Den 7 september på Hit & Dit Transport AB i Jönköping redovisade Frida Boklund som är regionchef på Företagarna i Jönköping och Anne Almström som är bankchef på Swedbank, resultat från Småföretagsbarometerns mätning i Jönköpings län. Mätningen går ut på att se hur varje Småföretag i Jönköpings län mår. Småföretagsbarometern är ett samarbete mellan Företagarna och Swedbank.
 
Småföretagsbarometern visar att småföretagskonjunkturen har utvecklas bra och den sammanvägda konjunktur-indikatorn på nettotalet 84 för länet ligger över riksgenomsnittet 74 med god marginal. Endast sju län har haft bättre konjunkturutveckling de senaste tolv månaderna. Jämfört med fjolårets mätning har utvecklingen mattats av något, men konjunkturläget är fortsatt mycket gott i Jönköpings län.
 
Sysselsättningstillväxten har minskat
I Jönköpings län har sysselsättningstillväxten minskat något sedan fjolårets mätning. Totalt sett säger 25 procent av Jönköpings småföretag att de har ökat sin personalstyrka medan tolv procent av företagen dragit ned på personal. Nettotalet för sysselsättningstillväxten blir 13 och samtidigt högre än riksgenomsnittet på tio. 
 
Arbetskraftsbrist är ett hinder
Brist på lämplig arbetskraft är fortsatt det enskilt största tillväxthindret som länets mindre och växande företag upplever.
– Många företag, nästan var femte, anser också att en tuff konkurrenssituation utgör det mest betydande tillväxthindret. Höga arbetskraftskostnader hamnar på tredje plats med tolv procent av företagen som upplever detta som största expansionshinder. Arbetskraftsbrist är fortfarande det absolut största hindret och det har bara blivit större. Vi behöver utöka YH-utbildningar samt hitta bra vägar för integration, säger Frida Boklund.
 
För höga kostnader för arbetskraften
Allt fler av Jönköpings läns företag anser att den största politiska risken för företagande är kostnaden för arbetskraften. I årets mätning anser 35 procent av företagen detta.
– Ett antal rapporter visar att om regeringen hade modet att ta bort den del av arbetsgivaravgiften som är en ren löneskatt och liberalisera turordningsreglerna i LAS, skulle det ge 50 000 nya jobb, förklarar Frida.
 
Ökad lönsamhet i länet
Lönsamheten har ökat i Jönköpings län, totalt sett i länet är det 35 procent av företagen som uppger en förbättrad lönsamhet.
– Tillväxten är positiv men andelen företag som haft en förbättrad lönsamhet i Jönköping är sex procentenheter lägre än i fjol. Med ett förväntat konjunkturindex år 2016 är vi snart i nivå med högkonjunkturen år 2006 till år 2007. Prognos och utfall brukar stämma väldigt väl i Företagarnas och Swedbanks barometer. Det är bara god lönsamhet som ger tillväxt och trygga jobb, säger Anne Almström.
                    
Hög konjunkturen kommer falla
Frida och Anne berättar att i framtiden kommer det att vara en fortsatt hög konjunktur men att den även kommer att dämpas.
– Förmodligen kommer det inte att ske något drastiskt det närmsta året. Dock kommer det finnas en fall höjd då den bromsas ner. Det som kan påverka företagen i framtiden är politiska läget och vad som händer i världen och då kan det smälla snabbt om till exempel Trump och Nordkorea agerar fel. Men det går inte att förutse vad som kommer att ske, förklarar Frida och Anne.
 
Företagen vill ha marginaler
Anne berättar att när hon är i kontakt och har dialog med företag och tittar på företagens bokslut är det många företag som vill ha marginaler inför om ett svårt skedde skulle uppstå. Frida berättar att nergångar har påverkat företag att inte våga satsa för starkt med till exempel nybyggnationer. Jönköpings företag är sunda företagare som äger och driver företagen. De enda som haft det tufft förra året är mjölkbönderna men i år har mjölkbönderna det bättre. 
 
Svårt att anställa nyanlända
I dagsläget överlag mår de flesta branscherna i Jönköpings län bra. Samtidigt är det arbetskraftbrist i alla branscher.
– Företag vill överleva på att ständigt förändra och förbättra sig och anpassa sig. Företag vill anställa nyanlända och ge dem praktikplats men företagen kommer inte vidare eftersom de fastnar i byråkratin och migrationsverket, säger Boklund och Almström.
 
Ett engagerat transportföretag
Catrin Jalkander som är VD på Hit & Dit Transport AB i Jönköping berättar att de har 34 fordon för transport som regelbundet är igång.
– År 1998 kom jag till företaget och vi är idag 79 anställda. Under åren har företaget utvecklats och expanderat. Målsättningen är att fortsätta att växa. Jag brinner för det jag gör och jag är tillsammans med mina medarbetare engagerad i våra kunder, vilket har gjort att vi har lyckats bra, avslutar Catrin Jalkander.
 
Fakta
 
Småföretagsbarometern

• Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna.
  
  
• Undersökningen omfattar cirka 4 000 slumpvis utvalda företag över hela landet med 1-49 anställda. Intervjuerna har genomförts av Novus.

 

• Småföretagsbarometern visar den så kallade konjunkturindikatorn.

 

• Konjunkturindikatorn är summan av nettotalen för orderingång, omsättning och sysselsättning.

