Peter Thörn som är förbundsordförande på Småföretagarnas Riksförbund berättar att förutsättningarna för små företag i Nässjö ligger nära riksgenomsnittet, men sämre än många andra kommuner i Jönköpings län. Jämfört med förra året har förutsättningarna förbättrats. Det visar den stora kartläggningen Småföretagarindex 2022 som Småföretagarnas Riksförbund har gjort.  
 
Peter berättar vidare att med Småföretagarindex kan Småföretagarnas Riksförbund för tredje året i rad visa förutsättningarna för små och medelstora företag att verka i landets samtliga 290 kommuner. Nässjö kommun är år 2022 rankad 142 av 290 kommuner. Det är 30 placeringar bättre än förra året. För Nässjö är det den kommunala näringspolitiken och trygghetsinsatser som drar upp kommunens betyg. Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin. De skapar jobb och tillhandahåller efterfrågade produkter och tjänster på den lokala marknaden. Småföretagarindex visar hur förutsättningarna ser ut mellan olika kommuntyper och vilka konsekvenser det innebär.
 
Utmaningar och möjligheter i Nässjö  
Thörn förklarar att baserat på offentlig statistik har Småföretagarnas Riksförbund analyserat nio olika dimensioner av företagande för att ge en helhetsbild av de lokala förutsättningarna.
- När det gäller utmaningar och möjligheter i Nässjö så ligger Nässjö påtagligt bättre till än snittet i fem av dimensionerna och sämre i fyra. Den kommunala näringspolitiken, överlevnadsgraden bland nya företag och trygghetsinsatser drar upp kommunens betyg. Nässjös utmaningar är kommunens välfärdsåtagande, skolsystemet och andelen företagsamma är relativa svagheter. Det vill säga det finns ganska få företag på orten. Nässjö har bättre förutsättningar än grannkommunen Eksjö (156), men sämre än Aneby (20), Jönköping (56), Vaggeryd (69), Sävsjö (85) och Vetlanda (101), säger Peter Thörn.
 
Corona och förändringar har påverkat företag
Peter fortsätter att förklara att Jönköping har lägre överlevnadsgrad samt en kommunal näringspolitik som kan bli bättre. Överlevnadsgrad, det innebär företag som lagt ned. 
- Det kan handla om företag som precis klarade Corona men sedan inte fick förnyade kontrakt. Det var också så att många små företag som varit underleverantörer har påverkats mycket både av Corona men även de förändringar som en del större företag gjort efter pandemin. Tror även detta kan fortsätta framgent med tanke på kriget i Ukraina, bojkott mot Ryssland och en osäkerhet i ekonomin. Lokala beslut om näringspolitik, till exempel bättre offentlig upphandling, spelar en viktig roll och kan som sagt bli bättre. När det gäller Jönköping är det är framför allt demografin, skolsystemet och trygghetsinsatser som drar upp kommunens betyg, medan den kommunala näringspolitiken och överlevnadsgraden bland nya företag är relativa svagheter, säger Peter.
 
Identifiering av olika förbättringsbehov
Thörn fortsätter att förklara att syftet med rankingen är att beskriva förutsättningarna för företagande, snarare än att betygsätta kommunens verksamhet.
- Rapporten Småföretagarindex 2022 utgör ett användbart underlag för företagare, kommuner, myndigheter och politiker för identifiering av olika förbättringsbehov. Av samtliga kommuner i Jönköpings län har Aneby bäst förutsättningar, och hamnar på plats 20 av 290. Eksjö ligger lägst i länet på plats 156 i hela landet. Jönköping år 2020 plats 125, år 2021 plats 102, år 2022 plats 56. Nässjö år 2020 plats 205, år 2021 plats 172, år 2022 plats 142, berättar Peter.
 
Sämsta villkoren finns i glesbefolkade kommuner
Peter berättar att det är stora skillnader mellan kommuntyper. Småföretagarindex visar att de bästa villkoren för företagande finns i storstäder, i pendlingskommunerna kring storstäderna och i landsbygdskommuner med en stark turismsektor.
- De sämsta villkoren finns i glesbefolkade kommuner utan turism. Rankingen toppas i år av Ydre kommun i Östergötland, följt av skånska Vellinge och Älvsbyn i Norrbotten. En intressant förändring är att storstadskommunerna fått viss konkurrens av kommuner utanför dessa, säger Peter.
 
Villkoren för småföretagare behöver bli bättre
De kommuner som kan erbjuda små företag bäst förutsättningar har också bäst ekonomi. De 50 kommuner med högst betyg har 3,8 procentenheter lägre arbetslöshet än de 50 kommuner med sämst betyg.
- Nässjö är enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) definition, en lågpendlingskommun nära större stad. Det finns sammanlagt 35 sådana här kommuner. Nässjö klarar sig bättre än de flesta av dem, och är rankad 15 av 35. De viktigaste åtgärderna för en regering efter valet, är att förbättra villkoren för småföretagare genom att sänka arbetsgivaravgiften och garantera att polisen följer upp alla brott mot företag runt om i hela landet. Det måste bli tryggare och mer lönsamt att driva företag i Sverige, säger Peter.
 
Fakta
 
Om Småföretagarindex 2022

• Sammanställningen baseras på tillgänglig offentlig statistik samt förbundets framtagna rapport om antalet företagsamma.

• SmåföretagarIndex bygger på nio olika dimensioner av företagande, som tillsammans ger en helhetsbild av de lokala förutsättningarna.
• De utvalda dimensionerna är grundförutsättningar för ett fungerande ekosystem runt företagandets olika villkor.
• Dimensionerna är: lokal marknad, företagsamma per capita (antal privata arbetsplatser som drivs av företagare), överlevnadsgrad, trygghetsinsatser, kommunal näringspolitik, skolsystem, demografi, välfärdsåtagande samt kapitalförsörjning.
• Småföretagarnas Riksförbund har tagit fram lokala rapporter om förutsättningarna för småföretagare i samtliga landets kommuner.

 
Nima Sanandaji är författare till Småföretagarindex 2022 av Småföretagarnas Riksförbund.
 
Källa: Småföretagarnas Riksförbund.
 
