Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län berättar att många av företagen i Jönköpings län har svårt att rekrytera personal. Detta visar resultat enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som undersökt företagens rekryteringsbehov, eftersökta utbildningsnivåer och rekryteringsvägar under den 11 november till den 26 november 2021. Det finns en stark optimism bland näringslivet i Jönköpings län. Samtidigt anger 73 procent av de företag i länet som letar personal att de har svårt att rekrytera. Det har lett till att 2 av 10 rekryteringsförsök helt misslyckats det senaste halvåret.
 
Anna berättar vidare att företagen letar med ljus och lykta för att hitta rätt kompetens till sina företag men har väldigt svårt att hitta nya medarbetare. Det sätter käppar i hjulen för både investeringar och tillväxt. Fler än vartannat företag har under det senaste halvåret försökt att rekrytera. Den utbildningsnivå som flest företag i vårt län letar efter är gymnasial yrkeskompetens. Gymnasial yrkeskompetens har varit den mest eftersökta kompetensen under väldigt lång tid. Med denna utbildningsbakgrund finns riktigt goda möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet för elever som väljer gymnasiets yrkesprogram eller för de som skolar om sig genom en yrkesutbildning.
 
Tjänster som inte krävde några särskilda förkunskaper
Gillek förklarar att i enkäten anger även många företagare att de försökt rekrytera till tjänster som inte krävde några särskilda förkunskaper. Utav dessa upplevde en majoritet att det trots detta var svårt att hitta personal. 
- Det är anmärkningsvärt att så många företag har svårt att hitta personal till tjänster som inte kräver någon särskild utbildning eller speciella förkunskaper. Detta samtidigt som 42 000 länsbor inte är självförsörjande. Här behöver det ske verklig förändring. Om företagen lyckas anställa fler blir också fler självförsörjande, vilket är en win-win för hela samhället, säger Anna Gillek.  
 
Engagemang, ansvarstagande och serviceinriktad
Anna fortsätter förklara att den vanligaste orsaken till att det har varit svårt för företagen att få tag i de medarbetare som de haft behov av är bristen på personer med den yrkeserfarenhet och utbildning de har behov av.
- Vid sidan av specifik yrkeskompetens pekas rätt attityd, engagemang, ansvarstagande och serviceinriktad ut som de förmågor som har störst betydelse vid en rekrytering. Undersökningen visar även att sociala medier numer har kommit att bli den vanligaste rekryteringsvägen för företagen i Jönköpings län. Den rekryteringsväg som leder till flest rekryteringar är dock fortsatt informella kontakter. Det är tydligt att företagen använder i allt högre utsträckning prövar nya rekryteringsvägar. För första gången är sociala medier den vanligaste rekryteringsvägen, även om man fortsatt når störst framgång genom informella kontakter, säger Gillek. 
 
Behöver satsas på fler yrkesutbildningar
Anna anser att det som behöver bli bättre för företag när det gäller att kunna rekrytera kompetent personal är att det behöver satsas på fler yrkesutbildningar som företag efterfrågar, som ska leda till att de färdigutbildade anställs på företag.
- Även på gymnasium behöver det finns fler yrkesinriktade program som är anpassade efter företags önskemål. Viktigt är att näringsliv, gymnasium och utbildning har bra dialog, för att elever och arbetsgivare bättre ska förstå varandra. Exempelvis är det inom branscherna transport och logistik, IT och tillverkningsindustrin som är behov av rekrytering i Jönköpings län. Under åren 2019, 2020 och 2021 är det många företag som har haft svårt att rekrytera i Jönköpings län, berättar Anna.
 
Hållbarhet och innovation
Gillek förklarar att många företag kommer fortsättningsvis inför framtiden arbeta med hållbarhet i Jönköpings län, för att de vill nå Sveriges klimatmål. Samtidigt påverkas företagens elförsörjning när antalet kärnkraftverk i Sverige minskar.
- Inför framtiden är det flera företag som har en mindre trygg elförsörjning. Vilket innebär att vissa företag kommer att påverkas av att maskiner behöver startas om när strömavbrott sker på deras företag. Dessutom är det många företag som vill satsa på ännu mer innovation framöver eftersom företag är behov av bland annat nya maskiner, avslutar Anna.

Text: Anna Svensson

Nordic Infracenter arrangerade Framtidens Järnvägs resultatkonferens inom järnvägsbranschen den 18 mars på Hotell Högland i Nässjö. Under konferensen presenterades de avslutade projekten Samarbetsprojekt AR-tillämpning för järnväg, Utredning avseende tågteknikerutbildning, Samarbetsprojekt 3D printing, Digitala LIA-handböcker för lokförare och det avslutade forskningsuppdraget Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschens SME företag.
 
Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter startade konferensen med att hälsa de inbjudna personerna från järnvägsbranschen välkomna och höll en presentation av Framtidens Järnväg. Hans-Inge berättade att Framtidens Järnväg har bedrivit forskningsuppdrag och samverkansprojekt för att lyfta nya spännande idéer och väcka tankar inom järnvägsbranschen, för att utveckla konkurrenskraften, tillväxten och innovation. Resultaten av samtliga projekt och forskningsuppdrag har haft stor betydelse för järnvägsbranschen. Alla de redovisade samarbetsprojekten uppfyller de mål och omfattningar som vi hade ställt upp vid uppstart. Alla de redovisade projekten och forskningsuppdragen är viktiga på så vis att de pekar på utvecklingsmöjligheter i järnvägsbranschen.
 
Nordic Infracenters nya projektledare
Nya projektledaren för Nordic Infracenter Anders Karlsved hälsades välkommen och presenterades. Anders berättade att hans koppling till Nässjö är att han varit ansvarig för företaget Eldon. I rollen som projektledaren för Nordic Infracenter är han ödmjuk för den kunskap som redan finns och han tycker det ska bli intressant att lära sig mer. En liten hobby som Anders har är att vara med och utveckla bolag. Han ser fram emot att träffa alla. Anders vill och kommer att besöka företag och verksamheter som samarbetar med Nordic Infracenter.
 
”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”
John Larsson Tydal System AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt AR-tillämpning för Järnväg”. Syftet med projektet var att utforska möjligheterna att lösa problem för järnvägen med hjälp av AR, augmented reality. John förklarade att Augmented reality, eller ”förstärkt verklighet” som det heter på svenska, innebär att man tittar på världen genom en kamera. I kameravyn lägger man till ett extra informationslager i realtid, baserat på det man ser. När man tittar på till exempel ett geografiskt objekt så får man extra information om objektet. Det kan handla om beteckningar, förklaringar, klassificeringar eller avstånd till olika objekt. Använder man en mobilkamera så kan informationen dessutom kombineras med data från mobilens kompass, accelerometer och GPS. Då kan man placera ut virtuella objekt på skärmen eller ersätta objekt med förbättrade virtuella versioner.
 