 

• Nettotalet är skillnaden mellan procent-andelen positiva och negativa svar, ett relativt tal som visar styrkan i en uppgång (+) respektive nedgång (-). Före hösten år 2009 hade minustal inte visats sedan år 1992.

 
Källa: Företagarna.

Text och foto: Anna Svensson

Hållbarhetsteamet har fått i uppdrag att utbilda och coacha ett 20-tal företag i Jönköping, Vaggeryd och Nässjö kommun. Målsättningen är att varje företag ska ta fram mål och en plan för sitt hållbarhetsarbete. Hållbarhetsteamet arbetar med alla branscher, från fåmansbolag till internationella koncerner. De arbetar även med ideella organisationer, utbildningsaktörer och offentliga aktörer.
 
Hållbarhetsteamets uppdrag är en del av projektet GROWKOMP, ett tre årigt projekt finansierat av ESF Europeiska Socialfonden, som ska bidra till att skapa ökad tillväxt och konkurrenskraft hos de deltagande företagen. Fokus ligger på de sociala aspekterna av hållbarhet, med extra fokus på jämställdhet och mångfald. Hållbarhetsteamet består av tre enmanskonsultföretag, det vill säga Anna Carendi som driver Diya Consulting AB, Jenny Jakobsson som driver Adlignum AB och Patrik Sundberg som driver Sundberg Sustainability AB. Tillsammans samlar Hållbarhetsteamet en gedigen kompetens inom hållbarhetsområdet.
 
Nytt samarbete mellan tre hållbarhetskonsulter
Anna berättar att Hållbarhetsteamet är ett nystartat samarbete med tre hållbarhetskonsulter som finns i Jönköping.
– Tillsammans har vi en bred kompetens och erfarenhet inom affärsutveckling, strategiska processer, förändringsarbete, kommunikation och olika aspekter inom hållbarhet. Och vi har tillsammans ett brinnande intresse för social, ekonomisk och miljöinriktad hållbarhet, säger Anna Carendi.
 
Större ansvar för ett hållbart samhälle
Syftet med Hållbarhetsteamets samarbete är att de vill kunna erbjuda en bredare kompetens inom hållbarhetsområdet till de aktörer som vill ha stöd.                
– Vi stöttar företag, ideella organisationer och offentliga aktörer med deras hållbarhetsarbete, både genom föreläsningar och utbildningar för att skapa engagemang, och öka kunskapen men också genom coachning och konsultstöd. Syftet med att stötta företagen är att få dem att ta större ansvar för sin verksamhets påverkan på miljö, människor och samhälle. Genom att de gör det stärks deras varumärke och konkurrenskraft och de blir mer attraktiva som arbetsgivare, förklarar Anna.
 
Hållbarhetsfrågor mycket viktiga
Behovet av stöd har ökat kraftigt det senaste året. Det beror dels på att fler konsumenter efterfrågar hållbara produkter, och vill veta att det de köper har producerats på ett schysst sätt.
– Dels ställer företag och offentliga aktörer i större utsträckning krav på miljömässigt och socialt ansvarstagande i upphandling. Det allmänna intresset kring frågorna har ökat. Hållbarhetsfrågor lyfts mer i media och fler pratar om det privat, berättar Carendi.
 
Ökad kunskap behövs om hållbarhetsfrågor
Syftet med deras del i GROWKOMP är att öka företagens kunskap om hållbarhetsfrågor och hur man kan komma igång med ett strukturerat hållbarhetsarbete.
– Då insatsen är relativ kort är målsättningen att varje företag i början av oktober ska ha tagit fram en hållbarhetsplan, där de ska tydliggöra varför hållbarhet är viktigt för dem. Vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta utifrån deras verksamhet samt ett antal mål för hållbarhetsarbetet. I detta arbete ger vi dem stöd genom utbildning och individuell coaching på företagen, säger Anna.
 
Samarbete beroende på förutsättningar
Dessutom är Anna, Jenny och Patrik initiativtagare till den ideella föreningen CSR Småland som startade under år 2016. Idag har föreningen cirka 35 medlemmar.
– Våra respektive företag är medlemmar i CSR Småland och Hållbarhetsteamet har fått uppdraget att sköta administrationen, kommunikationen och att ordna arrangemang åt föreningen. Vi har fortfarande våra egna företag och gör de flesta av våra uppdrag på var sitt håll med egna kunder. Men när vi ser fördelar för företag att kunna få en bredare kompetens samarbetar vi. Samarbetet har skett på olika sätt under några år, och samarbetet har intensifierats sedan vi har vunnit ett par upphandlingar under våren och sommaren, bland annat att utbilda och coacha ett 20-tal inom projektet GROWKOMP, förklarar Carendi.
 
Hållbarhetsarbetet ökar konkurrenskraften            
Anna menar att hållbarhet och företagsansvar aldrig har varit mer aktuellt än nu. För i januari år 2017 började en ny lag om hållbarhetsredovisning för vissa bolag att gälla. Både konsumenter och medarbetare har ökade förväntningar på företag när det gäller hållbarhet.
– För att företag i vår region ska vara konkurrenskraftiga och attraktiva som arbetsgivare är det viktigt att börja arbeta med hållbarhet. Det känns väldigt roligt att få vara med och stötta dem i detta arbete”, säger Anna.
 