Text: Anna Svensson

Den 20 juni tilldelades Nevotex i Nässjö årets Mångfaldspris av Nässjö kommun och Nässjö Näringsliv. På Nevotex i Nässjö arrangerades prisutdelningen där fanns Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv och Kommunalråd Sara Lindberg i Nässjö som höll tal och delade ut Mångfaldspriset till Thom Nilsson som är koncernchef på Nevotex, Lars Fritz som är tredje generationen av ägarfamiljen och som är styrelseordförande på Nevotex samt medarbetare från Nevotex, som tilldelades blommor, diplom och ett konstverk.
 
Kommunalråd Sara Lindberg i Nässjö berättade att jobba med mångfald gör skillnad för Nevotex, för enskilda individer och för oss i Nässjö kommun. Hållbarhetsarbetet som Nevotex arbetar med är viktigt och där kommer mångfald in. Det krävs ett gediget arbete för att komma så långt i mångfaldsarbetet som Nevotex har gjort. För det behövs det en ledning som pekar ut riktningar för mångfaldsarbetet.  
 
Modiga innovationer kvalificerar till Mångfaldspris
Sara läste upp motiveringen. ”Nevotex arbetar målmedvetet för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet där mångfaldsarbetet är en viktig del. Förutom ett väl inarbetat samarbete med kommunen och Arbetsförmedlingen omkring människor med funktionsvariationer så har Nevotex också anställt många nyanlända där kompetenskrav sätts före språkkrav. Den nyinrättade sömnadsavdelningen som består av kompetenta sömmerskor med lång arbetslivserfarenhet är ett utmärkt exempel på en lyckad arbetsintegration. Gemenskapen i arbetet och lunchrummet triggar fortsatt språkutveckling och skapar viktiga värden för företaget. Företagets modiga innovationer för ökad mångfald, kvalificerar Nevotex till Mångfaldspris”.
 
Nevotex kombinerar hållbarhets- och mångfaldsarbete
Erik Nygårds som är affärsutvecklare på Nässjö Näringsliv och Tommy Gustafsson som är projektledare på Nässjö Lärcenter är delaktiga i juryn för årets Mångfaldspris. Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv berättar att Nevotex har arbetat med en hållbarhetsplan. Det finns många företag som jobbar med mångfaldsarbete. Juryn anser att Nevotex sticker ut med sitt mångfaldsarbete och ser koppling med innovation och utveckling som Nevotex också arbetar med. Nevotex är ett gott exempel på både hållbarhetsarbete och mångfaldsarbete.
 
Mångfald är viktigt för Nevotex:s utveckling
Thom Nilsson som är koncernchef på Nevotex berättar att för ungefär tre år sedan började vi med vårt hållbarhetsarbete och mångfald är en del av vårt hållbarhetsarbete. Mångfald är viktigt för Nevotex:s utveckling. Utmärkelsen är ett bevis på det. Vi vill vara med och bidra till mångfald och vi har utmaningar i svenska samhället. Jag tycker att näringslivet, den enskilda individen och kommun måste vara med och bidra. Näringslivet behöver vara aktiva. Kommunen måste ha organisationer som verkar mot näringslivet. Den enskilda individen måste vilja arbeta. Vi har anställt nyanlända som är glada för att arbeta på Nevotex.
 
Nevotex stolta och hedrade för Mångfaldspriset
Lars Fritz som är tredje generationen av ägarfamiljen och som är styrelseordförande på Nevotex berättar att han är stolt och hedrad för utmärkelsen. Mångfald är ett arbete som vi har accelererat under de senaste åren och vi gör det både för att det är väldigt positivt för företaget på en konkurrensutsatt marknad och samtidigt är det viktigt för samhället i stort för integrationen. Nyanlända får en mening med livet. Dessutom är Nevotex ett av de äldsta företagen i Nässjö kommun.
 
Text och foto: Anna Svensson

Den 15 till den 16 juni bjöd Nässjö Näringsliv in Svenskt Tenn:s VD Maria Veerasamy som tillsammans med entreprenören och mecenaten Anders Wall och hans hustru Charlotte Wall som är vice ordförande i Företagarna, besökte möbelindustrin inom Nässjö kommun som sedan lång tid tillbaka varit av stor betydelse för den svenska möbelindustrin och är ett aktivt centrum för både formgivning och tillverkning av möbler av främsta kvalitet. Besök gjordes hos möbelföretaget Swedese i Äng, hos Brödernas Wigells Stolfabrik i Malmbäck, på Träcentrum i Nässjö och på Kulturgatan i Bodafors.
 
Anders Wall som är en svensk entreprenör berättar att han var en enkel bondpojke från början och slutade sin karriär som styrelseordförande i Volvo. Anders har byggt upp företaget Beijer och under äldre dagar så har han varit med att starta Anders Walls stiftelse för att stödja ungdomar och Beijerstiftelsen för att stödja forskning. Vi känner oss delaktiga i bland annat Kulturgatan i Bodafors som vi har stöttat via Stiftelse. Anders berättar att som ägare för Svenskt Tenn, går överskott till forskning inom medicin. Besöken den 15 juni tycker Anders var spännande. Innovation och hållbarhetsarbete är otroligt viktigt, det har vi sett i sammanhanget under besöken. Viktigt är att bevara och stödja möbelindustrin och möbelutbildningar i Sverige.  
 
Möbelutbildningar behövs för industrin
Charlotte Wall som är vice ordförande i Företagarna berättar att det är ett fantastiskt initiativ att vi får besöka Träcentrum och företag med anknytning till möbelbranschen inom Nässjö kommun. Träcentrum där möbelutbildningar finns som så väl behövs. Möbelutbildningar för att tillfredsställa industrin och det är väldigt klokt. Många som studerat på möbelutbildningar på Träcentrum får jobb och även nyanlända studerar på Träcentrum. Vi har varit involverade i Nässjö Näringsliv väldigt länge, och det började med goda vännen och legenden Holger Jonasson som varit turistchef som sedan blev näringslivschef i Nässjö och han var fantastisk. Via stiftelse har vi stöttat olika projekt bland annat en rullskidbana i Nässjö kommun.
 
