Den 20 maj arrangerade Nordic Infracenter Järnvägsfrukost på Hotell Högland i Nässjö. Där det fanns möjlighet att nätverka med järnvägsrelaterade företag och aktörer. Anders Karlsved som är project manager på Nordic Infracenter välkomnade alla till järnvägsfrukosten. Föreläste gjorde Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter, Roland Bång från Infranord och Jan Billberg från Railcare.
 
Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter informerade om att Trafikverket ställer krav på leverantörer i investerings- och underhållsprojekt för att minska infrastrukturens klimatpåverkan. Kraven gäller klimatpåverkan vid byggnation, de material som används och för framtida underhåll. Klimatkraven omfattar reduktion av klimatpåverkan i investeringsprojekt på över 50 miljoner. Trafikverket ställer även klimatkrav på armeringsstål, betong, cement, konstruktionsstål och drivmedel i investeringsprojekt med mindre än 50 miljoner och i alla underhållsentreprenader.
 
Vegetationsbekämpning på järnvägen
Roland Bång från Infranord berättade om mikrovågor kan utnyttjas för vegetationsbekämpning på den svenska järnvägen? Kemisk bekämpning ska upphöra åt Trafikverket och nya miljövänliga metoder måste hittas. Vad finns under forskning och utveckling? Idag kan man torka fuktskador i hus med mikrovågor. Man kan även torka virke. LTU har forskat på detta område. Nya tester är gjorda för att värma asfalt med mikrovågor. När det gäller risker och möjligheter. Vem kan betala för tester och utveckling? Vi har föreslagit test för TRV och tycker att TRV ska betala. Hur farligt är strålningen? Vi vill att TRV:s experter ska testa, granska och godkänna.
 
Batteridriven underhållsmaskin
Jan Billberg berättade om hur Railcare ska minska sina fossila utsläpp med 40 procent till år 2025. Railcare har under 2021 lanserat världens första och största underhållsmaskin med 100 procent batteridrift. MPV (Multi Purpose Vehicle) som den kallas är ett stort steg för att nå det uppsatta målet. Den batteridrivna maskinen är ett arbetsfordon med mångsidigt användningsområde inom järnvägsunderhåll, och kan dessutom ses som en stor powerbank på järnvägen för att driva andra underhållsmaskiner. MPV har varit i drift ungefär åtta månader och visat mycket goda resultat. Men även här finns utvecklingspotential.
 
Möjligheter för hållbarhetsarbete
Anders Karlsved som är project manager på Nordic Infracenter berättar att det absolut viktigaste är arbetet för klimatet och att titta på möjligheter inom järnvägsbranschen.
- Det är många företag som arbetar med hållbarhetsarbete som har satt nivån och därför är det betydelsefullt att få de företagen hit så att de kan inspirera. Föreläsarna Roland Bång och Jan Billberg
berättade om möjligheter att tänka nytt inom hållbarhetsarbetet för järnvägsbranschen. Vi är inne i den kanske största förändringen någonsin för järnvägsbranschen. Det liknar nästan skedet från förr i tiden då det först fanns segelbåtar och sedan kom motorbåtarna. Det finns gigantiska utmaningar för järnvägsbranschen med hållbarhetsarbete. De satsningar som företagen vill göra med hållbarhetsarbete, kommer att vara en stor fördel inför framtiden inom järnvägsbranschen, säger Anders Karlsved. 

​Text och foto: Anna Svensson 

​Den 13 maj på Elmias Produktionsmässor och på Elmias kongressavdelning arrangerade Företagarna och Svenskt Näringsliv två evenemang med fokus på näringslivets kompetensförsörjning. I syfte för att länets företagare har svårt att hitta nya medarbetare. Under dagen var det scensamtal där politiker från alla riksdagspartier som fick svara på hur de tänker kring dessa utmaningar och vilka lösningar de vill få till. 
 
Dessutom var det i ett konferensrum på Elmia samtal mellan företagare och politiker där det var fokus på företagens behov och hur de tänker kring sin framtida kompetensförsörjning och hur politiker tänker gällande kompetensförsörjningen i framtiden.
 
Företagen efterfrågar all yrkesinriktad kompetens
Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län och Frida Boklund som är regionchef på Företagarna i Jönköpings län berättar att de kan konstaterar att samarbete mellan företag och gymnasium och utbildningar är viktigt.
- Det företagen efterfrågar mest är all yrkesinriktad kompetens. Samtidigt är det många företag som även söker efter rätt attityder och inställningar hos de arbetssökande. Det kan vara färdig examinerade studenter som har gått ett gymnasialt yrkesprogram eller som har gått en yrkesinriktad utbildning som har den kompetens företag söker. Det finns många yrkesutbildningar och det behövs fler yrkesutbildningar. Det är bra att yrkesutbildningar startas av personer med yrkeserfarenhet, men personer som undervisar behöver ha gått en kurs i pedagogisk för att kunna undervisa så bra som möjligt. Kompetensförsörjningen kommer det även vara fokus på i framtiden, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
 
Det finns brist på personal med rätt kompetens
Anna och Frida berättar vidare att i Sverige behöver det vara fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar. Jämfört med många andra länder, där är det fler som väljer yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar.
- Vi hoppas att alla yrkesprogram på gymnasium kommer att vara högskoleförberedande men att elever kan välja bort det. Vilket i så fall kan göra att fler elever vågar välja yrkesprogram. Exempelvis så behövs det fler elektriker än vad som finns och det är flera yrkesinriktade företag som får tacka nej till uppdrag på grund av att de inte hittar personal med rätt kompetens, säger Anna Gillek och Frida Boklund.
 