Angeläget att det finns en plan
Många företag arbetar aktivt med hållbarhet på olika sätt medan andra har svårt att hitta relevanta frågor att fokusera på utifrån företagets affärsidé.
– Under utbildningen kommer företagen identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för dem, sätta upp mål och göra upp en plan för sitt hållbarhetsarbete och hur hållbarhetsfrågorna ska kommuniceras, berättar Jenny Jakobsson. 
                                                   
Positiva effekter av aktivt hållbarhetsarbete
Insatsen kommer göras genom tre halvdagsutbildningar, där emellan får de deltagande företagen individuell coaching av Hållbarhetsteamet. Första utbildningstillfället har varit, det andra om två veckor, för en tredje och avslutande träff den 12 september.  
– Under vårt första utbildningstillfälle med de deltagande företagen har vi pratat mycket om vad hållbarhet är, vilka positiva effekter ett aktivt hållbarhetsarbete kan innebära samt stöttat företagen att skapa en målbild för sitt hållbarhetsarbete. Nu ska det bli roligt att få coacha varje enskilt företag att komma vidare i sitt hållbarhetsarbete.”, säger Patrik Sundberg. 
 
Fakta
 
Hållbarhetsteamet
 
Anna har framför allt kompetens inom ledarskap, kommunikation och hur man arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor för att utveckla sin verksamhet och stärka sitt varumärke. Hon är dessutom expert på hållbarhetsredovisningar och allt vad det innebär i den processen med intressentdialoger, väsentlighetsanalyser och insamling av data. Anna är en efterfrågad föreläsare och facilitator och de senaste åren har hon hållit en rad utbildningar i hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative och hur man klara det nya lagkravet på hållbarhetsredovisning.
 
Patrik har en bakgrund inom miljö och arbetsmiljö men har även arbetat med hållbarhetsfrågor, bland annat har han varit med och tagit fram Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram. Patrik har också anlitats för att ansvara för miljö- och arbetsmiljöarbetet i flera företag under kortare eller längre perioder, han är expert på ledningssystem,
 lagefterlevnad och gör också due diligence avseende miljö och sociala frågor vid förvärv.
 
Jenny har ett stort internationellt engagemang och arbetar bland annat med affärsutveckling av afrikanska bolag. Inom området hållbarhet har Jenny stort fokus på affärsutveckling, konkurrenskraft och innovation. Det senaste året har Jenny varit anlitad av June Folkhögskola för att utbilda och coacha samhällsentreprenörer från idé till att implementera sina affärsmodeller. För några år sedan gjorde Jenny en studie, då hon följde fem småländska företag när de implementerade hållbarhet i sin verksamhet. Studien heter den dolda potentialen i små och medelstora företag.
 

• Hållbarhetsteamet är baserat i Jönköping, arbetar över hela Sverige och består av tre konsultbolag; Adlignum AB, Diya Consulting AB och Sundberg Sustainability AB.

 

• Hållbarhetsteamet bistår företag med råd, strategiska processer, konkreta verktyg och utbildningsinsatser inom hållbarhet.

 

• Bland annat kan företag få stöd med att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga att fokusera på, att genomföra omvärldsanalyser, riskanalyser och intressentdialoger.

 

• Vidare kan företag få stöd med hållbarhetsredovisning och leverantörsbedömningar eller att bli verifierade enligt ISO26000. 

Den nya lagen om hållbarhetsredovisning
 

• Innebär att företag, oavsett bransch, som är av viss storlek varje år måste lämna en hållbarhetsredovisning. Företag som uppfyller två av tre kriterier omfattas av lagen:
  • medelantalet anställda: 250
  • balansomslutning: mer än 175miljoner kronor
  • nettoomsättning: mer än 350 miljoner kronor

 

• Företagen ska beskriva i stort sett hur de arbetar med frågor som miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och korruption samt vilka risker de har inom dessa områden.

 

• De ska också tala om vad de har för policyer, resultaten av dessa och hur de följer upp dem. Företagen ska också rapportera ett antal hållbarhetsrelaterade nyckeltal som är relevanta för deras verksamhet.

 

• Kravet på hållbarhetsredovisning har satt fart på hållbarhetsarbetet, inte bara för de företag som omfattas, utan även mindre företag har fått förståelse för nyttan av att kunna redovisa sitt hållbarhetsarbete gentemot kunder och medarbetare eller vid upphandling.

 

• Dessutom ska de stora företagen som omfattas av lagkravet beskriva vilka hållbarhetsrisker de har i sin leverantörskedja. Därför kommer nog flera företag i denna region som är leverantörer till större företag få ökade förfrågningar om hur de arbetar med hållbarhet.

CSR 

CSR är en förkortning från engelska som står för Coporate Social Responsibility.
 
Källa: Hållbarhetsteamet.

Text: Anna Svensson

Den 25 augusti i Jönköping på Residenset tilldelades Håkan Axelsson som driver företaget FC Gruppen i Jönköpings kommun utmärkelsen Årets Företagare i Jönköpings län, som delades ut av Landshövding Håkan Sörman. Företagarna delar varje år ut Årets Företagare i länets kommuner. En av dessa får sedan utmärkelsen Årets Företagare i Jönköpings län.
 