Ta ansvar för att använda möbler länge
Sonnie Byrling som är VD på Swedese och som sitter i Träcentrums styrelse berättar att kompetensförsörjning och regional utveckling ligger Sonnie varmt om hjärtat. Med Träcentrums möbelutbildningar skapas möjligheter till anställningar. Vi är glada att få visa upp vad vi kan på möbelföretaget Swedese. Vi har kontor och fabrik i Äng, kontor och fabrik i Vaggeryd och ett kontor i Stockholm, samt även ett kontor i Oslo som är relativt litet. Sonnie anser att Anders Wall och Charlotte Wall gör ett fantastiskt jobb med stiftelsen, som stöttar kulturella delar och värna om det lokala inom Nässjö kommun som har stor betydelse. Det var roligt att prata om samhällsutveckling med Anders Wall och Charlotte Wall. Swedese arbetar med hållbarhetsabete, för vi använder trä som är FSC märkt, som innebär ansvarsfullt skogsbruk för människor och miljö. Vi vill tillsammans med våra kunder ta ansvar för att använda möbler länge. Sonnie förklarar att Swedese:s vill börja med att kunna återbruka möbler, det vill säga att möbler ska kunna lämnas in hos Swedese för att göras om. När det gäller innovation så används nyare maskiner inom möbeltillverkningar.
 
Behålla hantverkskunskapen och inte tappa kompetens
Svenskt Tenn:s VD Maria Veerasamy berättar att hon tycker att det var spännande att besöka Träcentrum eftersom Svenskt Tenn har jobbat med Träcentrum. Vi behöver jobba med vad som händer i produktionsledet nu. Därför jobbar vi med skolor när det gäller design- hantverk- och produktionsutbildning. Vi fick under besöket på Träcentrum veta vad som sker inom deras möbelutbildningar. Vi fick på Träcentrum återkoppling på hur studenter tänker. Det var roligt att få se möbelföretaget Swedese i Äng. Kul att Kulturgatan i Bodafors sätter Nässjö kommun på kartan. Inför framtiden är det viktigt att behålla hantverkskunskapen och inte tappa kompetens. Roligt att många unga arbetar inom produktionen. Det behövs fler kunniga hantverkare. En produkt som håller för ett andrahandsvärde och nya möbler till vård och omsorg som kräver kvalité, det är hållbarhet. Innovation anser Maria handlar om att vara lönsam och en smålänning gör det som är lönsamt.
 
Ett av Sveriges äldsta möbelföretag
Lovisa Lidåker som är VD och delägare på Brödernas Wigells Stolfabrik berättar att företaget är underleverantör och har det egna varumärket Wigells. Till Svenskt Tenn är Brödernas Wigells Stolfabrik underleverantör. Brödernas Wigells Stolfabrik har funnits i Malmbäck sedan år 1870 och är ett av Sveriges äldsta möbelföretag. Vi står för tidlösa och hållbara möbler. Lovisa anser att inför framtiden är det viktigt att våra möbler ska kunna fortsätta användas av generationer men även att våra produkter ska attrahera. Vi jobbar med massivt trä. När det gäller hållbarhetsarbete så jobbar vi mycket med att minska på det som blir spill och hur man kan återanvända spill i andra produkter.
 
Många framgångsrika Möbelföretag
Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv berättar att besöken består av utbyte och dialog inom möbelsektorn. Det är alltid bra att få ihop dialoger som skapar utveckling. Den 15 juni besökte vi Träcentrum, möbelföretaget Swedese och Brödernas Wigells Stolfabrik som satsar på nya produkter. Den 16 juni gjordes besök på Kulturgatan i Bodafors. Det finns även flera andra möbelföretag inom Nässjö kommun som är framgångsrika. Claes tror att möbelföretagen inom Nässjö kommun har framtiden för sig att kunna fortsätta utvecklas, växa och producera nya möbler. Claes berättar vidare att det är möbelföretag som har köpts upp och flyttat produktioner till Nässjö. Nässjö Näringsliv är glada och stolta över att fått möjlighet att visa upp delar av möbelriket inom Nässjö kommun. Syftet med besöken var att visa upp regionens kompetens och engagemang inom design och möbeltillverkning.   
 
Text och foto: Anna Svensson

Den 8 juni anordnade Nässjö Näringsliv en lärorik näringslivsträff på Spark Trade i Nässjö. Efter en lång pandemi var det dags igen för näringslivsträff. Konferencier under kvällen var Erik Nygårds som är affärsutvecklare på Nässjö Näringsliv som hälsade alla gäster välkomna. Föredragshållarna under kvällen var Patrick Norén som är VD på Spark Trade. Ägarna på Mekab som är Torbjörn Florin och Mona Florin. Anderas Krona på Callo. Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv.
 
Underhållande och skickliga trollkarlen Göran Carlås fanns på plats under kvällen. Stod för den välsmakande sommarbuffén gjorde Caférangen. Rundvandringar var det hos företagen Callo och Mekab som finns i närheten av Spark Trade i Nässjö. Näringslivsträffarna i Nässjö är välbesökta och vid Näringslivsträffen på Spark Trade i Nässjö deltog ungefär 120 som bland annat är företagare, utbildningsaktörer och politiker. Erik Nygårds startade träffen med att berätta en humoristisk story inom företagsbranschen och hyllade Årets Näringslivsutvecklare i Sverige Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv AB som tilldelats utmärkelsen den 12 maj 2022 i Skellefteå. Även övrig personal på Nässjö Näringsliv AB är värda priset anser Claes.
 
Spark Trade är ett familjeföretag
Patrick Norén som är VD på Spark Trade föreläste om att år 2000 grundades Spark Trade av Patrick Noréns far. Förra året blev företaget ett familjeföretag då Patrick och hans syster blev delägare och Patricks pappa är fortfarande huvudägare. Patrick berättar vidare att hans far tidigare har jobbat inom järnvägsbranschen. När Patricks far startade Spark Trade år 2000 så var det Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv som hjälpte till med uppstarten av företaget och att Nässjö Näringslivs utbildningar har varit betydelsefulla för Spark Trade.
 
Viktigt med hållbarhetsarbete
Patrick förklarade att det är viktigt för Spark Trade att hänga med i utvecklingen av hållbarhetsarbete därför har företaget satsat på solceller på taket och kör elbilar samt hybridbilar. Spark Trade är certifierat enligt standarderna för kvalitet; ISO 9001:2015, miljö; ISO 14001:2015 och arbetsmiljö; ISO 45001:2018. Är även godkända enligt TransQ, transportsektorns kvalificeringssystem för upphandlingar.
 
Sliptåg med högteknologiska mätinstrument
Patrick berättade att Spark Trade använder högteknologisk mätutrustning och bedriver ständig uppdatering när det gäller de regler och förordningar som styr arbetet kring spår och växelslipning. Alla sliptåg som används är utrustade med högteknologiska mätinstrument som digitaliserar informationen, vilket sedan kan kontrolleras av uppdragsgivaren. Arbetet dokumenteras kontinuerligt och överlämnas till uppdragsgivaren som också kan beställa stickprovskontroller vid behov. Spark Trade växer och anställer.
 