Ett system behövs som bibehåller kontakter
Anna och Frida förklarar att kommunikation mellan företag, gymnasium och utbildningar behöver förbättras eftersom det är en hygienfaktor som det borde skapas ett system för.
- Skolor och utbildningar behöver få veta ännu mer om vilka företag som har möjlighet att erbjuda arbeten och praktikplatser. Det finns bra fungerade kommunikationer mellan vissa företag, gymnasium och utbildningar men ännu fler behöver engagera sig. Ett system som bibehåller kontakter och kommunikationerna vore betydelse fullt. Vi vet att yrkesinriktade gymnasieprogram och yrkesutbildningar leder till jobb, därför är det viktigt att arrangera samtal om förbättringar, berättar Anna och Frida.
 
Mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram
Anna och Frida fortsätter att förklara att många företag vill bli mer attraktiva inom sitt yrke. Ofta är det föräldrarna som påverkar sina ungdomar till vilket gymnasieprogram de ska välja.
- Därför måste även föräldrarna få mer information om yrkesinriktade gymnasieprogram. De som har gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram har en yrkesroll de kan jobba med, även om de vill jobba med något annat om några år eller utbilda sig till något annat yrke. Dessutom är det viktigt att företagen inom olika yrken arbetar med innovation och hållbarhet som gör att medarbetare får vara med om förändringar, säger Anna och Frida.
 
Några av politikernas åsikter gällande kompetensförsörjning 
 
Acko Ankarberg Johansson, KD.
 
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ungdomar och deras föräldrar behöver god studie- och yrkesvägledning för att veta var jobben finns och hur man får den kompetens som krävs för framtida jobb. Därför är skolans studie- och yrkesvägledare viktiga. De ska ha rätt kompetens för jobbet och bör ha möjlighet att fortbilda sig genom praktik på olika arbetsplatser för att bäst följa utvecklingen inom arbetslivet.”
 
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Gymnasieprogrammen behöver en närmare koppling till arbetslivet och det finns delar i regelverket som hindrar en god samverkan. Det behöver rättas till och varje kommun behöver finna former för kontinuerlig samverkan mellan skola och näringsliv. Näringslivets olika branscher behöver å sin sida hitta former för god samverkan med skolan.”
 
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Yrkesutbildningar behöver vara prioriterade i hela landet.  Det handlar både om gymnasieutbildningar och Yrkeshögskolan.”
 
Eric Westroth, SD.
 
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet? 
”Utbildning och kompetensförsörjning är nyckelfaktorer för små företags möjlighet att växa. På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden. Tyvärr ser vi idag yrkesutbildningar som inte fylls med elever, dels då dessa inte direkt ger högskolebehörighet och då riskerar anses vara ”mindre attraktiva”. Vi behöver höja statusen på dessa utbildningar och informera såväl personal i grundskolan som SYV:ar och föräldrar om den möjligheten till arbete som en yrkesutbildning ger. Under snart två decennium har vi sett en sjunkande ansökningsgrad till yrkesprogrammen på gymnasiet och detta är en trend som behöver brytas.”
 
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Ytterligare ett sätt att möta företagens behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar. Lokala utbildningar med anknytning till lokalt företagande ska bevaras och utvecklas, gärna i direkt samarbete med företagen. Vi kan också tänka oss att man identifierar yrkesutbildningar där det finns en brist på arbetskraft och erbjuder ett högre studiebidrag för elever som väljer dessa utbildningar. Vi behöver premiera utbildningar som leder till riktiga jobb och fokus när man erbjuder utbildningar måste i högre utsträckning ligga på anställbarhet. Vi får inte heller glömma de mellan 600.000 och 700.000 i Sverige som inte är självförsörjande. Dessa behöver ställas krav på att göra sig anställningsbara, primärt genom krav på att införskaffa sig tillräckliga kunskaper i svenska språket, men också samtidigt att ge dem med relevanta utbildningar från sina hemländer en möjlighet att validera dessa samt ges möjlighet att komplettera med utbildning för att uppnå svenska krav. Har man ingen utbildning, skall man ges möjlighet att gå en utbildning som leder till jobb. Dessa möjligheter behöver kopplas till ekonomiska incitament, där man premieras av flit och studieframgångar. Arbetslinjen skall hela tiden vara gällande dvs att det alltid skall löna sig att arbeta istället för att stapla bidrag uppepå varandra. Arbetsförmedlingen spelar också en roll för att matcha arbetssökande mot företagens behov och reformeringen av Arbetsförmedlingen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Samt att vikten av myndighetens närvaro på landsbygden beaktas. ”
 
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Vi behöver se över de utbildningar som vi vet leder till jobb. Få arbeten i vår region kräver universitetsstudier, samtidigt som man skriker efter arbetskraft i andra yrken. Vi vill se över möjligheten att göra yrkesgymnasiet två-årigt, där man efter två år kan erhålla en yrkesexamen, samtidigt som man ger studenterna möjligheten att gå ett tredje år, då man primärt koncentrerar sig på de teoretiska studier som ger högskolebehörigheten. Då ger man eleverna valet efter två år om man vill fortsätta på universitet, samtidigt som man efter endast två år av företrädelsevis praktiska studier, har en yrkesexamen och kan börja förvärvsarbeta om man önskar detta. Vi behöver också höja de statliga stöden till yrkeshögskolan, för att ge möjligheter till omskolningar som leder till jobb.”
 
Leif Andersson, C.
 
Vilka utmaningar finns gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Rätt utbildade medarbetare och att det går att få tag på dessa.”
 