Länets vinnare får sedan vara med och tävla om Årets Företagare i Sverige i Stockolm den 13 oktober i Blå Hallen i Stadshuset. Det vill säga den nationella finalen. Frida Boklund som är regionchef för Företagarna i Jönköpings län berättar att pristagare är utmärkta förebilder för företagande. Håkan har tillsammans med sin familj i stor utsträckning bidragit till Jönköpings utveckling. Företagarna tycker att FC Gruppen är en mycket värdig vinnare.
 
Följande förenar årets finalister          
Landshövding Håkan Sörman berättar att problemlösning, kreativitet och förmågan till förnyelse förenar årets finalister.
– Framgångsrika och innovativa företag är en förutsättning för att Sverige och Jönköpings län ska fortsätta utvecklas, säger Håkan Sörman.
 
Håkan Axelsson sticker ut med sitt företag
Den enväldiga juryn består av Rolf Johansson och Göran Kastman. Båda har mycket lång erfarenhet av företagande i länet.
– I år var det tolv företag som stod i fokus. Och jag skulle vilja säga att alla branscher var representerade det vill säga bland annat tjänste, industri och turism. Det som gjorde att Håkan Axelsson stack ut med sitt företag var att han är en god förebild och att han har bidragit starkt till Jönköpings kommuns tillväxt och attraktivitet, säger Frida Boklund.
 
Företag från olika branscher har fått utmärkelsen
Frida fortsätter berätta att Årets företagare i Jönköpings län har under de senaste åren dominerats av industri företag, men det har också varit ett livsmedelsföretag en lekplatskonstruktör och ett företag som tillverkar godis.
– Tidigare år i Stockholm har Årets Företagare i Jönköpings län kommit på andra och tredje placering. Jag tycker egentligen att det är viktigast att vi utser ett företag som vi är stolta över. Placeringen nationellt är faktiskt inget vi tänker på. Det som är viktigt med den tillställningen är att få lyfta fram företagare från vår region, förklarar Frida.
 
Ära, blommor och diplom
Diplom och blommor fick Årets Företagare i Jönköpings län men inga pengar. Det är en väldigt stor ära och en VIP vistelse i Stockholm för länsvinnarna när Årets Företagare i Sverige utses.
– Och i Stockholm får även Årets Företagare i Sverige blommor och diplom. Vi jobbar inte med pengar i våra hyllningar, avslutar Frida.  
 
Fakta
 
Juryns motivering
                     

• Priset till årets företagare går till en person, som visat mod och kreativitet. Under många år har företaget vuxit. Många nya affärsmöjligheter har förverkligats, ofta genom att fånga potentialer till utveckling.

 

• År 2016 har företaget intagit en ohotad topplacering i Jönköping med en av sina anläggningar och även nått sin största omsättning så här långt.

 

• Denna bedrift blir inte mindre imponerande med hänsyn till byråkratins ”hissnande” uppförsbacke för att försvåra företagets framfart på resan mot sin högsta höjd.

 

• Ledarskapet är tydligt och enkelt! Med bra personalutveckling och modet att delegera till engagerade medarbetare har toppen kunnat nås.

 

• Långsiktigheten har funnits från dag Ett, genom mottot ” Man blir aldrig bättre än sitt senaste uppdrag” Detta driver företagets uthålliga förbättringsarbete genom att kombinerar Tillit, Pedanteri och Snällhet på ett unikt sätt.

 
Kraven som företag ska uppfylla för att kunna bli Årets företagare i Jönköpings län
 
Äga & Driva
Inneha ett betydande ägande av företaget. Man ska ha majoritetsägande. Det går bra med finansiärer om ägaren är näst största ägare. Eftersom utmärkelsen går till företagaren är det viktigt att hen är verksam i företaget. Det innebär att man ska ha företaget som sin huvudsakliga sysselsättning. Viktigt eftersom det är företagaren som är i fokus och därmed dennes inflytande och påverkan som ska belönas.
 
Ledare & Förebild           
Genom gott ledarskap vara en god förebild och ambassadör för företagare.
Exempel på det är att företagaren tar samhällsansvar och/eller deltar i lokalsamhället och/eller har påverkat politiken till godo för andra/ företagare i regionen och/eller uppmuntrar mångfald.
 
Kreativitet & Innovation    
Visa prov på att vara extra kreativ och företagsam på ett sätt som bör premieras.
Exempel på det är att hen gjort något nytt inom sin bransch, utvecklat en befintlig produkt och/eller banat väg för nya sätt med sitt företagande.
 
Lönsamhet & Tillväxt
Ha uthålligt god lönsamhet. Med god lönsamhet avses att den är långsiktigt stabil eller att man har återinvesterat i företaget för fortsatt tillväxt. Företagets marginal ska jämföras med andra i samma bransch, inte med alla andra branscher.
 
Formella krav     
Inte ha några betalningsanmärkningar i närtid. Betalningsanmärkningen ska ställas i relation till verksamheten. Företagaren får inte nyligen vara dömd i domstol.

Kriterierna är gemensamma för lokal-, regional- och riksnivå.
 
Källa: Företagarna.

Text: Anna Svensson

Företagarna har gjort en ”Myndighetsranking 2017” som undersökte myndigheternas service och bemötande. Hela nio av elva myndigheter får sämre resultat jämfört med den undersökning som genomfördes år 2013. Det är sex av myndigheterna som har sin lägsta notering sedan de inkluderades i rankingen. Med en tillbakagång på hela åtta procent vad gäller service och bemötande har Arbetsmiljöverket den största negativa utvecklingen jämfört med föregående undersökning. Sämre service och bemötande hotar tillväxten och nya jobb.  
 