Callo är en stor leverantör
Andreas Krona som är en av ägarna på Callo föreläste om vad Sintermetall är. Callo är en stor leverantör av sintrade lager, filter, konstruktionsdelar och magneter. Våra produkter är standardartiklar "från hyllan" samt skräddarsydda komponenter enligt kundens ritningar. Vår styrka är mycket snabba leveranser av högkvalitativa produkter. Våra produktionsanläggningar finns i södra Sverige. Callo är ett familjeägt företag med cirka 35 anställda med en omsättning på ungefär 90 miljoner kronor. Företagets stora kunder är Huskvarna AB, SKF, Atlas Copco, Kinnarps, Toyota, Emerson, Höganäs och Graco.   
 
Viktigt för företag att ta hjälp
Henrik Lefvert från Cellwood har varit bollplank till Andreas Krona och Henrik anser att det som är bra med Nässjö Näringsliv är att personalen kan koppla ihop företag. Henrik har exempelvis erfarenhet av styrelsearbete och erfarenhet av affärsplaner. Det som Andreas tycker var bästa tipset från Henrik var att återuppta en återförsäljare i Tyskland. Henrik anser att det är viktigt för företagare att ta hjälp av någon utanför sin verksamhet. Andreas anser att dialogen men Henrik har varit viktig för företaget Callo och de båda vill fortsätta träffas.
 
Mekab ser positivt på framtiden
Ägarna på Mekab Torbjörn Florin och Mona Florin föreläste om att hösten 2017 tog de över företaget som bedrivs i egna lokaler i Nässjö. De berättade om deras egna arbetsuppgifter. Första året som nya ägare handlade om att hitta leverantörer. Vi ser positivt på framtiden. Erik Nygårds som är affärsutvecklare på Nässjö Näringsliv har hjälp oss att fokusera på vad vi ska tänka på. Mekabs affärsidé är att vara en kompetent leverantör inom maskinbearbetning, plåt och svets, montage, prototyptillverkning, småserieproduktion, reservdelstillverkning och reparationer åt industrin. Vi gör bland annat delar till maskiner.
 
Näringslivet utvecklas i Nässjö
Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv föreläste om näringslivet i Nässjö kommun. Claes förklarade att det gröna resandet i Nässjö innebär att det finns möjligheter att pendla med tåg i stället för att köra bil. Det går att välja att åka biogasbuss i Nässjö och äta vegetarisk och det talar för en attraktivitet för att jobba och bo i Nässjö och även för resandet på fritiden. År 2024 kommer tågdepån i Nässjö att vara färdig. I framtiden är tanken att det ska finnas sjukhusarkivering i Nässjö. I centrala Nässjö satsas det på butiker och restauranger. Det kommer mer satsningar och viktigt är att det finns bra med utbud i en ort. Det ska vara gott att leva.
 
Idrottsinriktade satsningar görs
Claes berättade att det kommer att satsas på tennisbana, padelbanor, gymanläggning, sporthall och ny simhall. Upplevelse arrangeras i Nässjö. Det byggs villor, bostadsrätter och hyresrätter som gör det möjligt för fler att flytta till Nässjö. Satsningarna som görs bidrar till en positiv kompetensförsörjning. På näringslivsträffen på Spark Trade var det intressant att se och höra om företagens spetskompetens o specialistkompetens. Under kvällen gavs det möjligheter till att bygga kontakter, få kunskap om företagen som föreläste och se under rundvandringarna hur Callo och Mekab arbetar.  

Text och foto: Anna Svensson 

Den 2 juni firade Hans K 20 år och hade invigning av showroom på Hans K i Kinna/Skene. På plats fanns samarbetsparters och designers. Det var en innehållsrik och intressant kväll med fördagshållare, mingel i showroom och BBQ. Henrik Karlsson som är VD och ägare i familjeföretaget Hans K berättade att företaget har långsamt utvecklats till ett internationellt etablerat designföretag. Robert Rindevret från Geodis informerade om logistiken med transporterna för Hans K:s möbler. Presentation av Anders Henningsson från Henningark Arkitekt, presentation av designern Sami Kallio och presentation av designern Jannis Ellenberger.
 
Henrik berättar vidare att syftet med vårt showroom är att anställda och kunder ska få en känsla över vårt sortiment samtidigt som konferensrum, tysta rum öppnar för digitala och analoga möten med våra partners. Arkitekt Anders Henningson har verkligen lyckats i sin förändring av detta kontor. Under den 2 juni ville Henrik förmedla en förståelse för det nya Hans K samt de möjligheter Hans K står inför de kommande åren.
 
Samarbetspartners är viktiga
Henrik anser att Hans K:s samarbetspartners som höll föredrag har en viktig betydelse när det gäller erfarenheten, kompetensen och att genom vårt nätverk kunna möta morgondagens behov genom idéer som leder till utveckling.
- Robert Rindevret från Geodis förklarade att logistiken mellan vår fabrik och vårt lager fungerar utmärkt trots de stora utmaningarna som varit de sista 1,5 åren. Presentationen av Anders Henningsson från Henningark Arkitekt handlade om att Anders har fått till en fantastisk mixad miljö och ett bra exempel på ett modernt kontor som möter alla behov, säger Henrik Karlsson.
 
Hans K:s designers
Karlsson förklarar att presentation från vår designer Jannis Ellenberger handlade om att Jannis Ellenberger jobbar bland annat med en amerikansk möbeldistributör och Jannis strävar åt hållbar utveckling i alla led.
- Jannis har även sin egen kollektion tillverkad lokalt i Tyskland för den tyskspråkiga marknaden.
Presentationen av vår designer Sami Kallio handlade om att Sami jobbar helst med trä från grunden och snickrar fram en ny stol eller produkt. Samis Y5 stol finns också på en hel del platser runt om i världen, bland annat i Marseille Frankrike, Osaka i Japan, och mittemot Harrods i London. Vår designer Markus Johansson, som har designat en större del av Hans K sortiment deltog också på kvällen den 2 juni på Hans K. Markus jobbar mycket med 3D print och har utvecklat fantastiska produkter som Hans K säljer över hela världen. Markus har också en egen lampkollektion som heter Oblure, berättar Henrik Karlsson.
 