Vilka lösningar behövs gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Snabba utbildningsmöjligheter som yrkesvux och yrkeshögskola som med kort varsel kan utbilda medarbetare till rätt kompetens. Använd Region Jönköping som samordnare mellan branscher och utbildningsanordnare, (både privata och offentliga) så vi ser behoven av olika medarbetare i bättre tid.”
 
Vilka förbättringar behövs inför framtiden gällande kompetensförsörjning inom näringslivet?
”Låt fristående arbetsförmedlare matcha arbetssökande med de lediga jobben. Genomför moderniseringen av arbetsrätten för att spegla dagens arbetsmarknad. Höj status på yrkesprogram genom garanterade jobb såväl sommarjobb som jobb efter utbildning. Bättre studie- och yrkesvägledning.”
 
Text: Anna Svensson
Foto: Anna Svensson
Foto: Svenskt Näringsliv

Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv berättar att fler än vartannat företag i Jönköpings län utsattes för brott under 2021. Hälften av dessa företag lät bli att anmäla då man inte tycker att det är värt besväret. Kostnaderna för dessa brott uppgår bara i Jönköpings län till närmare 3 miljarder kronor. “Siffrorna är skrämmande” enligt undersökning av Svenskt Näringsliv.
 
Anna berättar vidare att frågan om hur brott och otrygghet påverkar näringslivet har kommit att bli en av de mest prioriterade för företagen. Den påverkar företag inom alla branscher, stora som små. Svenskt Näringsliv har i en ny undersökning tittat på hur brott och otrygghet påverkar näringslivet i Jönköpings län. Resultatet visar att fler än vartannat företag i länet utsatts för brott under det föregående året. Det motsvarar hela 5 000 företag och kostnaderna uppgår till 3 miljarder kronor, bara i Jönköpings län.
 
Bara hälften som väljer att anmäla
Gillek förklarar att siffrorna är skrämmande och är antagligen ännu högre eftersom mörkertalet är stort. Det är pengar som företagen exempelvis hade kunnat lägga på att anställa fler medarbetare och utveckla verksamheten.
- Av de brottsdrabbade företagen är det bara hälften som väljer att anmäla. Detta eftersom man bland annat tror att polisen inte kommer reagera på anmälan. Undersökningen visar även att 4 procent av företagen övervägt att lägga ned hela eller delar av verksamheten, på grund av utsattheten för brott, säger Anna Gillek.
 
Viktigt att kartlägga omfattningen och mörkertalet
Anna fortsätter förklara att den uteblivna tillväxten och de uteblivna arbetstillfällena slår mot Jönköpings län och samhället i stort.
- Det innebär en miljardförlust för staten i form av förlorade skatteintäkter. Man måste förstå att brottsligheten mot företagen drabbar hela samhällsekonomin. Det är framöver viktigt att kartlägga omfattningen och mörkertalet när det gäller brott mot företag för att öka prioriteringen av dessa brott. Det krävs att Polisen får ett tydligare uppdrag för att bekämpa brott mot företag, berättar Gillek.
 
Stora mängden brott som drabbar företag
Karin Johansson som är vice vd på Svenskt Näringsliv anser att Svenskt Näringsliv i flera år pekat på den stora mängden brott som drabbar företag.
- Men utvecklingen går fortsatt åt fel håll, allt fler företag vittnar om ökad brottsutsatthet. Det är helt oacceptabelt och politiker, polis och myndigheter måste nu börja ta brotten mot företagen på större allvar, säger Karin Johansson.
 
FAKTA
 
Nationella siffror

• Undersökningen visar att brotten mot företagen under 2021 kostade drygt 100 miljarder kronor.
• Direkta kostnader för stölder, inbrott, snatterier, bedrägerier och cyberbrott var cirka 42 miljarder kronor.
• Investeringar för att förebygga brott låg på 29,5 miljarder kronor, och intäktsförlusterna uppskattades till 18 miljarder kronor. Till det kommer också andra indirekta kostnader på minst 10 miljarder kronor.

 
Källa: Svenskt Näringsliv.

​Text: Anna Svensson

Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län berättar att företagsamheten växer i Jönköpings län. Jämfört med för fem år sedan har andelen invånare som är med och driver företag ökat i nästan alla kommuner. Högst andel företagsamma invånare finns i Aneby, medan den största ökningen finns i Mullsjö. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.
 
Anna berättar vidare att Svenskt Näringsliv presenterar med jämna mellanrum ny statistik över företagsamheten i landets kommuner. Syftet är att visa om antalet företagsamma individer, som har ett juridiskt och strategiskt ansvar för ett företag, ökar eller minskar.

Kommunerna har en stor roll i att vara möjliggörare
Gillek förklarar att i årets mätning är Aneby den kommun i Jönköpings län som har högst andel företagsamma invånare, 16,2 procent. På andraplats återfinns Sävsjö med 13,5 procent. 
- Det är fantastiskt att det finns så många företagare i länet. Vi behöver fler som vågar ta risker och som startar och driver verksamheter. Här spelar kommunerna en stor roll i att vara möjliggörare för detta, säger Anna Gillek.

Företagsamheten har ökat i alla länets kommuner
Anna fortsätter förklara att jämfört med för fyra år sedan har företagsamheten ökat i alla länets kommuner. Den största ökningen står Mullsjö och Aneby för.
- Alla kommuner behöver fler företagare och ett starkare företagsklimat. Det är så vi finansierar vår välfärd. Därför är det positivt att fler vågar ta steget och bli företagare. Ett starkt Jönköpings län kräver ett starkt näringsliv, berättar Anna. 
 