Denna myndighetsranking är baserad på företagares erfarenheter av följande elva myndigheter, det vill säga Skatteverket, Migrationsverket, Bolagsverket, Polisen, Transportstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsmiljöverket samt den svarandes kommun. Sedan år 2004 har Företagarna gjort återkommande mätningar av hur småföretagen upplever bemötandet och servicenivån hos olika myndigheter.
 
Hoppas på bättre service av myndigheter
Företagarna hoppas att denna undersökning ska kunna hjälpa myndigheter att förbättra sin service gentemot mindre företag genom att ge en fastställd uppfattning på hur myndigheten betraktas av Sveriges småföretagare. I årets undersökning har Företagarna utökat betygsättningen till tre olika kategorier. Enkät skickades ut i december år 2016 till drygt
4 500 företagare. Av dessa svarade 33 procent på enkäten och omkring samma andel slutförde den helt. Studien genomfördes av Företagarna.
 
Transportstyrelsen i blåsväder
Frida Boklund som är regionchef för Företagarna i Jönköping berättar att i toppen finns Skatteverket.
– På tredje plats när det gäller service och bemötande kommer Transportstyrelsen som just nu är i blåsväder angående myndighetens IT-upphandling. Undersökningen gjordes innan den kris som nu råder. Det är troligt att resultatet hade sett annorlunda ut eftersom förtroende bygger också på känslan av rättssäkerhet och där har det ju i det här fallet brustit, förklarar Frida Boklund.
 
Bättre dialog, servicegarantier och digitalisering
Företagarna menar att det inte är en acceptabel utveckling och Företagarna hoppas att myndigheterna tar till sig av detta.
– Regelkrångel tillsammans med många andra svåra omständigheter som kompetensbrist och hotet om införandet av en entreprenörsskatt riskerar både jobben och tillväxten i Sverige. Riktlinjerna för ärendehantering hos myndigheter måste bli både tydligare och enklare. Förbättringar skulle exempelvis kunna ske i form av bättre dialog, servicegarantier och digitalisering, säger Boklund.
 
Förbättringar kan leda till fler jobb
Sveriges småföretag förtjänar bättre än detta, och med både förbättrad och förenklad myndighetsservice, samt minskat regelkrångel, skulle möjligheterna till fler jobb och ökad tillväxt förbättras.
– Det kommer vi på Företagarna fortsätta kämpa för. Det finns en bild av att det är storföretagen som skapar sysselsättning och driver tillväxten i Sverige. Men faktum är att fyra av fem jobb skapas i småföretag, och att drygt 99 procent av landets företag har färre än 50 anställda. Företagarna ser därför med oro på hur utvecklingen sett ut de senaste åren vad gäller myndigheters service och bemötande gentemot småföretag, berättar Frida.
 
Företagare måste få mer tid till sin kärnverksamhet
Företagarna arbetar för att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. En avgörande komponent i det arbetet är att företagare måste få mer tid till sin kärnverksamhet.
– Och ägna mindre tid på att fylla i blanketter, ha myndighetskontakter och upprätthålla komplicerad och tidskrävande administration. Regler kommer så klart alltid finnas, lika så behovet av administration. Men företagares vardag kan både förenklas och förbättras inte minst genom att förbättra servicen hos de myndigheter som Sveriges småföretag på regelbunden basis måste ha kontakt med. Därför är det mycket oroande att Företagarnas myndighetsranking år 2017 visar på att det snarare går i motsatt riktning, avslutar hon.
 
Fakta
 
Studien genomfördes av Företagarna och följande underlag består av företagares svar på dessa tre formuleringar.
 
• ”Med utgångspunkt från dina erfarenheter vill vi att du betygsätter följande myndigheter utifrån service och bemötande på en skala 1 till 5, där 1 betyder mycket dåligt och 5 betyder mycket bra”.
 
• ”Med utgångspunkt från dina erfarenheter vill vi att du betygsätter följande myndigheter utifrån ditt förtroende till dem på en skala 1 till 5, där 1 betyder mycket lågt och 5 betyder mycket högt”.
 
• ”Har du behövt ägna tid och resurser på att lämna uppgifter till följande myndigheter?”
 
Källa: Företagarna.

Text: Anna Svensson

En tillväxtkartläggning av små och medelstora företag har genomförts under perioden mars till juni år 2017 av CMA Research AB på uppdrag av Almi Företagspartner AB, som är baserad på telefonintervjuer med 1 943 vd:ar över hela Sverige. Enligt undersökningen är tillväxtambitionerna bland företagen i Jönköpings län näst högst i Sverige, 88 procent säger att man vill växa i någon grad.
                                                                                      
En klar majoritet av de svenska små och medelstora företagen har en ambition att växa, 84 procent svarar att man vill växa i någon grad. Nästan hälften av dessa, 48 procent, har en hög eller mycket hög ambition att växa. Men tillväxtviljan skiljer sig åt mellan olika delar i landet. Störst är tillväxtviljan i Kronobergs län följt av Jönköping, Östergötland och Stockholm. Flest företag med skalbara affärsidéer, det vill säga att affärsmodellen kan hantera en ökad produktion och expansion till en låg merkostnad finns i Skåne.
 