Arbetsnamnet på appen är RailGIS
John förklarade vidare att en prototyp som Tydal Systems har byggt är programmerad med Flutter och använder sig av kodbiblioteket Wikitude samt data från Trafikverket. Den fungerar både för Android och iOS. För att appen ska fungera som tänkt så måste appen ha behörighet till GPS och kamera och platstjänsten måste vara påslagen. Arbetsnamnet på appen är RailGIS. Prototypen visar i nuläget ett objekt i taget, det vill säga en järnvägssignal. Den använder sig av kompassriktningen från GPS:en i mobilen, samt avstånd till objektet och visar namnet på signalen baserat på Trafikverkets öppna data.
 
”Utredning avseende tågteknikerutbildning”
Michael Carlsson från Solberga station AB och Matz Magnusson från Magnusson & Kennberg Varumärkesutveckling AB redovisade projektet ”Utredning avseende tågteknikerutbildning”.
Detta projekts syfte var hur en tågteknikerutbildning kan byggas upp till en attraktiv utbildning för arbetsmarknaden, för såväl studenter som branschföretag. Michael berättade att detta projekt handlade om hur skulle en framtida, långsiktigt hållbar, eftergymnasial utbildningsmodell för tågtekniker ska kunna byggas upp för att bli mer attraktiv för utbildningsanordnare, näringsliv och studenter? En viktig del i detta projekt var den workshop som hölls 2021-11-04 i Nässjö med delegater som representerade verkstadsföretag, fordonsägare och skolor, där behov och önskemål om kompetensinsatser diskuterades och värderades. Denna workshop anordnades av Nordic Infracenter och där Solberga Station AB var föredragande.
 
Lämnar utbildningen med en bred kunskap
Michael berättade vidare att en viktig slutsats som framkom i workshopen var att man som bransch var mest betjänt av att studenten lämnar utbildningen med en bred kunskap om järnvägsfordons- teknik överlag, och att det är enklare att bygga på den med specialiseringar när de väl finns ute hos arbetsgivarna. Man såg det också som viktigt att utbildningen inte bara är tekniskt inriktad utan även personlighetsutvecklande på områden som föreslåses av arbete i team, logiskt tänkande och språkkunskaper.
 
Få fler studenter att välja tågteknikerutbildning
Matz berättade om varumärkens betydelse hos personer och han berättade om en person som hade tatuerat appel loggan på grund av att personen har samma värderingar som varumärket appel har.  Dessa värderingar har appel byggt upp för sitt varumärke. Människor knyter sig gärna till varumärken. Om vi ska marknadsföra yrket inom tågbranschen för att locka fler sökande till utbildningar och anställningar, vad ska vi bygga marknadsföringen på då? Vad är speciellt med det här yrket? Målsättningen är att vår marknadsföring ska få fler studenter att känna till, uppskatta och så småningom välja, en tågteknikerutbildning.
 
”Samarbetsprojekt 3-D printing”
Sebastian Proper från RISE AB föreläste och redovisade ”Samarbetsprojekt 3-D printing” för reservdelar till järnvägen. Syftet med uppdraget var att undersöka möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar. Sebastian berättade att vilka möjligheter respektive hinder finns det med design för additiv tillverkning av till exempel reservdelar för olika applikationer inom järnvägsindustrin. Kan detta göras med bibehållen eller ökad säkerhetsnivå och kvalitet? En Illustrationen som togs fram inom ett Swerea 3D3 projekt för ett par år sedan, visar schematiskt de olika delstegen som ingår i kedjan från idé till färdig komponent inklusive nödvändig efterbehandling och kvalitetssäkring. Modellen är applicerbar på vilket råmaterial som helst men antalet delsteg och omfattningen av dessa kan variera.
 
Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare”
Sebastian förklarade att i uppdraget har möjligheter och hinder med att använda additiv tillverkning för att försörja järnvägens företag med reservdelar undersökts. Komponenten ”Rörkoppling för bryggutliggare” valdes för att utvärdera tekniken. Komponenten har i dag utgått ur sortimentet men kan tänkas behöva tillverkas i små serier vilket lämpar komponenten för additiv tillverkning. Utrymmet för omkonstruktion av komponenten gör också att krafterna i additiv tillverkning kan demonstreras på ett bra sätt.
 
En additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning
Sebastian berättade att komponenterna tillverkades med en additiv tillverkningsteknik kallad pulverbäddssmältning med laser (L-PBF). Med denna teknik byggs komponenten upp lager för lager i en pulverbädd där en laser smälter det givna lagret efter en 3D-modell som delats upp i lager genom en mjukvara. De tillverkade komponenterna genomgick sedan efterbehandling i form av supportborttagning, gängtappning, polering och blästring. De resulterande komponenterna blev lyckade och visade på att additiv tillverkning kan användas för reservdelar till järnvägen.
 
”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”
Jonas Norrman från IMCG AB och Annki Edström från IMCG AB föreläste och redovisade forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och järnvägsbranschen SME företag”. Jonas och Annki berättade att IMCG lyfter innovativa företag och organisationer till nästa nivå och ut på marknaden. När det gäller marknaden för järnvägsunderhåll så är det hög marknadskoncentration som råder, cirka 10 procent av företagen står för 50 procent av omsättningen. Företagen är små, ett medianföretag i anläggningsbranschen har 8 anställda och omsätter 14 msek.
 
Kvalitativ studie omfattade 24 intervjuer
Jonas och Annki berättade vidare att med forskningsuppdraget ”Brobyggande mellan akademi och branschens SME-företag” var syftet att specifikt titta på små och medelstora företag inom järnvägsunderhåll klarlägga problemställningar i samarbetsprocesser avseende innovation, järnvägsbranschens och akademins inställning och attityd till dessa frågor samt förslag till förbättringsarbetet och vad som krävs för en utvecklad samverkan. Denna kvalitativa studie omfattade 24 intervjuer med företrädare för SMF, branschorganisationer, YH-utbildare, universitet, utredare samt beslutsfattare i kombination med litteraturstudier.
 
Utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation
Jonas och Annki förklarade att resultaten indikerar att det redan pågår samverkan mellan företag inom järnvägsunderhållsbranschen och utbildningsverksamheter på YH- och högskolenivå, även om omfattningen är relativt blygsam speciellt vad gäller de små och medelstora företagen. Båda typerna av aktörer är positivt inställda till mer samverkan även med innovation som inriktning, men pekar samtidigt på en rad strukturella svårigheter både i branschen som sådan och inom utbildningssektorn för detta område. Dessa omfattar bland annat hur branschen efter nedläggningen av Banverket har kommit att domineras av några få aktörer i kombination med en mängd mycket små bolag, frånvaron av innovationsinriktade. Av intervjuerna och litteraturstudien framgår att utbildningar idag har mycket liten koppling till innovation. Inom YH beror detta på att utbildningen till sin karaktär är fokuserad mer på vad branschen efterfrågar just nu och där studenterna ska kunna gå direkt från utbildning in i specifika yrken.
 
”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”
Johnny Lüppert från TCC AB och Mathilda Idhult från TCC AB föreläste och redovisade projektet ”Digitaliserad LIA handbok för lokförare”. Johnny och Mathilda berättade att syftet med projektet var att undersöka situationen avseende en digitalisering av LIA-handboken för lokförarutbildningarna i Sverige. Detta då det både från branschen och utbildningsanordnarna finns ett uttalat behov att förenkla, kvalitetssäkra och förtydliga återkopplingen från genomförandet av de yrkeskvalificerande praktikperioderna. Målet med samarbetsprojektet är att, via faktaunderlag och analyser i slutrapporten, klargöra situationen och ge förutsättningar till efterföljande projekt, aktiviteter och utbildningsinsatser.
 
Skapa en grund för LIA-handboken
Johnny Lüppert och Mathilda berättar vidare att projektet blev beviljat för att undersöka om och i så fall hur en eventuell utformning av en digital LIA-handbok skulle se ut. Ett flertal frågeställningar behövde besvaras under arbetets gång för att skapa en grund som den digitala LIA-handboken sen ska bygga på. I dagsläget har den studerande ansvar för sin LIA-handbok och ansvarig hos utbildningsanordnaren att samla in, dokumenterar och sammanställer den studerandes resultat och bedömningar efter det att LIA-perioden är slut.
 
Fakta
 
Framtidens Järnväg
 

• Framtidens Järnväg är ett treårsprojekt (2019-2022) som bedrivs under varumärket Infracenter och ägs av Nässjö Näringsliv AB.
• Målet är att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv inom områdena teknisk utveckling, innovation och tillämpad forskning med syftet att utveckla konkurrenskraften och tillväxten hos järnvägsföretag.
• Framtidens Järnväg ägs av Nordic Infracenter.

 
Källa: Nordic Infracenter.

Text och foto: Anna Svensson

Anna Gillek som är regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att det finns stora skillnader mellan kommunerna i Jönköpings län när det gäller hur stor andel av den kommunala verksamheten som köps in från företag, föreningar och stiftelser. Det visar en sammanställning av en undersökning från Svenskt Näringsliv med statistik från SCB år 2022.
 
Anna berättar vidare att SCB sammanställer varje år hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Jönköpings län har andelen ökat från 5,10 procent år 2002 till 8,80 procent år 2020. Totalt har andelen ökat i 10 av länets 13 kommuner. Varje år görs många affärer mellan kommunerna och näringslivet. Det handlar om både varor och tjänster. Allt från vardagliga saker som mjölk till skolmatsalen, till vem som driver äldreboendet eller vilka som sköter kommunens parker och grönytor.
 
Hur man lyckas med inköpsprocessen spelar stor roll
Gillek förklarar att i vilken utsträckning som en kommun väljer att handla av näringslivet och hur man lyckas med inköpsprocessen spelar stor roll för både kommunernas ekonomi och den långsiktiga utvecklingen.
- Trots att kommunerna i Jönköpings län handlar mer av näringslivet än för 20 år sedan, så är skillnaderna mellan kommunerna stora. I samtliga kommuner uppgår inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet, säger Anna Gillek.
 
Får mer värde för varje skattekrona
Anna anser att genom att arbeta strategiskt med inköp kan kommunerna spara pengar utan att det drabbar kvaliteten i verksamheterna.
- Tvärtom kan fler och bättre affärer med näringslivet utveckla verksamheterna, bidra till innovationer och att vi får mer värde för varje skattekrona, berättar Gillek.
 
Jönköping är även den kommun som ökat sina inköp
Anna förklarar att enligt Svenskt Näringslivs granskning visar resultaten att Jönköping, med 12,07 procent, är den kommun i länet där högst andel kommunal verksamhet köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Strax bakom återfinns Habo där inköpen uppgår till 10,02 procent av den totala budgeten. Jönköping är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan år 2002.
 
En kommun måste inte göra allt själv
Gillek berättar att lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Gnosjö kommuns verksamheter, med endast 4,60 procent av den totala budgeten.
- Aneby, Eksjö och Mullsjö är den enda kommunerna som gått mot strömmen och kraftigt minskat sina inköp sedan 2002. En kommun måste inte göra allt själv. När vi nu ser att välfärdens finansiering nu blir en allt större utmaning för landets kommuner, måste varje skattekrona användas på ett mer effektivt sätt. Och då finns det stora fördelar i att göra fler och bättre affärer med näringslivet, säger Anna.

Text: Anna Svensson 

Anna Gillek som är regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att konjunkturutvecklingen fortsätter vara stark i Jönköpings län. Drygt hälften av företagen i Jönköpings län tror på ökad försäljning och produktion det kommande halvåret. Men problem med kompetensbrist och leveranskedjor samt elbrist hotar företagens investeringar och tillväxt. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel i Jönköpings län.   
 
Anna berättar vidare att i Svenskt Näringslivs löpande konjunkturundersökning svarar 53 procent av Företagarpanelen i Jönköpings län att de har ökat sin produktion och försäljning under det senaste halvåret. När det gäller utsikten om 6 månader får vi samma svar 53 procent av företagen tror att deras försäljning och produktion kommer att vara högre. Endast 6 procent tror på lägre nivåer och 39 procent på oförändrade nivåer.
 
Stor del av företagen ser positivt på framtiden
Gillek förklarar att det är tydligt att konjunkturuppgången håller i sig och att en stor del av företagen ser positivt på framtiden.
- Många av företagen tror även att antalet anställda kommer att öka om sex månader. I Jönköpings län svarade hela 46 procent av företagen att de tror på en ökning, vilket är högst i landet. Svenskt Näringsliv undersöker löpande konjunkturutvecklingen och övriga aktuella frågor hos våra medlemsföretag genom internetundersökningen ”Företagarpanelen”. Totalt skickades enkäten ut till 577 företag i Jönköpings län och 43 procent är svarsfrekvensen. Undersökningen genomfördes mellan 9 november och 26 november, säger Anna Gillek.