FAKTA
 
Om undersökningen
​
Uppgifterna hämtas från UC AB i början av året och utgår från en totalundersökning av antalet företagsamma personer, snarare än antalet företag. En företagsam människa definieras som en person som antingen har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, alternativt är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. En person räknas enbart en gång, oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Det finns därför fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid.
​
Källa: Svenskt Näringsliv.

Text: Anna Svensson  

Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län berättar att många av företagen i Jönköpings län har svårt att rekrytera personal. Detta visar resultat enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som undersökt företagens rekryteringsbehov, eftersökta utbildningsnivåer och rekryteringsvägar under den 11 november till den 26 november 2021. Det finns en stark optimism bland näringslivet i Jönköpings län. Samtidigt anger 73 procent av de företag i länet som letar personal att de har svårt att rekrytera. Det har lett till att 2 av 10 rekryteringsförsök helt misslyckats det senaste halvåret.
 
Anna berättar vidare att företagen letar med ljus och lykta för att hitta rätt kompetens till sina företag men har väldigt svårt att hitta nya medarbetare. Det sätter käppar i hjulen för både investeringar och tillväxt. Fler än vartannat företag har under det senaste halvåret försökt att rekrytera. Den utbildningsnivå som flest företag i vårt län letar efter är gymnasial yrkeskompetens. Gymnasial yrkeskompetens har varit den mest eftersökta kompetensen under väldigt lång tid. Med denna utbildningsbakgrund finns riktigt goda möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet för elever som väljer gymnasiets yrkesprogram eller för de som skolar om sig genom en yrkesutbildning.
 
Tjänster som inte krävde några särskilda förkunskaper
Gillek förklarar att i enkäten anger även många företagare att de försökt rekrytera till tjänster som inte krävde några särskilda förkunskaper. Utav dessa upplevde en majoritet att det trots detta var svårt att hitta personal. 
- Det är anmärkningsvärt att så många företag har svårt att hitta personal till tjänster som inte kräver någon särskild utbildning eller speciella förkunskaper. Detta samtidigt som 42 000 länsbor inte är självförsörjande. Här behöver det ske verklig förändring. Om företagen lyckas anställa fler blir också fler självförsörjande, vilket är en win-win för hela samhället, säger Anna Gillek.  
 
Engagemang, ansvarstagande och serviceinriktad
Anna fortsätter förklara att den vanligaste orsaken till att det har varit svårt för företagen att få tag i de medarbetare som de haft behov av är bristen på personer med den yrkeserfarenhet och utbildning de har behov av.
- Vid sidan av specifik yrkeskompetens pekas rätt attityd, engagemang, ansvarstagande och serviceinriktad ut som de förmågor som har störst betydelse vid en rekrytering. Undersökningen visar även att sociala medier numer har kommit att bli den vanligaste rekryteringsvägen för företagen i Jönköpings län. Den rekryteringsväg som leder till flest rekryteringar är dock fortsatt informella kontakter. Det är tydligt att företagen använder i allt högre utsträckning prövar nya rekryteringsvägar. För första gången är sociala medier den vanligaste rekryteringsvägen, även om man fortsatt når störst framgång genom informella kontakter, säger Gillek. 
 
Behöver satsas på fler yrkesutbildningar
Anna anser att det som behöver bli bättre för företag när det gäller att kunna rekrytera kompetent personal är att det behöver satsas på fler yrkesutbildningar som företag efterfrågar, som ska leda till att de färdigutbildade anställs på företag.
- Även på gymnasium behöver det finns fler yrkesinriktade program som är anpassade efter företags önskemål. Viktigt är att näringsliv, gymnasium och utbildning har bra dialog, för att elever och arbetsgivare bättre ska förstå varandra. Exempelvis är det inom branscherna transport och logistik, IT och tillverkningsindustrin som är behov av rekrytering i Jönköpings län. Under åren 2019, 2020 och 2021 är det många företag som har haft svårt att rekrytera i Jönköpings län, berättar Anna.
 
Hållbarhet och innovation
Gillek förklarar att många företag kommer fortsättningsvis inför framtiden arbeta med hållbarhet i Jönköpings län, för att de vill nå Sveriges klimatmål. Samtidigt påverkas företagens elförsörjning när antalet kärnkraftverk i Sverige minskar.
- Inför framtiden är det flera företag som har en mindre trygg elförsörjning. Vilket innebär att vissa företag kommer att påverkas av att maskiner behöver startas om när strömavbrott sker på deras företag. Dessutom är det många företag som vill satsa på ännu mer innovation framöver eftersom företag är behov av bland annat nya maskiner, avslutar Anna.

Text: Anna Svensson

Nordic Infracenter arrangerade Framtidens Järnvägs resultatkonferens inom järnvägsbranschen den 18 mars på Hotell Högland i Nässjö. Under konferensen presenterades de avslutade projekten Samarbetsprojekt AR-tillämpning för järnväg, Utredning avseende tågteknikerutbildning, Samarbetsprojekt 3D printing, Digitala LIA-handböcker för lokförare och det avslutade forskningsuppdraget Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschens SME företag.
 
Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter startade konferensen med att hälsa de inbjudna personerna från järnvägsbranschen välkomna och höll en presentation av Framtidens Järnväg. Hans-Inge berättade att Framtidens Järnväg har bedrivit forskningsuppdrag och samverkansprojekt för att lyfta nya spännande idéer och väcka tankar inom järnvägsbranschen, för att utveckla konkurrenskraften, tillväxten och innovation. Resultaten av samtliga projekt och forskningsuppdrag har haft stor betydelse för järnvägsbranschen. Alla de redovisade samarbetsprojekten uppfyller de mål och omfattningar som vi hade ställt upp vid uppstart. Alla de redovisade projekten och forskningsuppdragen är viktiga på så vis att de pekar på utvecklingsmöjligheter i järnvägsbranschen.
 