I högkonjunktur finns positiva viljor
Lars Mårdbrant som är kommunikationsdirektör på Almi berättar att gällande framtiden är tillväxtviljan för svenska företag utan tvekan hög.
– Vi är nu mitt i en högkonjunktur och det är positivt att så stor andel av företag visar en vilja att växa. Vilket i grunden är ett sunt beteende på en väl fungerade marknad. Det urvalet av vd:ar och företagsledare som deltagit i undersökningen tillhör små och medelstora företag oberoende av bransch, och undersökningen är jämn fördelad över hela Sverige. Resultaten av undersökningen går att bryta ned länsvis, säger Lars Mårdbrant.
 
Tillväxtviljan ökar beroende på antalet anställda 
Lars fortsätter berätta att undersökningen visar också på att det finns skillnader beroende på ålder, genus och företags storlek.
– Vi kan till exempel se i undersökningen att tillväxtviljan ökar när företaget har två eller fler anställda. För att kunna behålla eller öka konkurrenskraften är det nödvändigt att företaget ständigt utvecklar och förnyar produkterna och tjänsterna. Om företaget inte gör det blir man förre eller senare omsprungen av konkurrenter. Det är bra att fyra av tio företag är medvetna om detta och utvecklar sitt sortiment. Ett annat sätt att se på resultaten är att sex av tio företag inte gör det vilket är oroande, förklarar Mårdbrant.
 
Det finns en potential för den nationella marknaden
Fyra av tio företag som inte har en export idag uppger att det finns en potential för företagets produkter/tjänster på en nationell marknad, men har inte tagit steget att expandera utomlands. – I många fall kan företag behöva en knuff i rätt riktning för att göra verklighet av den potential som finns i företaget. Det kan vara fråga om att minska barriären genom ökad kunskap om vad det innebär att verka på en internationell marknad till exempel genom att överföra kunskaper från andra företagare, berättar Lars.
 
Via undersökningen förstår man företagen bättre
Den här undersökningen är viktig för att förstå tillväxtföretagens drivkrafter. Almi vill förstå vad företagen finns och hur de ser ut, men även vilka problem man ser i samband med tillväxt.
– I undersökningen rankade företagen problemet med att hitta rätt kompetens som största hindret för fortsatt tillväxt. Vi skulle behöva djupdykning i frågan definiera tydligare vad företagen menar med kompetens. Är det fråga om utbildning, praktisk erfarenhet eller kanske en fråga om inställning och attityd? Företagens tillväxtambitioner styrs i hög grad av den internationella konjunkturs utveckling. Särskilt företag i traditionella branscher på mogna marknader. Men för innovativa, nytänkande företag finns en potential även i en nedåtgående konjunktur, avslutar Mårdbrant.
 
 
Fakta
 
Undersökningen en tillväxtkartläggning av små och medelstora företag

• Företag med två eller fler anställda har tillväxtambitioner i högre grad jämfört med enmansföretag. Av de företag som vill växa uppger 60 procent att man också vill öka antalet anställda inom en treårsperiod.

 

• Företag som inte vill växa anger att företagsledaren har hög ålder eller andra verksamheter som orsak. Ytterligare en viktig orsak är en ovilja att anställa.

 

• 38 procent av företagen har under de senaste tre åren lanserat en ny eller väsentligt förbättrad produkt eller tjänst på marknaden.

 

• Nystarts- och enmansföretag har i lägre grad än andra företag nyligen lanserat en ny eller förbättrad produkt/tjänst.

 

• 42 procent av företagen uppger att de, under de kommande tre åren, har för avsikt att lansera en ny eller väsentligt förbättrad produkt eller tjänst på marknaden.

 

• 24 procent av företagen exporter idag. Av de som inte har export uppger 42 procent att det finns en potential för företagets produkter/tjänster på en internationell marknad.

 

• Av företag med hög till mycket hög ambition att växa har 18 procent behov av stöd i form av affärsutveckling.

 

• De områden dessa företag anser viktigast att utveckla är marknad/försäljning och att effektivisera rutiner/produktion.

 

• De flesta företagen, 76 procent, har inte behov av ytterligare finansiering. Detta gäller särskilt för nystarts- och enmansföretag.

 

• Av de företag som har finansieringsbehov upplever 43 procent det som svårt att få finansiering.

 

• Det största hindret att växa för företag med hög till mycket hög ambition att växa är att hitta rätt kompetens.

 
Källa: Almi.
 
Text: Anna Svensson

Att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 var ett av Stefan Löfvens viktigaste vallöften 2014. Men med mindre än tre år kvar är Sverige långt från att vinna EM-guld i jobbskapande. Det behövs 340 000 nya jobb om vi ska klara målet.
Regeringens senaste prognos är att Sverige inte kommer under 6 procent arbetslöshet under de närmaste åren. Jämförbara länder som Tyskland har cirka 4 procent arbetslöshet. Antalet inskrivna arbetslösa ökar. Skillnaderna i arbetslöshet är alltjämt betydande mellan utlandsfödda och infödda, mellan unga och medelålders, och mellan låg- och högutbildade.

En granskning av regeringens reformer visar på dåliga resultat:

– Traineejobb. Det enskilt största löftet gällde 32 000 traineejobb. Åtgärderna skulle gå till arbetslösa utan erfarenhet och kombineras med utbildning. I maj i år hade 473 personer fått en traineetjänst. Det är 1,5 procent av det uppsatta målet.