Möblernas material och arbetar B2B2C
Henrik fortsätter förklara att Hans K arbetar med amerikansk ek, amerikansk ask och europeisk björk.
- Allt godkänt av Timmerförordningen, EUTR; European Timber Regulation. Två gånger har vi blivit testade. Hans K arbetar B2B2C, där vår målgrupp är både den offentliga och privata konsumenten. Exempelvis restaurangen som behöver 50 stolar, kontoret som behöver 12 stolar och ett bord, eller privatpersonen som behöver 6 stolar och ett bord till sin matsal/kök. Vår fabrik ligger i Qingdao, Kina sedan 2002 och vi har kontor i Shanghai och i Kinna. Vi har två försäljningskontor, det vill säga i Kinna och i Shanghai. Vi har inga butiker förutom en pop-up outlet i Kinna då och då och har en B2B webhandel, men ej öppen för konsument, säger Henrik.
 
Innovation är ett samarbete
Karlsson berättar att innovation är ett samarbete mellan marknad och design för Hans K. Behovet bestämmer alltid före en specifik design.
- Men självklart måste en design vara bra för att det ska finnas ett behov. Så det är ändå en kombination på något härligt sätt. Som alla vet finns det oerhört stora hinder för tillfället med exempelvis logistik och inflation men också mycket stora möjligheter. Det gäller hela tiden att välja risknivån. Risk är ett ord som vi hela tiden väver in i våra processer, förklarar Henrik.
 
Viktigt med Hållbar Utveckling
Henrik förklarar vidare att ett stort jobb inom Hållbar Utveckling för Hans K var för tre år sedan då vi gick från 6-2 fabriker och minskade från 800 till 200 artiklar.
- När det gäller hållarbetsarbete så minskade vi på ett stort antal material till ett färre antal material. Framåt handlar det om att renodla än mer för att undvika produktion och där igenom onödiga transporter. Vi jobbar med Timmerförordningen (EUTR, European Union Timber Regulation) och Reach (kemikalielagar). Hans K vill bidra till Sveriges Klimatmål. Vi har just nu ett projekt där vi sammanställer det vi har gjort och sätter upp mål för EUs miljökrav 2030, säger Henrik.

Text och foto: Arnold Svensson och Anna Svensson

Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv berättar att företagsklimatet i Jönköpings län ligger kvar på en hög nivå, jämfört landets övriga län och Habo kommun behåller titeln som kommunen med högst betyg för det sammanfattande omdömet av kommunens företagsklimat av länets 13 kommuner.  Men i år är det bara två av länets 13 kommuner som höjer sitt betyg, Vaggeryd och Mullsjö. Det står klart när Svenskt Näringsliv idag presenterar resultatet från den årliga enkätundersökning där fler än 32 000 företag fått ge sin syn på företagsklimatet i sina respektive kommuner.
 
Anna berättar vidare att på uppdrag av Svenskt Näringsliv har det lokala företagsklimatet undersökts årligen sedan 2001. I årets enkät får två av 13 kommuner i Jönköpings län ett bättre sammanfattande omdöme än vid föregående års mätning, Vaggeryd med 0,2 och Mullsjö med 0,1, medan betyget sjunker i fyra kommuner, Gnosjö, Sävsjö, Jönköping och Vetlanda. Betygen sätts på en skala mellan ett och sex, där 3 = godtagbart och 4 = bra. Årets rikssnitt ligger på 3,4.
 
Många kommuner i länet har varit lyhörda
Gillek anser att det är glädjande att företagsklimatet i de flesta av länets kommuner fortsätter att vara högt och att frågan står högt på dagordningen hos våra beslutsfattare.
- Det skapar förutsättningar för hela länet att utvecklas positivt och det är viktigt för att nya företag ska etableras och för att våra befintliga företag ska kunna fortsätta utvecklas och investera i verksamheterna för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Många kommuner i länet har varit lyhörda och tagit företagsfrämjande initiativ under det senaste året. Något jag tror att företagaren uppskattar, säger Anna Gillek.
 
Omdömen för kommuner
Anna förklarar att i enkätundersökningen når Habo ett ”sammanfattande omdöme” på 4,4 på en 6-gradig skala.
- Det är samma höga betyg som förra året och de håller sig kvar på topplaceringen i länet. Tätt efter finner vi Tranås på 4,2 (samma betyg som 2022) och Mullsjö som ny trea i länet på 4,1 (+0,1).
Totalt i landet finns det i år 34 kommuner som får betyget 4,0 eller högre. Hela fem av dem finns i Jönköpings län. Utöver ovan nämnda så har Aneby och Vaggeryds kommuner betyget 4,0, där Aneby ligger kvar med föregående års betyg medan Vaggeryd är ny i denna grupp med ett förbättrat betyg med 0,2. Dock lämnar Gnosjö denna grupp med kommuner då man tappar 0,3 i betyg till 3,9, berättar Gillek.
 
Tre kommuner i länet som får fler höjda betyg
Anna tycker att det är imponerande att se att vi i vårt län har så många kommuner som får så höga betyg när företagen betygsätter det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i den egna kommunen, och vissa av dem håller den höga nivån år efter år.
- Att arbeta med företagsklimatet är inte något man kan göra någon gång ibland, utan det är ett långsiktigt arbete. Det gäller att vara på tårna och vara proaktiv alla dagar för att företagen ska vara nöjda. Tittar vi på betygsförändringarna i alla de 15 frågorna som ställs ser det dock lite dystrare ut i år än förra året. Det är bara tre kommuner i länet som får fler höjda betyg än sänkta betyd jämfört med förra året och det är Vaggeryd (10 höjda och 3 sänkta betyg), Nässjö (9 höjda och 3 sänkta) och Vetlanda (8 höjda och 5 sänkta), säger Anna. 
 
Tuffa år både för det privata näringslivet och kommunerna
Gillek förklarar att det har varit några tuffa år både för det privata näringslivet och kommunerna, men dessa tre kommuner visar att det går att förändra och förbättra företagsklimatet även under tider med många utmaningar även inom den egna verksamheten.
- Jag ser fram emot att få se vad dessa kommuner kommer göra för ett förbättra företagsklimat framåt i tiden. Oavsett nivån på nuläget finns det alltid saker som kan skruvas på för att göra det ännu bättre. Det som krävs är dock att arbetet genomsyrar hela organisationen och inte bara blir ett ansvar som läggs på näringslivsavdelningen. För att det ska få genomslag och företagen ska tro på att det arbete som görs ska hålla över tid behöver politiken tydligt visa att man är involverad och också tar ansvar för frågorna, berättar Anna.
 