Nordic Infracenters nya projektledare
Nya projektledaren för Nordic Infracenter Anders Karlsved hälsades välkommen och presenterades. Anders berättade att hans koppling till Nässjö är att han varit ansvarig för företaget Eldon. I rollen som projektledaren för Nordic Infracenter är han ödmjuk för den kunskap som redan finns och han tycker det ska bli intressant att lära sig mer. En liten hobby som Anders har är att vara med och utveckla bolag. Han ser fram emot att träffa alla. Anders vill och kommer att besöka företag och verksamheter som samarbetar med Nordic Infracenter.
 
”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”
John Larsson Tydal System AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”. Syftet med projektet var att utforska möjligheterna att lösa problem för järnvägen med hjälp av AR, augmented reality. John förklarade att Augmented reality, eller ”förstärkt verklighet” som det heter på svenska, innebär att man tittar på världen genom en kamera. I kameravyn lägger man till ett extra informationslager i realtid, baserat på det man ser. När man tittar på till exempel ett geografiskt objekt så får man extra information om objektet. Det kan handla om beteckningar, förklaringar, klassificeringar eller avstånd till olika objekt. Använder man en mobilkamera så kan informationen dessutom kombineras med data från mobilens kompass, accelerometer och GPS. Då kan man placera ut virtuella objekt på skärmen eller ersätta objekt med förbättrade virtuella versioner.
 
Arbetsnamnet på appen är RailGIS
John förklarade vidare att en prototyp som Tydal Systems har byggt är programmerad med Flutter och använder sig av kodbiblioteket Wikitude samt data från Trafikverket. Den fungerar både för Android och iOS. För att appen ska fungera som tänkt så måste appen ha behörighet till GPS och kamera och platstjänsten måste vara påslagen. Arbetsnamnet på appen är RailGIS. Prototypen visar i nuläget ett objekt i taget, det vill säga en järnvägssignal. Den använder sig av kompassriktningen från GPS:en i mobilen, samt avstånd till objektet och visar namnet på signalen baserat på Trafikverkets öppna data.
 
”Utredning avseende tågteknikerutbildning”
Michael Carlsson från Solberga station AB och Matz Magnusson från Magnusson & Kennberg Varumärkesutveckling AB redovisade projektet ”Utredning avseende tågteknikerutbildning”.
Detta projekts syfte var hur en tågteknikerutbildning kan byggas upp till en attraktiv utbildning för arbetsmarknaden, för såväl studenter som branschföretag. Michael berättade att detta projekt handlade om hur skulle en framtida, långsiktigt hållbar, eftergymnasial utbildningsmodell för tågtekniker ska kunna byggas upp för att bli mer attraktiv för utbildningsanordnare, näringsliv och studenter? En viktig del i detta projekt var den workshop som hölls 2021-11-04 i Nässjö med delegater som representerade verkstadsföretag, fordonsägare och skolor, där behov och önskemål om kompetensinsatser diskuterades och värderades. Denna workshop anordnades av Nordic Infracenter och där Solberga Station AB var föredragande.
 
Lämnar utbildningen med en bred kunskap
Michael berättade vidare att en viktig slutsats som framkom i workshopen var att man som bransch var mest betjänt av att studenten lämnar utbildningen med en bred kunskap om järnvägsfordons- teknik överlag, och att det är enklare att bygga på den med specialiseringar när de väl finns ute hos arbetsgivarna. Man såg det också som viktigt att utbildningen inte bara är tekniskt inriktad utan även personlighetsutvecklande på områden som föreslåses av arbete i team, logiskt tänkande och språkkunskaper.
 
Få fler studenter att välja tågteknikerutbildning
Matz berättade om varumärkens betydelse hos personer och han berättade om en person som hade tatuerat appel loggan på grund av att personen har samma värderingar som varumärket appel har.  Dessa värderingar har appel byggt upp för sitt varumärke. Människor knyter sig gärna till varumärken. Om vi ska marknadsföra yrket inom tågbranschen för att locka fler sökande till utbildningar och anställningar, vad ska vi bygga marknadsföringen på då? Vad är speciellt med det här yrket? Målsättningen är att vår marknadsföring ska få fler studenter att känna till, uppskatta och så småningom välja, en tågteknikerutbildning.
 
”Samarbetsprojekt 3-D printing”
Sebastian Proper från RISE AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt 3-D printing” för reservdelar till järnvägen. Syftet med uppdraget var att undersöka möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar. Sebastian berättade att vilka möjligheter respektive hinder finns det med design för additiv tillverkning av till exempel reservdelar för olika applikationer inom järnvägsindustrin. Kan detta göras med bibehållen eller ökad säkerhetsnivå och kvalitet? En Illustrationen som togs fram inom ett Swerea 3D3 projekt för ett par år sedan, visar schematiskt de olika delstegen som ingår i kedjan från idé till färdig komponent inklusive nödvändig efterbehandling och kvalitetssäkring. Modellen är applicerbar på vilket råmaterial som helst men antalet delsteg och omfattningen av dessa kan variera.
 
Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare”
Sebastian förklarade att i uppdraget har möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar undersökts. Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare” valdes för att utvärdera tekniken. Komponenten har i dag utgått ur sortimentet men kan tänkas behöva tillverkas i små serier vilket lämpar komponenten för additiv tillverkning. Utrymmet för omkonstruktion av komponenten gör också att krafterna i additiv tillverkning kan demonstreras på ett bra sätt.
 
En additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning
Sebastian berättade att komponenterna tillverkades med en additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning med laser (L-PBF). Med denna teknik byggs komponenten upp lager för lager i en pulverbädd där en laser smälter det givna lagret efter en 3D-modell som delats upp i lager genom en mjukvara. De tillverkade komponenterna genomgick sedan efterbehandling i form av supportborttagning, gängtappning, polering och blästring. De resulterande komponenterna blev lyckade och visade på att additiv tillverkning kan användas för reservdelar till järnvägen.
 
”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”
Jonas Norrman från IMCG AB och Annki Edström från IMCG AB föreläste och redovisade forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”. Jonas och Annki berättade att IMCG lyfter innovativa företag och organisationer till nästa nivå och ut på marknaden. När det gäller marknaden för järnvägsunderhåll så är det hög marknadskoncentration som råder, cirka 10 procent av företagen står för 50 procent av omsättningen. Företagen är små, ett medianföretag i anläggningsbranschen har 8 anställda och omsätter 14 msek.
 
Kvalitativ studie omfattade 24 intervjuer
Jonas och Annki berättade vidare att med forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och branschens SME-företag” var syftet att specifikt titta på små och medelstora företag inom järnvägsunderhåll klarlägga problemställningar i samarbetsprocesser avseende innovation, järnvägsbranschens och akademins inställning och attityd till dessa frågor samt förslag till förbättringsarbetet och vad som krävs för en utvecklad samverkan. Denna kvalitativa studie omfattade 24 intervjuer med företrädare för SMF, branschorganisationer, YH-utbildare, universitet, utredare samt beslutsfattare i kombination med litteraturstudier.
 
Utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation
Jonas och Annki förklarade att resultaten indikerar att det redan pågår samverkan mellan företag inom järnvägsunderhållsbranschen och utbildningsverksamheter på YH- och högskolenivå, även om omfattningen är relativt blygsam speciellt vad gäller de små och medelstora företagen. Båda typerna av aktörer är positivt inställda till mer samverkan även med innovation som inriktning, men pekar samtidigt på en rad strukturella svårigheter både i branschen som sådan och inom utbildningssektorn för detta område. Dessa omfattar bland annat hur branschen efter nedläggningen av Banverket har kommit att domineras av några få aktörer i kombination med en mängd mycket små bolag, frånvaron av innovationsinriktade. Av intervjuerna och litteraturstudien framgår att utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation. Inom YH beror detta på att utbildningen till sin karaktär är fokuserad mer på vad branschen efterfrågar just nu och där studenterna ska kunna gå direkt från utbildning in i specifika yrken.
 
”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”
Johnny Lüppert från TCC AB och Mathilda Idhult från TCC AB föreläste och redovisade projektet ”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”. Johnny och Mathilda berättade att syftet med projektet var att undersöka situationen avseende en digitalisering av LIA-handboken för lokförarutbildningarna i Sverige. Detta då det både från branschen och utbildningsanordnarna finns ett uttalat behov att förenkla, kvalitetssäkra och förtydliga återkopplingen från genomförandet av de yrkeskvalificerande praktikperioderna. Målet med samarbetsprojektet är att, via faktaunderlag och analyser i slutrapporten, klargöra situationen och ge förutsättningar till efterföljande projekt, aktiviteter och utbildningsinsatser.
 
Skapa en grund för LIA-handboken
Johnny Lüppert och Mathilda berättar vidare att projektet blev beviljat för att undersöka om och i så fall hur en eventuell utformning av en digital LIA-handbok skulle se ut. Ett flertal frågeställningar behövde besvaras under arbetets gång för att skapa en grund som den digitala LIA-handboken sen ska bygga på. I dagsläget har den studerande ansvar för sin LIA-handbok och ansvarig hos utbildningsanordnaren att samla in, dokumenterar och sammanställer den studerandes resultat och bedömningar efter det att LIA-perioden är slut.
 
Fakta
 
Framtidens Järnväg
 

• Framtidens Järnväg är ett treårsprojekt (2019-2022) som bedrivs under varumärket Infracenter och ägs av Nässjö Näringsliv AB.
• Målet är att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv inom områdena teknisk utveckling, innovation och tillämpad forskning med syftet att utveckla konkurrenskraften och tillväxten hos järnvägsföretag.
• Framtidens Järnväg ägs av Nordic Infracenter.

 
Källa: Nordic Infracenter.

Text och foto: Anna Svensson

Anna Gillek som är regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att det finns stora skillnader mellan kommunerna i Jönköpings län när det gäller hur stor andel av den kommunala verksamheten som köps in från företag, föreningar och stiftelser. Det visar en sammanställning av en undersökning från Svenskt Näringsliv med statistik från SCB år 2022.
 
Anna berättar vidare att SCB sammanställer varje år hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Jönköpings län har andelen ökat från 5,10 procent år 2002 till 8,80 procent år 2020. Totalt har andelen ökat i 10 av länets 13 kommuner. Varje år görs många affärer mellan kommunerna och näringslivet. Det handlar om både varor och tjänster. Allt från vardagliga saker som mjölk till skolmatsalen, till vem som driver äldreboendet eller vilka som sköter kommunens parker och grönytor.
 
Hur man lyckas med inköpsprocessen spelar stor roll
Gillek förklarar att i vilken utsträckning som en kommun väljer att handla av näringslivet och hur man lyckas med inköpsprocessen spelar stor roll för både kommunernas ekonomi och den långsiktiga utvecklingen.
- Trots att kommunerna i Jönköpings län handlar mer av näringslivet än för 20 år sedan, så är skillnaderna mellan kommunerna stora. I samtliga kommuner uppgår inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet, säger Anna Gillek.
 