– Extratjänster. 20 000 subventionerade anställningar utlovades. I verkligheten har 3 713 personer fått en plats, 18 procent av målsättningen.

– Utbildningskontrakt. 20 000 arbetslösa unga skulle få ett utbildningskontrakt med möjlighet att påbörja eller återgå till gymnasiestudier. I maj hade endast 2 555 personer ett utbildningskontrakt. 

– Beredskapsjobb. Regeringen utlovade för ett år sedan 5 000 moderna beredskapsjobb i staten. I dag finns bara några hundra platser.

– Snabbspår. Insatsen ska hjälpa nyanlända med utbildning eller yrkeserfarenhet att snabbt hitta jobb inom sitt yrkesområde. Syftet är också att underlätta jobbmatchningen. I mars i år gick endast 1 200 personer ett snabbspår. 

– Matchningsanställning. Tillväxtverket får 50 miljoner kronor under 2017 för att skapa matchningsanställningar för nyanlända. Utfallet hittills ser svagt ut. 

Det är bra att regeringen har tuffa mål. Men konstgjorda åtgärder kan inte till pressa ner arbetslösheten tillräckligt. Vad som behövs är riktiga jobb. Regeringen måste genomföra reformer som ökar jobbtillväxten. 

Frigör utvecklingskraften hos företagen – jobbskaparna. Utvidga RUT-avdraget. Fila ned skattekilarna, sänk världens högsta marginalskatter. Lägg ned Arbetsförmedlingen. Skapa bättre möjligheter att lära sig jobbet på jobbet, stärk yrkesvuxenutbildningen och förbättra möjligheterna att lära sig svenska utanför arbetstid. Med sådana reformer kan Sverige nå jobbmålet år 2020.

Text: Carola Lemne som är vd på Svenskt Näringsliv och Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköping.

Landshövding Håkan Sörman har hos regeringen begärt att få lämna sitt uppdrag i förtid, och kommer att sluta den första oktober på grund av att Håkan och hans hustru inte har fått sitt privatliv att fungera på ett bra sätt med Håkans jobb som Landshövding.  Fru Marie-Louise Sörman har sedan länge av hälsoskäl ett behov av att tidvis vistas utanför stadsmiljö, då de är vid deras fritidshus på Österlen.
                                            
Håkan berättar att deras behov av att kunna ses mer tillsammans har ökat, eftersom de inte har kunnat träffas lika ofta pågrund av Håkans roll som Landshövding. Han förklarar att de har kommit upp i den åldern, då de bör ta tillvara den tid de har tillsammans och då väljer han att umgås med sin fru framför det hedrande uppdrag som han nu kommer att lämna efter knappt halva sin förordnandetid.
 
Jönköpings län kommer bli starkare
Jönköpings län är en mycket attraktiv del av landet och har redan idag medvind på många områden.
– Jag är övertygad om att länet kommer att bli ett ännu starkare kraftfält som den fjärde tillväxtregionen i Sverige. Det hade varit roligt att få vara med lite längre och arbeta för detta. Jag vill också tacka alla medborgare, företag, kyrkor, föreningar och kommuner som så vänligt har tagit emot Marie-Louise och mig. Det känns trist att behöva kliva av detta mycket speciella jobb, men vi tar med oss många fina minnen från vår tid i länet, säger Håkan Sörman.
 
Inte enkelt att lämna förtroendeuppdraget                                        
Han förklarar att det inte är enkelt att lämna ett förtroendeuppdrag som man har fått av regeringen.
– Jag sätter stort värde på civilminister Ardalan Shekarabi, som jag tycker har stora kunskaper och en tydlig vilja att utveckla välfärdssektorn. Därför är det extra tråkigt att inte kunna fullfölja mitt uppdrag, men jag är också glad för den förståelse som regeringskansliet har visat för min situation. Jag kommer självklart fullt ut ta ansvar för mina arbetsuppgifter fram till den 1 oktober, avslutar Håkan.

Text: Anna Svensson

Företagarna har undersökt fördelningen av män och kvinnor bland de högsta befattningshavarna i 278 000 Svenska aktiebolag. Frida Boklund som är regionchef på Företagarna i Jönköping berättar att det Företagarna kan konstatera är att det är långt kvar till en balans vad gäller könsfördelning bland företagsledarna, även om variationen mellan olika branscher och län till viss del är stor.
                                   
På nationell nivå ser Företagarna tydliga tendenser till en högre grad av balans inom sektorer som vård, omsorg och socialtjänst, samt det som kallas övriga konsumenttjänster, där exempelvis tvätterier, frisör- och skönhetssalonger samt inrättningar för kroppsvård inkluderas. Den sistnämnda är den enda branschen där kvinnliga företagsledare är i majoritet.
 
Eksjö i topp och Aneby i botten
På länsnivå placerar sig Jönköpings län återigen i botten. När det gäller kommunerna som ingår i undersökningen för länet ser Företagarna att Eksjö hamnar i topp medan Aneby hamnar i botten.
– Egentligen var det väl ingen överraskning att länet ligger i botten, det som är tråkigt är att siffrorna inte ens rör på sig i en positiv riktning. Jag träffar ständigt drivna och kompetenta unga kvinnor, jag undrar vart de tar vägen? Jag konstaterar att vi behöver uppmärksamma kvinnors företagande och chefskap mer, säger Frida Boklund.
 
