektet ”Den första ingenjören i Jönköpings län”
- Sveriges Ingenjörer har tillsammans med ingenjörer och företagsledare tagit fram en metod för att utveckla mindre företag. Det gjordes för pilotprojektet ”Den första ingenjören” som genomfördes i Jönköpings län åren 2015 till 2017.
- Resultaten visar två år efter, att i de företag som anställt sin första ingenjör, på företagen har både vinst och omsättning ökat med mer än 30 procent. Samtidigt har antalet anställda också ökat i samma företag.
- Utveckling sker snabbt med hjälp av ingenjörer. En VD som medverkat i pilotprojektet säger följande. ”När vår ingenjör kom till vårt företag, kunde han ingenjören på två månader genomföra förändringar i produktionen som jag försökt med under två år.”
- Vad har de första ingenjörerna gjort i de företag som utvecklats och vuxit? Det mest självklara är att ingenjörer utvecklar och effektiviserar produktion, produktflöde och produkter. Detta har skett i samtliga företag. Men i pilotprojektet ”Den första ingenjören” har ingenjörerna bidragit till andra värde skapande åtgärder.
Källa: Sveriges Ingenjörer.
http://www.denforstaingenjoren.se/
Text och foto: Anna Svensson
RSS-flöde