Får mer värde för varje skattekrona
Anna anser att genom att arbeta strategiskt med inköp kan kommunerna spara pengar utan att det drabbar kvaliteten i verksamheterna.
- Tvärtom kan fler och bättre affärer med näringslivet utveckla verksamheterna, bidra till innovationer och att vi får mer värde för varje skattekrona, berättar Gillek.
 
Jönköping är även den kommun som ökat sina inköp
Anna förklarar att enligt Svenskt Näringslivs granskning visar resultaten att Jönköping, med 12,07 procent, är den kommun i länet där högst andel kommunal verksamhet köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Strax bakom återfinns Habo där inköpen uppgår till 10,02 procent av den totala budgeten. Jönköping är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan år 2002.
 
En kommun måste inte göra allt själv
Gillek berättar att lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Gnosjö kommuns verksamheter, med endast 4,60 procent av den totala budgeten.
- Aneby, Eksjö och Mullsjö är den enda kommunerna som gått mot strömmen och kraftigt minskat sina inköp sedan 2002. En kommun måste inte göra allt själv. När vi nu ser att välfärdens finansiering nu blir en allt större utmaning för landets kommuner, måste varje skattekrona användas på ett mer effektivt sätt. Och då finns det stora fördelar i att göra fler och bättre affärer med näringslivet, säger Anna.

Text: Anna Svensson 

Anna Gillek som är regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att konjunkturutvecklingen fortsätter vara stark i Jönköpings län. Drygt hälften av företagen i Jönköpings län tror på ökad försäljning och produktion det kommande halvåret. Men problem med kompetensbrist och leveranskedjor samt elbrist hotar företagens investeringar och tillväxt. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel i Jönköpings län.   
 
Anna berättar vidare att i Svenskt Näringslivs löpande konjunkturundersökning svarar 53 procent av Företagarpanelen i Jönköpings län att de har ökat sin produktion och försäljning under det senaste halvåret. När det gäller utsikten om 6 månader får vi samma svar 53 procent av företagen tror att deras försäljning och produktion kommer att vara högre. Endast 6 procent tror på lägre nivåer och 39 procent på oförändrade nivåer.
 
Stor del av företagen ser positivt på framtiden
Gillek förklarar att det är tydligt att konjunkturuppgången håller i sig och att en stor del av företagen ser positivt på framtiden.
- Många av företagen tror även att antalet anställda kommer att öka om sex månader. I Jönköpings län svarade hela 46 procent av företagen att de tror på en ökning, vilket är högst i landet. Svenskt Näringsliv undersöker löpande konjunkturutvecklingen och övriga aktuella frågor hos våra medlemsföretag genom internetundersökningen ”Företagarpanelen”. Totalt skickades enkäten ut till 577 företag i Jönköpings län och 43 procent är svarsfrekvensen. Undersökningen genomfördes mellan 9 november och 26 november, säger Anna Gillek.

Svårt att hitta personal med rätt kompetens
Anna fortsätter förklara att det är positivt att närmare hälften av företagen i vårt län uppger att de tror att antalet anställda kommer att öka.
- Samtidigt har många fortsatt svårt att hitta personal med rätt kompetens. Kan inte företagens efterfrågan på medarbetare med behövd kompetens fyllas så kommer det självfallet påverka företagens utveckling och i förlängningen också deras tillväxt och konkurrenskraft. Kompetensbristen är inget nytt problem. Den märks i alla branscher och förstärks alltså i konjunkturuppgången. För att få fler i arbete krävs både möjlighet till utbildning och reformer som stärker drivkrafterna för att arbeta och att anställa, berättar Gillek.
 
Sverige är i stort behov av reformer
Gillek menar att problemen på arbetsmarknaden skall ses i ljuset av Sveriges stora utanförskap och att det finns 1,3 miljoner människor i yrkesverksam ålder, varav drygt 42 000 i Jönköpings län, som inte är självförsörjande.
- Vi har fortfarande stora problem med matchning på arbetsmarknaden. Trots behov av kompetens är det svårt för dem som står längst från arbetsmarknaden att komma in. Sverige är i stort behov av reformer och utbildningarna måste motsvara företagens behov och det ganska omgående, säger Anna.
 
Tillverkande företag vittnar om förseningar och leveransproblem
Anna berättar att när det kommer till investeringar och näringslivets förväntningar så är det en lite mer avvaktande utveckling jämfört med försäljningen. 
- För riket uppger 34 procent att de tror på ökade investeringar kommande sex månader, och siffran för Jönköpings län ligger på samma nivå, 35 procent. Det finns såklart smolk i glädjebägaren trots bra framtidsutsikter. Många tillverkande företag vittnar om förseningar, leveransproblem och skenande elpriser. För att företagens positiva förväntningar ska kunna bli verklighet måste dessa problem lösas omgående. Dessutom har den ökande smittspridningen inneburit en kraftig nedgång inom besöksnäring, hotell-och restaurang. Det behövs nu direkta och snabba krisåtgärder för att hjälpa dessa företag som drabbas återigen, avslutar Anna.  

​Text: Anna Svensson

Den 24 november arrangerade Nässjö Näringsliv eventet ”Nässjö Näringsliv knackar på” som denna gång ägde rum hos Nevotex i Nässjö. Detta event är en ny mötesform där Nässjö Näringsliv besöker företag i kommunen för att få en inblick i deras verksamheter, tillsammans med inbjudna företag och verksamheter. Under eventet fanns det möjlighet för besökarna att ställa frågor, nätverka och mingla samtidigt som det bjöds på kvällsmacka och lärorika föreläsningar.
 