Länets största stad Jönköping förbättrar sig
Anna fortsätter förklara att övergripande för 10 av länets 13 kommuner (inte Aneby, Habo & Sävsjö) kan vi se en fråga där de alla backar och det är frågan kring tillgången till relevant kompetens.
- Det är en mycket allvarlig signal som påverkar, inte bara de enskilda företagens tillväxtpotential, utan även utanförskapet och människors möjligheter att försörja sig själva och minska de kommunala kostnaderna. Det visar att det finns en stor potential i att skapa utbildnings- & fortbildningsmöjligheter inom de områden där företagens efterfrågan på kompetens är som störst.
Länets största stad Jönköping förbättrar sig i fyra av de 15 delfrågorna, bland annat ökar betygen för kommunpolitikers och tjänstemännens attityder till företagande 0,2, men från en låg nivå. Ett betyg som ligger under gränsen godtagbart är kommunen service och bemötande, som får betyget 2,9, säger Gillek.
 
Ett utvecklingsprojekt för tjänstepersoner
Anna berättar att under våren har man startat ett utvecklingsprojekt för tjänstepersoner som ofta har kontakt med näringslivet.
- Det går under namnet Värdskap Jönköping och syftar till att arbeta för goda relationer både externt och internt. Det är naturligtvis något vi följer med stort intresse och hoppas ska ge goda effekter, både inom kommunens egen organisation men naturligtvis också för vårt näringsliv. Men att förändra en så stor organisation tar tid och sedan tar det ytterligare en tid innan företagen uppfattar det arbete som gjorts. Så jag hoppas naturligtvis att både kommunen och alla dessa viktiga tjänstepersoner håller ut i detta arbete. Enkätresultaten från den årliga undersökningen utgör 2/3 av den kommunranking som presenteras på hösten varje år. Förra året kom Jönköping på plats 113 av 290. Vilken placering det blir för Jönköping och länets övriga kommuner i år presenteras den 28 september, säger Anna.
​
 Text: Anna Svensson

Den 20 maj arrangerade Nordic Infracenter Järnvägsfrukost på Hotell Högland i Nässjö. Där det fanns möjlighet att nätverka med järnvägsrelaterade företag och aktörer. Anders Karlsved som är project manager på Nordic Infracenter välkomnade alla till järnvägsfrukosten. Föreläste gjorde Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter, Roland Bång från Infranord och Jan Billberg från Railcare.
 
Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter informerade om att Trafikverket ställer krav på leverantörer i investerings- och underhållsprojekt för att minska infrastrukturens klimatpåverkan. Kraven gäller klimatpåverkan vid byggnation, de material som används och för framtida underhåll. Klimatkraven omfattar reduktion av klimatpåverkan i investeringsprojekt på över 50 miljoner. Trafikverket ställer även klimatkrav på armeringsstål, betong, cement, konstruktionsstål och drivmedel i investeringsprojekt med mindre än 50 miljoner och i alla underhållsentreprenader.
 
Vegetationsbekämpning på järnvägen
Roland Bång från Infranord berättade om mikrovågor kan utnyttjas för vegetationsbekämpning på den svenska järnvägen? Kemisk bekämpning ska upphöra åt Trafikverket och nya miljövänliga metoder måste hittas. Vad finns under forskning och utveckling? Idag kan man torka fuktskador i hus med mikrovågor. Man kan även torka virke. LTU har forskat på detta område. Nya tester är gjorda för att värma asfalt med mikrovågor. När det gäller risker och möjligheter. Vem kan betala för tester och utveckling? Vi har föreslagit test för TRV och tycker att TRV ska betala. Hur farligt är strålningen? Vi vill att TRV:s experter ska testa, granska och godkänna.
 
Batteridriven underhållsmaskin
Jan Billberg berättade om hur Railcare ska minska sina fossila utsläpp med 40 procent till år 2025. Railcare har under 2021 lanserat världens första och största underhållsmaskin med 100 procent batteridrift. MPV (Multi Purpose Vehicle) som den kallas är ett stort steg för att nå det uppsatta målet. Den batteridrivna maskinen är ett arbetsfordon med mångsidigt användningsområde inom järnvägsunderhåll, och kan dessutom ses som en stor powerbank på järnvägen för att driva andra underhållsmaskiner. MPV har varit i drift ungefär åtta månader och visat mycket goda resultat. Men även här finns utvecklingspotential.
 
Möjligheter för hållbarhetsarbete
Anders Karlsved som är project manager på Nordic Infracenter berättar att det absolut viktigaste är arbetet för klimatet och att titta på möjligheter inom järnvägsbranschen.
- Det är många företag som arbetar med hållbarhetsarbete som har satt nivån och därför är det betydelsefullt att få de företagen hit så att de kan inspirera. Föreläsarna Roland Bång och Jan Billberg
berättade om möjligheter att tänka nytt inom hållbarhetsarbetet för järnvägsbranschen. Vi är inne i den kanske största förändringen någonsin för järnvägsbranschen. Det liknar nästan skedet från förr i tiden då det först fanns segelbåtar och sedan kom motorbåtarna. Det finns gigantiska utmaningar för järnvägsbranschen med hållbarhetsarbete. De satsningar som företagen vill göra med hållbarhetsarbete, kommer att vara en stor fördel inför framtiden inom järnvägsbranschen, säger Anders Karlsved. 

​Text och foto: Anna Svensson 

​Den 13 maj på Elmias Produktionsmässor och på Elmias kongressavdelning arrangerade Företagarna och Svenskt Näringsliv två evenemang med fokus på näringslivets kompetensförsörjning. I syfte för att länets företagare har svårt att hitta nya medarbetare. Under dagen var det scensamtal där politiker från alla riksdagspartier som fick svara på hur de tänker kring dessa utmaningar och vilka lösningar de vill få till. 
 
Dessutom var det i ett konferensrum på Elmia samtal mellan företagare och politiker där det var fokus på företagens behov och hur de tänker kring sin framtida kompetensförsörjning och hur politiker tänker gällande kompetensförsörjningen i framtiden.
 