Bättre möjligheter för kvinnor att starta företag
Företagarna arbetar för att det ska vara enkelt för alla, oavsett kön eller härkomst, att starta och driva företag i Sverige. 
– För att fler kvinnor ska ha möjlighet att starta och driva företag behövs ett antal åtgärder, därför vill företagarna bland annat att fler kvinnor ska ha möjlighet att starta och driva företag och att arbetet med att främja och synliggöra positiva exempel, samt att de kvinnliga entreprenörer som är förebilder stärks, berättar Frida.
 
Trygghetssystemen ska inte bara passa de anställda
Förbättring av tillgången till trygghetssystemen för flera företagare behöver göras.
 – Trygghetssystemen måste utformas så att de inte bara passar anställda, utan också att det kan användas av företagare, oavsett vilken företagsform de använder. Samt göra det billigare att anställa. Kostnaden för att anställa är ett av de främsta tillväxthindren i Sverige idag. Eftersom många kvinnor driver personalintensiva tjänsteföretag som påverkar höga arbetsgivarkostnader, sjuklöneansvar, rigida arbetsmarknadsregler och höga skatter drabbar kvinnors företagande särskilt hårt, förklarar Boklund.
 
Utökning av Rut-avdraget behövs
Företagarna vill att det snarast ska tillsättas en utredning. En utredning med ett brett mandat att föreslå utvidgning av hushållsnära tjänster för privatpersoner.
– Viktigt är att inte begränsa vinster i välfärden. Förslaget om vinsttak enligt Reepalus utredning skulle slå hårt mot kvinnors företagande över hela Sverige, säger Frida.
 
Text och foto: Anna Svensson

Den första juni anordnade Nässjö Näringsliv näringslivsträff på Draka Kabel i Nässjö. Som bestod av föredragshållare, rundvandring och god mat med 140 gäster. Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv AB berättar att det var en mycket innehållsrik kväll där deltagarna bland annat fick höra Carl-Johan Dalin som är VD på Draka Kabel som berättade om företagets utveckling från kris till framgång.

Jacob Sundberg från Nässjö Näringsliv var programvärd under näringslivsträffen på ett underhållande sätt mellan de olika programpunkterna. Näringslivsträffen bjöd på flera intressanta programpunkter och föreläsare. Carl-Johan hälsade alla välkomna till Draka Kabel. Företaget har huvudkontor och fabrik i Nässjö och försäljningskontor i Stockholm. Draka Kabel omsätter cirka 1,3 miljarder kronor.

Drakas fabrik i Nässjö ett föredöme
Företaget har gått från kris till lönsamhet och avsevärt förbättrat sitt resultat och är nu ett föredöme för övriga bolag i Italienska Prysmian koncernen. Efter ett intressant föredrag var det dags för rundvandring i grupper med engagerade guider som informerade och beskrev mycket utförligt hur kablarna tillverkas. Tillverkningen av kablar sker dygnet runt i fyra skift.  
     
Catena står för smarta fastigheter
Efter rundvandringen föreläste Benny Thögersen som är VD för Catena om intressanta logistikexempel på hur branscher förändrar sig för att möta nya marknader och kundkrav på en effektiv logistik. Ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer är nödvändigt för att lyckas. Benny visade och berättade om flera logistikfastigheter som Catena har byggt.
 
Catena satsar på fastigheter i Nässjö
Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv sammanfattade denna näringslivsträff med följande kommentarer. 
– Intersport kommer flytta sitt lager från Göteborg till Catenas fastighet i Nässjö som är 25 000 kvadratmeter stort. Intersport bygger upp automation i lagret, investerar och flyttar under hösten år 2018 in i lagret i Nässjö. Catena har också en ny fastighet i Nässjö där Höglands Logistik finns i anslutning till kombiterminalen i Nässjö, förklarar Claes Johansson.
 
Ledarskapsexperter livsände från sin Podast
Magnus Gnisterhed och Kim Karhu som är ledarskapsexperter föreläste om vad som krävs av dagens ledare. Deras föreläsning avslutades med livesändning av deras Podcast ”Ledarskap med Magnus & Kim”. Det var en mycket underhållande och uppskattad föreläsning. Fokus var på att ledarskapets attraktionskraft har visat sig avgörande när det gäller att knyta till sig och behålla nyckelkompetenser. 
 
Bättre ledare ger vassare verksamheter       
Claes berättar att Magnus Gnisterhed och Kim Karhu ville förmedla ett tydligt och bra ledarskap.
– Alla är ledare på ett eller annat sätt och kunde ta till sig flera goda råd till sina organisationer. Magnus och Kims föreläsning handlade om att med bra chefer och ledare kan företag göra sina verksamheter ännu bättre, säger Johansson.

Samverkan skola och näringsliv                       
Margareta Carlsson föreläste som samarbetet mellan skola och näringsliv, och kompetens försörjningsmodeller presenterades. Claes föreläste bland annat om vilka satsningar som har gjorts och som kommer att ske i Nässjö.
– Biltema, hamburgerrestaurangen Max är två exempel på kommande etableringar i Nässjö. Vi växer över 31 000 invånare och det sker flera företagssatsningar och det blir fler ackumulerade jobb totalt sett, säger VD Claes Johansson på Nässjö Näringsliv AB.

Text och foto: Anna Svensson