Konferencier under kvällen var Erik Nygårds som är affärsutvecklare på Nässjö Näringsliv som humoristiskt hälsade alla gäster välkomna med att berätta om sitt träningsmål och ville förmedla att oavsett vilket mål man sätter är det viktigt att jobba mot mål att nå och lägga ribban på en nivå så att man tar sig över den. Viktigt är att sätta mål som både är utmanande och möjliga att nå.
 
Nevotex har en framgångsrik historia
Lars Fritz som är tredje generationen av ägarfamiljen och som är styrelseordförande på Nevotex föreläste om sin farfar Albert Fritz och om företagets intressanta och framgångsrika historia.
- Albert Fritz hade jobbat ihop pengar som gjorde att han kunde bli kompanjon med engelsmannen Henry I C Lovegrove som hade grundat Nevotex 1886, under namnet Nässjö Vaddfabrik. 
 
Tre generationers påverkan
Albert Fritz tog över företaget 12 år senare och företaget ägs fortfarande av familjen Fritz. Vaddfabriken har tidigare funnits vid Norra Målen i Nässjö och skälet till att den var lokaliserad dit var för att det fanns en å som skapade vattenkraft till maskinerna. Albert etablerade ytterligare två vaddfabriker en i Bodafors och en i Aneby där det också var vattenkraft som drev maskinerna, berättade Lars Fritz. Dessutom berättade Lars om företagets utveckling fram till idag. Han beskrev de olika generationernas påverkan som att farfadern hade utvecklat verksamheten och hans far hade förvaltat verksamheten och att han för egen del inte hade fördärvat företaget.   
 
Företagets produkter säljs över hela världen
Thom Nilsson som är koncernchef på Nevotex berättade att Nevotex som leverantör av tyg, läder, konstläder, gardiner, övrigt sortiment och produktion som de stora huvudproduktgrupperna.
- För 2020 var omsättningen för Nevotex 316 miljoner kronor och 2021 blir omsättningen nästan 400 miljoner kronor och det har varit ett bra år 2021. Nevotex Group består av bolag placerade i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland och Litauen. Huvudkontoret finns i Nässjö och våra produkter och tjänster säljs över hela världen. Nevotex har 150 anställda, berättade Thom Nilsson.
 
Kunderna efterfrågade hållbara produkter
Nevotex arbetar med hållbarhet och Thom Nilsson föreläste tillsammans med Sandra Comstedt som har hand om inköp, kvalitet & miljö på Nevotex och hållbarhetskonsulten Patrik Sundberg. Thom berättade att satsningen på att arbeta med hållbarhet var för att kunderna efterfrågade hållbara produkter. En god känsla är att vi på Nevotex kan bidra till att göra världen bättre. Patrik förklarade att arbeta med hållbarhet handlar inte bara om miljön utan också om ekonomi som att ha en god lönsamhet och en bra och hälsosamma arbetsförhållanden. Patrik berättade att Nevotex har ett pågående viktigt arbete med hållbarhet och allt som görs har en påverkan på omgivningen och samarbetspartners.
 
Fokus på fyra av FN:s globala mål
Sandra Comstedt berättade att Nevotex hållbarhetsarbete började med att brainstorma med medarbetare om vad och hur kan Nevotex kan arbeta med hållbarhet. Nevotex har valt att fokusera på fyra av FN:s globala mål, jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar konsumtion och produktion och bekämpa klimatförändringarna. Thom berättade bland annat att Nevotex inom konsumtion och produktion före 2025 ska nå 100 procent Öko-tex certifierade möbeltyger och när det gäller läder så ska vi uppnå 50 procent kromfria läder före 2025 i vårt sortiment. Nevotex är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001, och arbetar kontinuerligt med förbättringar kopplade till FN:s globala mål för hållbar utveckling. För närvarande är vårt kvalitets- och hållbarhetsarbete inriktat på verifiering för ISO 26000, en internationell standard för organisationers samhällsansvar.
 
Nyrenoverade och välplanerade lokaler
Kent Karlsson som jobbar som kundsupport på Nevotex var en av guider som engagerat visade upp de nyrenoverade och välplanerade lokalerna under rundvandringen. Han berättade om arbetet på kontoret och lagret i Nässjö. Bland annat visade Kent upp läder som exempelvis används vid tillverkning av fåtöljer. Han visade också tyger och andra produkter som används vid möbeltillverkning. Dessutom visade Kent företagets fina gym i samma byggnad som är till för att medarbetarna ska träna, motionera och må bra.
 
Flera satsningar i Nässjö kommun
Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv föreläste om satsningar som görs inom näringslivet i Nässjö kommun.
- En av satsningarna som just nu byggs i närheten av norra resecentret i Nässjö är region Jönköpings tågdepå som kommer cementera Nässjö’s goda läge i regiontrafiksystemet. Vidare bland annat bygger Lagerservice lager, Industrilås bygger ny fabrik, byggnationen för Max är påbörjad och byggnation för ny fastighet på Rådhusgatan-postgatan är i gång med flertalet hyreslägenheter som kommer fram. På handelsplatsen Almenäs fortsätts det med etableringar, några som har öppnat där är Skogsstyrelsen och Stadium outlet. Det är verkligen roligt att se Nevotex nyrenoverade och gedigna lokaler. Vi ser även hur ägare och ledning utvecklar Nevotex nu till en helt ny position berömmer, Claes Johansson.  

Text och foto: Anna Svensson