Företagen efterfrågar all yrkesinriktad kompetens
Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län och Frida Boklund som är regionchef på Företagarna i Jönköpings län berättar att de kan konstaterar att samarbete mellan företag och gymnasium och utbildningar är viktigt.
- Det företagen efterfrågar mest är all yrkesinriktad kompetens. Samtidigt är det många företag som även söker efter rätt attityder och inställningar hos de arbetssökande. Det kan vara färdig examinerade studenter som har gått ett gymnasialt yrkesprogram eller som har gått en yrkesinriktad utbildning som har den kompetens företag söker. Det finns många yrkesutbildningar och det behövs fler yrkesutbildningar. Det är bra att yrkesutbildningar startas av personer med yrkeserfarenhet, men personer som undervisar behöver ha gått en kurs i pedagogisk för att kunna undervisa så bra som möjligt. Kompetensförsörjningen kommer det även vara fokus på i framtiden, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
 
Det finns brist på personal med rätt kompetens
Anna och Frida berättar vidare att i Sverige behöver det vara fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar. Jämfört med många andra länder, där är det fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar.
- Vi hoppas att alla yrkesprogram på gymnasium kommer att vara högskoleförberedande men att elever kan välja bort det. Vilket i så fall kan göra att fler elever vågar välja yrkesprogram. Exempelvis så behövs det fler elektriker än vad som finns och det är flera yrkesinriktade företag som får tacka nej till uppdrag på grund av att de inte hittar personal med rätt kompetens, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
 
Ett system behövs som bibehåller kontakter
Anna och Frida förklarar att kommunikation mellan företag, gymnasium och utbildningar behöver förbättras eftersom det är en hygienfaktor som det borde skapas ett system för.
- Skolor och utbildningar behöver få veta ännu mer om vilka företag som har möjlighet att erbjuda arbeten och praktikplatser. Det finns bra fungerade kommunikationer mellan vissa företag, gymnasium och utbildningar men ännu fler behöver engagera sig. Ett system som bibehåller kontakter och kommunikationerna vore betydelse fullt. Vi vet att yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar leder till jobb, därför är det viktigt att arrangera samtal om förbättringar, berättar Anna och Frida.
 
Mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram
Anna och Frida fortsätter att förklara att många företag vill bli mer attraktiva inom sitt yrke. Ofta är det föräldrarna som påverkar sina ungdomar till vilket gymnasieprogram de ska välja.
- Därför måste även föräldrarna få mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram. De som har gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram har en yrkesroll de kan jobba med, även om de vill jobba med något annat om några år eller utbilda sig till något annat yrke. Dessutom är det viktigt att företagen inom olika yrken arbetar med innovation och hållbarhet som gör att medarbetare får vara med om förändringar, säger Anna och Frida.
 
Några av politikernas åsikter gällande kompetensförsörjning 
 
Acko Ankarberg Johansson, KD.
 
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ungdomar och deras föräldrar behöver god studie- och yrkesvägledning för att veta var jobben finns och hur man får den kompetens som krävs för framtida jobb. Därför är skolans studie- och yrkesvägledare viktiga. De ska ha rätt kompetens för jobbet och bör ha möjlighet att fortbilda sig genom praktik på olika arbetsplatser för att bäst följa utvecklingen inom arbetslivet.”
 
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Gymnasieprogrammen behöver en närmare koppling till arbetslivet och det finns delar i regelverket som hindrar en god samverkan. Det behöver rättas till och varje kommun behöver finna former för kontinuerlig samverkan mellan skola och näringsliv. Näringslivets olika branscher behöver å sin sida hitta former för god samverkan med skolan.”
 
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Yrkesutbildningar behöver vara prioriterade i hela landet.  Det handlar både om gymnasieutbildningar och Yrkeshögskolan.”
 
Eric Westroth, SD.
 
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet? 
”Utbildning och kompetensförsörjning är nyckelfaktorer för små företags möjlighet att växa. På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden. Tyvärr ser vi idag yrkesutbildningar som inte fylls med elever, dels då dessa inte direkt ger högskolebehörighet och då riskerar anses vara ”mindre attraktiva”. Vi behöver höja statusen på dessa utbildningar och informera såväl personal i grundskolan som SYV:ar och föräldrar om den möjligheten till arbete som en yrkesutbildning ger. Under snart två decennium har vi sett en sjunkande ansökningsgrad till yrkesprogrammen på gymnasiet och detta är en trend som behöver brytas.”
 
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ytterligare ett sätt att möta företagens behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar. Lokala utbildningar med anknytning till lokalt företagande ska bevaras och utvecklas, gärna i direkt samarbete med företagen. Vi kan också tänka oss att man identifierar yrkesutbildningar där det finns en brist på arbetskraft och erbjuder ett högre studiebidrag för elever som väljer dessa utbildningar. Vi behöver premiera utbildningar som leder till riktiga jobb och fokus när man erbjuder utbildningar måste i högre utsträckning ligga på anställbarhet. Vi får inte heller glömma de mellan 600.000 och 700.000 i Sverige som inte är självförsörjande. Dessa behöver ställas krav på att göra sig anställningsbara, primärt genom krav på att införskaffa sig tillräckliga kunskaper i svenska språket, men också samtidigt att ge dem med relevanta utbildningar från sina hemländer en möjlighet att validera dessa samt ges möjlighet att komplettera med utbildning för att uppnå svenska krav. Har man ingen utbildning, skall man ges möjlighet att gå en utbildning som leder till jobb. Dessa möjligheter behöver kopplas till ekonomiska incitament, där man premieras av flit och studieframgångar. Arbetslinjen skall hela tiden vara gällande dvs att det alltid skall löna sig att arbeta istället för att stapla bidrag uppepå varandra. Arbetsförmedlingen spelar också en roll för att matcha arbetssökande mot företagens behov och reformeringen av Arbetsförmedlingen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Samt att vikten av myndighetens närvaro på landsbygden beaktas. ”
 
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi behöver se över de utbildningar som vi vet leder till jobb. Få arbeten i vår region kräver universitetsstudier, samtidigt som man skriker efter arbetskraft i andra yrken. Vi vill se över möjligheten att göra yrkesgymnasiet två-årigt, där man efter två år kan erhålla en yrkesexamen, samtidigt som man ger studenterna möjligheten att gå ett tredje år, då man primärt koncentrerar sig på de teoretiska studier som ger högskolebehörigheten. Då ger man eleverna valet efter två år om man vill fortsätta på universitet, samtidigt som man efter endast två år av företrädelsevis praktiska studier, har en yrkesexamen och kan börja förvärvsarbeta om man önskar detta. Vi behöver också höja de statliga stöden till yrkeshögskolan, för att ge möjligheter till omskolningar som leder till jobb.”
 