Svårt att hitta personal med rätt kompetens
Anna fortsätter förklara att det är positivt att närmare hälften av företagen i vårt län uppger att de tror att antalet anställda kommer att öka.
- Samtidigt har många fortsatt svårt att hitta personal med rätt kompetens. Kan inte företagens efterfrågan på medarbetare med behövd kompetens fyllas så kommer det självfallet påverka företagens utveckling och i förlängningen också deras tillväxt och konkurrenskraft. Kompetensbristen är inget nytt problem. Den märks i alla branscher och förstärks alltså i konjunkturuppgången. För att få fler i arbete krävs både möjlighet till utbildning och reformer som stärker drivkrafterna för att arbeta och att anställa, berättar Gillek.
 
Sverige är i stort behov av reformer
Gillek menar att problemen på arbetsmarknaden skall ses i ljuset av Sveriges stora utanförskap och att det finns 1,3 miljoner människor i yrkesverksam ålder, varav drygt 42 000 i Jönköpings län, som inte är självförsörjande.
- Vi har fortfarande stora problem med matchning på arbetsmarknaden. Trots behov av kompetens är det svårt för dem som står längst från arbetsmarknaden att komma in. Sverige är i stort behov av reformer och utbildningarna måste motsvara företagens behov och det ganska omgående, säger Anna.
 
Tillverkande företag vittnar om förseningar och leveransproblem
Anna berättar att när det kommer till investeringar och näringslivets förväntningar så är det en lite mer avvaktande utveckling jämfört med försäljningen. 
- För riket uppger 34 procent att de tror på ökade investeringar kommande sex månader, och siffran för Jönköpings län ligger på samma nivå, 35 procent. Det finns såklart smolk i glädjebägaren trots bra framtidsutsikter. Många tillverkande företag vittnar om förseningar, leveransproblem och skenande elpriser. För att företagens positiva förväntningar ska kunna bli verklighet måste dessa problem lösas omgående. Dessutom har den ökande smittspridningen inneburit en kraftig nedgång inom besöksnäring, hotell-och restaurang. Det behövs nu direkta och snabba krisåtgärder för att hjälpa dessa företag som drabbas återigen, avslutar Anna.  

​Text: Anna Svensson

Den 24 november arrangerade Nässjö Näringsliv eventet ”Nässjö Näringsliv knackar på” som denna gång ägde rum hos Nevotex i Nässjö. Detta event är en ny mötesform där Nässjö Näringsliv besöker företag i kommunen för att få en inblick i deras verksamheter, tillsammans med inbjudna företag och verksamheter. Under eventet fanns det möjlighet för besökarna att ställa frågor, nätverka och mingla samtidigt som det bjöds på kvällsmacka och lärorika föreläsningar.
 
Konferencier under kvällen var Erik Nygårds som är affärsutvecklare på Nässjö Näringsliv som humoristiskt hälsade alla gäster välkomna med att berätta om sitt träningsmål och ville förmedla att oavsett vilket mål man sätter är det viktigt att jobba mot mål att nå och lägga ribban på en nivå så att man tar sig över den. Viktigt är att sätta mål som både är utmanande och möjliga att nå.
 
Nevotex har en framgångsrik historia
Lars Fritz som är tredje generationen av ägarfamiljen och som är styrelseordförande på Nevotex föreläste om sin farfar Albert Fritz och om företagets intressanta och framgångsrika historia.
- Albert Fritz hade jobbat ihop pengar som gjorde att han kunde bli kompanjon med engelsmannen Henry I C Lovegrove som hade grundat Nevotex 1886, under namnet Nässjö Vaddfabrik. 
 
Tre generationers påverkan
Albert Fritz tog över företaget 12 år senare och företaget ägs fortfarande av familjen Fritz. Vaddfabriken har tidigare funnits vid Norra Målen i Nässjö och skälet till att den var lokaliserad dit var för att det fanns en å som skapade vattenkraft till maskinerna. Albert etablerade ytterligare två vaddfabriker en i Bodafors och en i Aneby där det också var vattenkraft som drev maskinerna, berättade Lars Fritz. Dessutom berättade Lars om företagets utveckling fram till idag. Han beskrev de olika generationernas påverkan som att farfadern hade utvecklat verksamheten och hans far hade förvaltat verksamheten och att han för egen del inte hade fördärvat företaget.   
 
Företagets produkter säljs över hela världen
Thom Nilsson som är koncernchef på Nevotex berättade att Nevotex som leverantör av tyg, läder, konstläder, gardiner, övrigt sortiment och produktion som de stora huvudproduktgrupperna.
- För 2020 var omsättningen för Nevotex 316 miljoner kronor och 2021 blir omsättningen nästan 400 miljoner kronor och det har varit ett bra år 2021. Nevotex Group består av bolag placerade i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland och Litauen. Huvudkontoret finns i Nässjö och våra produkter och tjänster säljs över hela världen. Nevotex har 150 anställda, berättade Thom Nilsson.
 
Kunderna efterfrågade hållbara produkter
Nevotex arbetar med hållbarhet och Thom Nilsson föreläste tillsammans med Sandra Comstedt som har hand om inköp, kvalitet & miljö på Nevotex och hållbarhetskonsulten Patrik Sundberg. Thom berättade att satsningen på att arbeta med hållbarhet var för att kunderna efterfrågade hållbara produkter. En god känsla är att vi på Nevotex kan bidra till att göra världen bättre. Patrik förklarade att arbeta med hållbarhet handlar inte bara om miljön utan också om ekonomi som att ha en god lönsamhet och en bra och hälsosamma arbetsförhållanden. Patrik berättade att Nevotex har ett pågående viktigt arbete med hållbarhet och allt som görs har en påverkan på omgivningen och samarbetspartners.
 
Fokus på fyra av FN:s globala mål
Sandra Comstedt berättade att Nevotex hållbarhetsarbete började med att brainstorma med medarbetare om vad och hur kan Nevotex kan arbeta med hållbarhet. Nevotex har valt att fokusera på fyra av FN:s globala mål, jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar konsumtion och produktion och bekämpa klimatförändringarna. Thom berättade bland annat att Nevotex inom konsumtion och produktion före 2025 ska nå 100 procent Öko-tex certifierade möbeltyger och när det gäller läder så ska vi uppnå 50 procent kromfria läder före 2025 i vårt sortiment. Nevotex är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001, och arbetar kontinuerligt med förbättringar kopplade till FN:s globala mål för hållbar utveckling. För närvarande är vårt kvalitets- och hållbarhetsarbete inriktat på verifiering för ISO 26000, en internationell standard för organisationers samhällsansvar.
 
Nyrenoverade och välplanerade lokaler
Kent Karlsson som jobbar som kundsupport på Nevotex var en av guider som engagerat visade upp de nyrenoverade och välplanerade lokalerna under rundvandringen. Han berättade om arbetet på kontoret och lagret i Nässjö. Bland annat visade Kent upp läder som exempelvis används vid tillverkning av fåtöljer. Han visade också tyger och andra produkter som används vid möbeltillverkning. Dessutom visade Kent företagets fina gym i samma byggnad som är till för att medarbetarna ska träna, motionera och må bra.
 
Flera satsningar i Nässjö kommun
Claes Johansson som är VD på Nässjö Näringsliv föreläste om satsningar som görs inom näringslivet i Nässjö kommun.
- En av satsningarna som just nu byggs i närheten av norra resecentret i Nässjö är region Jönköpings tågdepå som kommer cementera Nässjö’s goda läge i regiontrafiksystemet. Vidare bland annat bygger Lagerservice lager, Industrilås bygger ny fabrik, byggnationen för Max är påbörjad och byggnation för ny fastighet på Rådhusgatan-postgatan är i gång med flertalet hyreslägenheter som kommer fram. På handelsplatsen Almenäs fortsätts det med etableringar, några som har öppnat där är Skogsstyrelsen och Stadium outlet. Det är verkligen roligt att se Nevotex nyrenoverade och gedigna lokaler. Vi ser även hur ägare och ledning utvecklar Nevotex nu till en helt ny position berömmer, Claes Johansson.  

Text och foto: Anna Svensson

Från den 9 till 12 november 2021 arrangerades Elmia Subcontractor i Jönköping. Johanna Bjurevik som är mässansvarig för Elmia Subcontractor berättar sammanfattningsvis om Elmia Subcontractor att det har varit fantastiskt att så många utställare valde att ställa ut med tanke på pandemin. Både utställare och besökare är nöjda. Det personliga mötet har varit betydelsefullt både för utställare och besökare. Antal besök totalt 9652 på Elmia Subcontractor 2021.
 
Johanna berättar vidare att utställarna har varit tacksamma för den höga kvalitén på besökarna på Elmia Subcontractor 2021. Elmia har anpassat anläggningen för att det är en pågående pandemi, exempel på detta är bland annat bredare gångar i mässhallarna. Det handlar om att det ska vara smittsäkert på våra mässor. Bland utställarna har det varit många återkommande utställare men också några nya utställare.
 
Hållbarhet, smart industri, kompetens och samverkan
Bjurevik förklarar att det detta år varit företag representerade från 28 länder på Elmia Subcontractor.
- Både inrikes och utrikes besökare var det även i år på Elmia Subcontractor. Årets mässa hade fyra teman hållbarhet, smart industri, kompetens och samverkan. Något som var nytt för i år var att vi inte har haft scenprogram fysiskt på plats i hallarna, utan vi har valt att göra föreläsningarna från Studio Elmia, där föreläsningarna livesändes ut via skärmar som besökarna och utställarna kunde se. Vi ser att det är många företag som arbetar med hållbarhet och innovation för att kunna hänga med i utvecklingen, samtidigt är det många kunder till företag som kräver att företag arbetar med hållbarhet och innovation, berättar Johanna Bjurevik. Nu blickar vi framåt mot Elmia Subcontractor 2022.
 
Några av utställarna var Cascade, Andrénverken och Liljas plast group
 
Cascade visade en scanner monterad på en Cobot
Stefan François som är försäljningschef på Cascade från Mölndal berättar att Cascade brukar ställa ut på Elmia Subcontractor varje år. Cascade hjälper företag med Optisk mätteknik.
- Denna gång var det bättre än vi trodde med tanke på pandemin, så det har varit en väldigt bra mässa. Vi arbetar med 3D-scanning för kvalitetskontroll och mäter med ljus och kameror. Mätningarna görs dels med manuella system och dels med robotsystem främst mot tillverkningsindustrin exempelvis inom fordonsindustrin, flygbranschen, gruvindustrin och medicinbranschen. På mässan visar vi bland annat en automatiserad mätcell och en scanner monterad på en Cobot för enklare och snabbare mätningar. Vi försöker hela tiden arbeta med hållbarhet och så miljösmart som möjligt Cascade är även ISO certifierade och våra huvudleverantörer får stå för innovation. Vår målsättning är att förse våra kunder med bästa möjliga verktyg för att kunna göra deras tillvaro bättre, berättar Stefan François.
 
Andrénverken visade nya investeringar och tillgänglig kapacitet
Fredrik Stensson som är en av ägarna till Andrénverken i Smålandsstenar berättar att Andrénverken har varit med som utställare på Elmia Subcontractor tidigare. Andrénverken arbetar med komplett plåtbearbetning. 
- Vi har fått bra kontakter under mässan och vi har gjort ett bra förarbete inför mässan. Det vi vill visa på mässan är våra nya investeringar och vår tillgängliga kapacitet. Vi har tagit oss igenom pandemin och stärkt vår verksamhet. Idag är företag mer villiga att flytta hem produktion till Sverige. Vi vänder oss till exempelvis verkstadsindustrin, elektronikbranschen och livsmedelsbranschen. På mässan visar vi våra tillverkningsresurser som består av automatpressar, laserskärmaskiner, kantpressar, hydraul pressar, robotsvetsceller och automationslösningar. När vi arbetar med hållbarhet handlar det om att inte göra åt mer än det som vi behöver, hög kvalitét & effektiva processer är energisnåla så när vi arbetar sparar vi på resurserna vi har. När det gäller innovation inför framtiden så vill vi nå en högre automationsgrad och högre effektivisering. Vår målsättning handlar om vad våra kunder efterfrågar och det påverkar vår företagsutveckling. Våra flesta kunder är inom Sverige. Vår styrka är vår bredd eftersom vi kan arbeta med olika volymer samt erbjuda kompletta lösningar med vår tillverkningsresurs, säger Fredrik Stensson.  
 
Liljas plast group ett familjeföretag från Hillerstorp
Ägarna Kjell, Frida och Emil Granstrand på Liljas plast group som är ett familjeföretag från Hillerstorp berättar att Liljas plast har varit med som utställare på Elmia Subcontractor under flera år. Liljas Plast group tillhandahåller tekniskt formgods, i plast, silikon, gummi efter kundens krav.
- Det har varit roligt att mässan har öppnat upp och vi känner tillförsikt inför framtiden. På mässan har vi visat vår bredd att tillverka stora serier och små serier av produkter. Tillverkningen sker på olika platser i Sverige och i Kina. Vi har olika typer av kunder bland annat inom fordons-, säkerhet- och elektronikindustrin. När det gäller kompetensförsörjning samarbetar vi med högskolor och under mässan träffade vi elever som vi bjöd in till vår nybyggda fabrik i Hillerstorp. Vår målsättning är att ligga i framkant när det gäller teknik, innovation och även när det gäller hållbarhet, berättar Frida Granstrand och Kjell Granstrand.  