Leif Andersson, C.
 
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Rätt utbildade medarbetare och att det går att få tag på dessa.”
 
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Snabba utbildningsmöjligheter som yrkesvux och yrkeshögskola som med kort varsel kan utbilda medarbetare till rätt kompetens. Använd Region Jönköping som samordnare mellan branscher och utbildningsanordnare, (både privata och offentliga) så vi ser behoven av olika medarbetare i bättre tid.”
 
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Låt fristående arbetsförmedlare matcha arbetssökande med de lediga jobben. Genomför moderniseringen av arbetsrätten för att spegla dagens arbetsmarknad. Höj status på yrkesprogram genom garanterade jobb såväl sommarjobb som jobb efter utbildning. Bättre studie- och yrkesvägledning.”

Tobias Pettersson, M.
 
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi ser idag stora problem för företag att finna rätt kompetens både när det kommer till att trygga kompetens för företagens nuvarande arbetsuppgifter och för att kunna växa och utveckla sina företag med nya uppgifter.”
 
”Det handlar både om att hitta personer med eftergymnasial utbildning för mer avancerade arbetsuppgifter men framförallt att hitta arbetskraft med yrkeskunskaper från gymnasier eller yrkeshögskola.”
 
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi behöver arbeta på flera plan. Både när det kommer till att bygga ut yrkesprogram på gymnasienivå, yrkeshögskoleutbildningar, yrkes-VUX med mera. Även satsningar för att göra det lättare att ställa om högre upp i ålder. Nedan följer några förslag som vi moderater vill göra: 
 
- Insatser för att lyfta yrkesutbildningarna. (Satsningar på studie- och yrkesvägledning). 
- Satsa på att bygga ut lärlingsanställning och lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och VUX.
- Modernisera arbetsrätten. Gör det lättare att ställa om senare i livet.
- Ett modernt anställningsskydd som utgår ifrån kompetens.
- Öka dialogen för att hitta en modell för kompetensutveckling, omställning och ett livslångt lärande i både offentlig och privat sektor som alla parter anser vara hållbart över tid.
- Genomför en valfrihetsreform inom vuxenutbildningen för att bredda antalet aktörer.
- Se över nivån på fribeloppet. Möjliggör extra studieveckor för den som fyllt 40 år och möjliggör höjt tilläggslån för studerande över 25 år med barn.
- Inför omställningsavdrag. Det innebär att människor kan få ett skatteavdrag för sina utbildningskostnader. (Huvudfokus på utbildning inom bristyrken).
- Skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda.
- Satsningar på jobbvägledare.
- Mer arbetsplatsförlagd undervisning och möjlighet till anställning under utbildningen.
- Se över möjligheten att göra yrkesprogrammet tvåårigt för de som inte vill ha högskolebehörighet.”
 
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Det handlar om insatser som gör det mer lönsamt att arbeta än gå på bidrag.” 
 
Text: Anna Svensson
Foto: Anna Svensson
Foto: Svenskt Näringsliv

Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv berättar att fler än vartannat företag i Jönköpings län utsattes för brott under 2021. Hälften av dessa företag lät bli att anmäla då man inte tycker att det är värt besväret. Kostnaderna för dessa brott uppgår bara i Jönköpings län till närmare 3 miljarder kronor. “Siffrorna är skrämmande” enligt undersökning av Svenskt Näringsliv.
 
Anna berättar vidare att frågan om hur brott och otrygghet påverkar näringslivet har kommit att bli en av de mest prioriterade för företagen. Den påverkar företag inom alla branscher, stora som små. Svenskt Näringsliv har i en ny undersökning tittat på hur brott och otrygghet påverkar näringslivet i Jönköpings län. Resultatet visar att fler än vartannat företag i länet utsatts för brott under det föregående året. Det motsvarar hela 5 000 företag och kostnaderna uppgår till 3 miljarder kronor, bara i Jönköpings län.
 
Bara hälften som väljer att anmäla
Gillek förklarar att siffrorna är skrämmande och är antagligen ännu högre eftersom mörkertalet är stort. Det är pengar som företagen exempelvis hade kunnat lägga på att anställa fler medarbetare och utveckla verksamheten.
- Av de brottsdrabbade företagen är det bara hälften som väljer att anmäla. Detta eftersom man bland annat tror att polisen inte kommer reagera på anmälan. Undersökningen visar även att 4 procent av företagen övervägt att lägga ned hela eller delar av verksamheten, på grund av utsattheten för brott, säger Anna Gillek.
 
Viktigt att kartlägga omfattningen och mörkertalet
Anna fortsätter förklara att den uteblivna tillväxten och de uteblivna arbetstillfällena slår mot Jönköpings län och samhället i stort.
- Det innebär en miljardförlust för staten i form av förlorade skatteintäkter. Man måste förstå att brottsligheten mot företagen drabbar hela samhällsekonomin. Det är framöver viktigt att kartlägga omfattningen och mörkertalet när det gäller brott mot företag för att öka prioriteringen av dessa brott. Det krävs att Polisen får ett tydligare uppdrag för att bekämpa brott mot företag, berättar Gillek.
 
Stora mängden brott som drabbar företag
Karin Johansson som är vice vd på Svenskt Näringsliv anser att Svenskt Näringsliv i flera år pekat på den stora mängden brott som drabbar företag.
- Men utvecklingen går fortsatt åt fel håll, allt fler företag vittnar om ökad brottsutsatthet. Det är helt oacceptabelt och politiker, polis och myndigheter måste nu börja ta brotten mot företagen på större allvar, säger Karin Johansson.
 
FAKTA
 
Nationella siffror

• Undersökningen visar att brotten mot företagen under 2021 kostade drygt 100 miljarder kronor.
• Direkta kostnader för stölder, inbrott, snatterier, bedrägerier och cyberbrott var cirka 42 miljarder kronor.
• Investeringar för att förebygga brott låg på 29,5 miljarder kronor, och intäktsförlusterna uppskattades till 18 miljarder kronor. Till det kommer också andra indirekta kostnader på minst 10 miljarder kronor.

 
Källa: Svenskt Näringsliv.

​Text: Anna Svensson