Text och foto: Arnold Svensson och Anna Svensson

Det börjar dra ihop sig för regionfinaler i EY Entrepreneur Of The Year 2021. Carlos Esterling som är ansvarig för EY Entrepreneur Of The Year Sverige berättar att finalerna kommer presenteras under november och december månad, och respektive vinnare tar sig sedan till den nationella finalen i Stockholms stadshus i början av 2022. Årets tävling kommer dessutom genomföras med en ny samarbetspartner som är den ideella organisationen Hand in Hand.
 
Carlos berättar vidare att nomineringsprocessen för världens främsta utmärkelse för entreprenörer, EY Entrepreneur Of The Year, är nu avslutad. EY har tagit del av hundratals nomineringar från hela landet. Efter djupintervjuer med entreprenörerna utses tio finalister som går vidare till regionfinaler som avgörs i sex städer i november och december. Först ut är region Öst och Norrköping och via Örebro, Göteborg, Malmö och Stockholm kommer de regionala finalerna vara till ända den 2 december i och med den norrländska galakvällen i Skellefteå. 
 
Kriterier för utmärkelserna
Carlos förklarar att entreprenörer som nomineras till utmärkelsen EY Entrepreneur Of The Year ska ha grundat ett företag som varit aktivt i minst fem år, har en omsättning på 10 miljoner alternativt har 10 anställda.
- För de respektive stjärnskottspriserna är upplägget detsamma, förutom att företaget i fråga endast behöver ha varit aktivt i tre år. SEB:s pris för bästa internationella tillväxt går till ett företag som har varit framgångsrikt utomlands. Samtliga entreprenörer bedöms utifrån våra grundkriterier, säger Carlos Esterling.
 
Juryn och utmärkelserna
Esterling fortsätter förklara att vinnaren i varje region utses av en extern och oberoende jury som består av nyckelpersoner inom det regionala näringslivet samt entreprenörer som tidigare vunnit utmärkelsen.
- Juryn granskar de tio finalisterna. Förutom huvudpriset delas följande priser ut; Årets kvinnliga stjärnskott, Årets manliga stjärnskott samt huvudsponsorn SEB:s pris Bästa internationella tillväxt. Det finns sammanlagt sju jurygrupper i EY Entrepreneur Of The YEar, en för respektive region och en för den nationella finalen. Samtliga jurygrupper utvärderar finalisterna utifrån våra sex grundkriterier; Entreprenörsanda, Ekonomisk utveckling, Strategisk inriktning, Inverkan på omvärlden, Innovation samt Personlig integritet och inflytande, berättar Carlos.
 
Inspirera morgondagens stjärnor
Carlos menar att utmärkelsen Sveriges främsta entreprenörer handlar om att uppmärksamma och hylla personer som, med en enorm drivkraft, lyckats åstadkomma någonting utöver det vanliga.
- Vi vill sprida entreprenörernas resor, för att inspirera morgondagens stjärnor. Det är många entreprenörer som i början av sin karriär tänkt att ”om de med så små medel, eller de förutsättningarna, kan lyckas så borde också jag kunna göra det”. För oss är det avgörande att entreprenörer som inte kommit lika långt på sin resa skall ta del av framgångsberättelser för att också våga och satsa på sin idé, säger Esterling.
 
Finalister har lyckats vara konkurrenskraftiga
Alla branscher kan vara med och har chans att vinna. Generellt är det en väldigt stor branschspridning varje år, och 2021 är inget undantag.
- Gemensamt för årets finalister är att de lyckats vara konkurrenskraftiga under pandemin, och att de har ett väldigt stort fokus på hållbarhet i sina företag. Sveriges främsta entreprenörer 2022 kommer tilldelas diplom och blommor. De regionala vinnarna går sedan vidare till en nationell final i Stadshuset i Stockholm januari 2022, och vinaren av EY Entrepreneur Of The Year Sverige får tävla i världsfinalen i Monte Carlo. Vinnarna kommer också motta en statyett. Vi tittar ständigt på utvecklingen av våra utmärkelser. Senast 2019 började vi dela ut Årets Sociala Entreprenör på nationell nivå, och ett par år tidigare var första gången vi delade ut Family Enterprise Award. Vi funderar och diskuterar varje år kring priskategorierna, för att alltid vara så aktuella som möjligt och följa samhället runt oss, förklarar Carlos.
 
Bra mix av branscher och geografisk tillhörighet
Precis som tidigare år så har vi fått in massvis med nomineringar. Det har varit en riktigt bra mix av såväl branscher som geografisk tillhörighet, och det ska väldigt kul att ta del av nya, fantastiska entreprenörsresor.
- När vi nu kliver in i en, förhoppningsvis, post pandemisk tid så önskar jag verkligen att den svenska entreprenörsandan tar fart ytterligare. Det fullkomligt kryllar av drivna personer, och kan vi bara inspirera någon att våga satsa på sig själv är rätt mycket redan vunnet för oss på EY, berättar Carlos.
 
EY har samarbete med Hand in Hand Sweden
Till årets upplaga av EY Entrepreneur Of The Year inleder EY ett samarbete med den ideella organisationen Hand in Hand Sweden. Samarbetet grundar sig i en gemensam tro på entreprenörskapet som en avgörande kraft för att stärka individer och samhällen. 
- Vi är mycket glada över det nya samarbetet med EY Entrepreneur Of The Year. Det är verkligen en perfekt match, då vi båda har entreprenörskapet i vårt dna. Hand in Hand arbetar med entreprenörskap som en väg ut ur fattigdom, och vi vet vilken avgörande kraft det är för att stärka individer och samhällen. Genom detta samarbete hoppas vi att fler ska uppmärksamma entreprenörernas betydelse för att lösa behov och utmaningar på lokal, nationell och global nivå, säger Stina Götbrink som är Generalsekreterare på Hand in Hand. 
 
Varmare och mer inkluderande entreprenörsklimat
Målsättningen med samarbetet är att ytterligare lyfta dagens och morgondagens entreprenörer.  
- Likt EY Entrepreneur Of The Year vill Hand in Hand vara med och bidra till ett varmare och mer inkluderande entreprenörsklimat. Det finns en oerhörd potential, förhoppningsvis kan vi tillsammans bidra till att förlösa den. Vi är således mycket glada över vår nya samarbetspartner, avslutar Carlos. 
 
FAKTA

Regionfinalerna 2021

Den 2 november, Norrköping, Region Öst.
Den 4 november, Örebro, Region Svealand.
Den 11 november, Göteborg, Region Väst.
Den 15 november, Malmö, Region Syd.
Den 19 november, Stockholm, Region Stockholm.
Den 2 december, Skellefteå, Region Norr.
 
Om nya partnern Hand in Hand 

Hand in Hands vision är en värld utan fattigdom. Genom utbildning, träning i entreprenörskap och tillgång till mikrolån hjälper vi framförallt kvinnor att starta små familjeföretag. Tack vare den ökade inkomsten kan de långsiktigt förbättra situationen för sig själva och sina familjer. Hand in Hands unika arbetsmodell för hjälp till självhjälp har hittills bidragit till att över 3,2 miljoner företag och 4,9 miljoner jobb har skapats eller vidareutvecklats i verksamhetsländerna (Indien, Afghanistan, Kenya och Zimbabwe). 
 
Om EY Entrepreneur Of The Year

EY Entrepreneur Of The Year är en av världens främsta utmärkelser för entreprenörer. Tävlingen startade i USA 1986 och i Sverige började utmärkelsen delas ut 1995. Det är den första internationella utmärkelsen för entreprenörer som med tydliga visioner och goda ledaregenskaper bygger upp framgångsrika företag. Tävlingen genomförs på regional, nationell och internationell nivå i fler än 140 städer i fler än 60 länder. En oberoende jury bedömer entreprenörerna efter kriterierna entreprenörsanda, ekonomisk utveckling, strategisk inriktning, inverkan på omvärlden, innovation samt personlig integritet och inflytande. Vid de regionala finalerna och vid den nationella finalen i Sverige utses även vinnare i kategorierna Årets kvinnliga stjärnskott, Årets manliga stjärnskott samt kategoripriset Bästa internationella tillväxt.

Den första entreprenören att ta hem den prestigefulla titeln i Sverige 1995 var Karin Henriksson, då vd på Hogia Institutet AB i Stenungsund. Bland vinnarna genom åren finns entreprenörer från företag som Kopparbergs Bryggeri, Meda, Poolia, New Wave Group, Stadium, Klarna och Netonnet group.
 
Om EY

EY är världsledande inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.
 
Källa: EY Entrepreneur Of The Year.

Text: Anna Svensson

Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att skillnaderna i hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som försörjer sig på eget arbete variera mycket mellan länets 13 kommuner. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram. Samtidigt som företagen i Jönköpings län har stora svårigheter att hitta arbetskraft är det alldeles för många som inte är självförsörjande. Det är något som behöver förbättras, både för individer, företag och samhället.
 
Anna berättar vidare att Habo är den kommun i Jönköpings län där störst andel av befolkningen försörjer sig själv genom arbete. Enligt siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram är 82,6 procent av befolkningen i Habo självförsörjande. Kommunen har därmed högst självförsörjningsgrad i Jönköpings län. Rikssnittet för självförsörjning ligger på 75,1 procent. För hela Jönköpings län är snittet 77,1 procent och tio av tretton kommuner ligger över rikssnittet.
 
Bra företagsklimat och bra förutsättningar
Gillek förklarar att med ett bra företagsklimat och bra förutsättningar för det lokala näringslivet i vårt län så ser det, relativt rikssnittet, bra ut i vårt läns kommuner.
- Men om vi kan hjälpa fler personer att gå från bidragsberoende till självförsörjning så skulle det frigöra resurser som kommunerna kan satsa på andra områden, till exempel skola och omsorg. Men det skulle också innebära att fler ur länets befolkning blir delaktiga i samhället och har den självkänsla som en egen försörjning ger”, säger Anna Gillek.
 
Svenskt Näringslivs beräkningar visar
Anna förklarar vidare att Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder 20-64 år inte är självförsörjande.
- Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande, berättar Gillek.
 
Insatser både nationellt och kommunalt krävs
Anna fortsätter förklara att det är oerhört angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande.
- Dagens utanförskap existerar dessutom parallellt med att näringslivet i vårt län ser väldigt positivt på framtiden. Men samtidigt upplever företagen det svårt att hitta rätt kompetens till sina företag, en kombination som riskerar att leda till lägre tillväxt. Självklart är det inte realistiskt att alla 1,3 miljoner ska försörja sig själva, men det är angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande. Därför måste det löna sig både att arbeta och att anställa, vilket kräver insatser både nationellt och kommunalt, säger Anna.
 
Så här ser det ut och skulle kunna se ut
Gillek menar att när personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser.
- Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar 53 miljarder, avslutar Anna.
 
FAKTA
 
Så har Svenskt Näringsliv beräknat självförsörjningsgrad
 
För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats, cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande. Samma uträkning har gjorts på läns och kommunal nivå.
 
Källa: Svenskt Näringsliv.

Text: Anna Svensson

​Faisa Abdi som driver QC Renewable Energy i Borlänge, Pernilla Westergren som driver Petgood (Funcifur) i Stockholm och Sofie Wahlström och Ellinor Samuelsson som driver Brightact i Uppsala. Tilldelades Bengt Bengtssons SIBA-stiftelses stipendium på 50 000 kronor vardera. När utmärkelser av Företagarna delades ut under årets Företagargala i Stadshuset i Stockholm den 15 oktober.
 
Günther Mårder som är VD på Företagarna berättar för att motta priset Årets Unga Idé ska mottagaren uppfylla följande kriterier. Företagaren får max vara 35 år och ska driva företaget aktivt. Han eller hon ska inte ha medverkat med samma idé eller företag i tidigare upplagor av listan 103 unga idéer. De ska även ha en bevisad affärsmodell, brinna för sin idé och ha viljan att ta till nästa steg. Vill förändra inom sin bransch med nya tillvägagångssätt. Är en förebild för andra entreprenörer i sin bransch eller på sin ort. Vill genom sitt företagande bidra till en hållbar utveckling av samhället.
 
Entreprenörskap och samhällsnytta
Fabian Bengtsson som är representant för stiftelsen och ordförande för Företagarna berättar att årets stipendiater visar med hjärta, engagemang och mod hur entreprenörskap och samhällsnytta många gånger går hand-i-hand.
- De har skapat nytta, ett mervärde och bidragit till en samhällsriktning som kommande generationer kommer kunna skörda frukter av. Vi på Bengt Bengtssons SIBA-stiftelse är mycket hedrade att få tilldela årets stipendier till Faisa, Pernilla, Sofie och Ellinor, säger Fabian Bengtsson.
 
Juryns motivering till Vinnarna av Årets Unga Idé 2021
 
Faisa Abdi som driver QC Renewable Energy i Borlänge.
”Stipendiaten krossar normen i energibranschen och har tagit svensk teknik till Östafrika. Genom sina kunskaper om kultur och språk för hon samman olika världar och gör skillnad både för människor och klimatet genom implementering av grön el”.
 
Pernilla Westergren som driver Petgood (Funcifur) i Stockholm.
”Stipendiaten har tagit sig an ett globalt problem och utmanar vårt tankesätt. Med ett intelligent sätt att närma sig marknaden har hon utvecklat en produkt som är helt rätt i tiden. Insektsbasen innebär att våra fyrbenta vänner får ett högkvalitativt foder samtidigt som klimatpåverkan minskas”.
 
Sofie Wahlström och Ellinor Samuelsson som driver Brightact i Uppsala.
”Stipendiaterna har med ny teknik tagit sig an ett grundläggande problem i samhället. Som inspirerande sociala innovatörer har de skapat ett digitalt skyddsnät som ger verktyg till en sårbar målgrupp. Ett utmärkt exempel på hur entreprenörskap kan visa vägen för ett starkare samhälle.
Företagarna har sedan 2016 uppmärksammat unga företagare över hela landet med samhällsförbättrande idéer genom listan 103 unga idéer. Syftet med listan är att lyfta fram förebilder som tack vare sitt entreprenörskap bidrar till utveckling, mångfald och välfärd”.
 
FAKTA
 
Om stipendiet

Bengt Bengtssons SIBA-stiftelse tilldelar ett stipendium på 50 000 kronor var till tre företag på listan 103 unga idéer som publiceras i tidningen Företagaren i maj varje år. Stiftelsens engagemang i priset är ett initiativ från Företagarnas ordförande Fabian Bengtsson och hans syster Isabel Bengtsson som är ordförande för stiftelsen. Engagemanget är långsiktigt och priset kommer att delas ut de kommande tio åren.
 
Källa: Företagarna.

Text: Anna Svensson 

Halmstadbon Philip Olsson kammade hem årets prestigefyllda titel Årets Unga Företagare i Sverige 2021 med sitt bolag Isovox. Philip tilldelades diplom, blommor, statyett samt prissumma, när utmärkelser av Företagarna delades ut under årets Företagargala i Stadshuset i Stockholm den 15 oktober. Andraplats gick till Saleh Karrani och Shafik Muwanga från företaget Miljonbemanning i Stockholm. På tredjeplats kom Sophie Enström från företaget Oktanomat i Västernorrland.
 
Juryns motivering till Philip Olsson Årets Unga Företagare i Sverige 2021. ”Att tänka utanför boxen behöver inte alltid vara vägen till en innovation. Efter en tid där samhället förändrats har det blivit tydligt att vi behöver nya lösningar för att kunna utför saker på ett nytt sätt. Med avstamp i sin egen dröm har vår pristagare nu skapat förutsättningar för andra människor som vill pröva sina vingar och se hur långt det bär, men kan göra det i tysthet. Med ett bolag på stark tillväxt på den internationella marknaden ser vi en ljus framtid och att volymen kommer att öka ytterligare”.
 
Tänkt helt utanför boxen
Günther Mårder som är VD på Företagarna berättar att på under 5 år har Philip Olsson lanserat en produkt som gjort världssuccé.
- Philip har med sin portabla röstinspelningsstudio tänkt helt utanför boxen och på ett kreativt sätt gjort en bransch mobil genom att stoppa en hel studio i en liten låda. Han är en värdig vinnare av Årets Unga Företagare, säger Günther Mårder.
 
FAKTA
 
Juryn för Årets Unga Företagare

• Günther Mårder, VD på Företagarna.
• Renée Voltaire, VD och ägare av Renée Voltaire.
• Linus Werner, grundare av Save by Solar och Årets Unga Företagare 2020.
• Fredrik Palm, VD på Desenio Group.
• Malin Sund, redaktör för tidningen Företagaren och ansvarar för researchen till årliga listan 103 unga Idéer. Hon är även mångfald- och inkluderingsexpert på kommunikationsbyrån Spoon Agency.
• Britta Burreau, VD och koncernchef för Almi Företagspartner AB.
• Ingela Lidström, VD för regionala riskkapitalbolaget Partnerinvest Norr.
• Mehrdad Mahdjoubi, Grundare och VD av Orbital Systems.
• Yosef Mohamed, Medgrundare och VD på Transfer Galaxy.

 
Om Årets Företagare och Årets Unga Företagare i Sverige

Utmärkelsen Årets Företagare har gamla anor. Redan för över 80 år sedan delades föregångare till dagens utmärkelse ut. Från mitten av 1980-talet har Årets Företagare korats lokalt och sedan 2007 väljs även en vinnare för hela landet. Årets Företagare delas ut till en företagare som utfört en prestation i sin kommun och som genom sitt sätt att vara fungerar som en förebild för andra företagare. Alla branscher kan premieras samt företagande inom olika tjänstesektorer. Alla företagare, oavsett bransch kan nomineras och tävla.
 
För att kunna bli nominerad till utmärkelsen Årets Företagare och Årets Unga Företagare ska vissa kriterier uppfyllas. Kriterierna är följande.

• Äga och driva det bolag de nomineras för.
• Genom sitt agerande betraktas som ledare och förebild.
• Påvisa kreativitet och innovation. Med det menas på vilket sätt som företaget arbetar på ett innovativt sätt med sin vara eller tjänst. Det kan exempelvis visa sig genom att företaget tagit en klassisk vara eller tjänst men säljer den på ett nytt sätt, med ett utökat värde för sina kunder eller på något annat sätt omvandlat sitt erbjudande på ett sätt som fått dem att utveckla sin bransch. Det kan också vara så att företaget har en innovativ produkt eller tjänst som de utvecklat och som skapat nya möjligheter inom dess bransch.
• Lönsamhet och tillväxt. Med god lönsamhet menas att den är långsiktigt stabil eller att man har återinvesterat i företaget för fortsatt tillväxt. Företagets marginal jämförs med andra i samma bransch, inte med alla andra branscher. Företagarna tar en UC-rapport för att få en sammanställning av den ekonomiska bilden de senaste fyra åren. I de fall verksamheten inte bedrivits i fyra år kan det röra sig om kortare tid. Där tittar vi djupare på omsättningen, antal anställda, årets vinst och nettomarginal.
• De nominerade ska uppfylla formella krav. Vilket innebär att de inte får ha några betalningsanmärkningar i närtid och de betalningsanmärkningar som finns ska ställas i relation till verksamheten. Företagaren får inte nyligen vara dömd i domstol.

 
Källa: Företagarna.

Text: Anna Svensson