I regleringsbrevet för 2025 har regeringen gett Skogsstyrelsen i uppdrag att främja ökad hållbar skogsgödsling. Magnus Berg som är näringspolitisk chef på Skogsindustrierna berättar att uppdraget är brett och handlar bland annat om att öka kunskapen om gödsling och följa upp hur den påverkar skogens tillväxt, skogarnas kolupptag och biologisk mångfald.
Magnus berättar vidare att man ska också föreslå hur mycket skog som bör gödslas och hur det påverkar Sveriges åtaganden inom den del av klimatpolitiken som rör skogarnas kolupptag. Dessutom ingår det i uppdraget att föreslå ekonomiska styrmedel.
- Från Skogsindustrierna välkomnar vi det här uppdraget som myndigheten har fått. Vi ser en betydande potential i ökad gödsling, men det behöver kombineras med en ordentlig rådgivningsinsats om det ska ske i en större skala. Det är viktigt att gödsla på rätt sätt och på rätt marker, för att undvika negativa effekter på miljö och biologisk mångfald, säger Magnus Berg.
Gödsling ger en ökad kolinbindning i skogarna
Magnus förklarar att effekten av gödsling märks direkt under de närmaste tio åren.
- För att tillgång på kväve begränsar trädens tillväxt på nästan all skogsmark i Sverige. Genom att tillföra kväve ökar man därför trädens tillväxt. Idag har vi goda kunskaper om hur och när vi ska gödsla för att få bäst effekter på tillväxt och ekonomi. Det finns också mycket kunskaper om hur gödslingen påverkar miljön. Gödsling ger en ökad kolinbindning i skogarna samtidigt som det ökar tillgången på skogsråvara som kan användas till att producera fossilfria produkter. Båda dessa effekter är bra för klimatet, säger Magnus.
Stor effekt på skogens tillväxt
- Idag gödslas en väldigt begränsad areal och gödslingarna sker normalt i slutet av skogarnas omloppstid. 2023 gödslades knappt 15 000 hektar av de cirka 20 miljoner hektar skog som brukas. Den allra största delen av gödslingen sker på marker som ägs av större företag. Inom småskogsbruket gödslas en mycket liten areal. Att det är intressant att öka gödslingen är främst för att den på kort tid, cirka 10 år, kan få en stor effekt på skogens tillväxt. Under några år omkring 1980 var den årliga gödslingsarealen i Sverige som störst med knappt 200 000 gödslade hektar per år, säger Magnus.
Reglerna är alltför begränsande idag
Magnus berättar att Skogsindustrierna anser att Skogsstyrelsen bör ompröva sina allmänna råd med nya perspektiv för att möjliggöra en ökad areal gödsling i Sverige.
- Det ingår i Skogsstyrelsens uppdrag att se över de allmänna råden om skogsgödsling som är knutna till skogsvårdslagen. Konkret handlar det om på vilka marker och när man kan gödsla. Vi tycker att de här reglerna är alltför begränsande idag och att det går att göra anpassningar så att en större areal kan gödslas. Inte minst skulle det kunna gå att öka möjligheterna att gödsla i södra Sverige, säger Magnus.
En branschgemensam Framtidsagenda
- Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste framtidsbranscher och vill driva på en mer hållbar utveckling. Det finns en enorm potential att bidra ännu mer, till gagn för samhällets omställning och för ekonomin. Våra medlemsbolag har enats om en branschgemensam Framtidsagenda, som tar sikte på 2040, när nästa generation uppnår vuxen ålder. De tre löftena handlar om att öka skogsindustrins klimatnytta ytterligare, göra skogsindustrins produkter helt fossilfria och återvinningsbara samt att verka för livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald, berättar Magnus.
Text: Anna Svensson
Magnus berättar vidare att man ska också föreslå hur mycket skog som bör gödslas och hur det påverkar Sveriges åtaganden inom den del av klimatpolitiken som rör skogarnas kolupptag. Dessutom ingår det i uppdraget att föreslå ekonomiska styrmedel.
- Från Skogsindustrierna välkomnar vi det här uppdraget som myndigheten har fått. Vi ser en betydande potential i ökad gödsling, men det behöver kombineras med en ordentlig rådgivningsinsats om det ska ske i en större skala. Det är viktigt att gödsla på rätt sätt och på rätt marker, för att undvika negativa effekter på miljö och biologisk mångfald, säger Magnus Berg.
Gödsling ger en ökad kolinbindning i skogarna
Magnus förklarar att effekten av gödsling märks direkt under de närmaste tio åren.
- För att tillgång på kväve begränsar trädens tillväxt på nästan all skogsmark i Sverige. Genom att tillföra kväve ökar man därför trädens tillväxt. Idag har vi goda kunskaper om hur och när vi ska gödsla för att få bäst effekter på tillväxt och ekonomi. Det finns också mycket kunskaper om hur gödslingen påverkar miljön. Gödsling ger en ökad kolinbindning i skogarna samtidigt som det ökar tillgången på skogsråvara som kan användas till att producera fossilfria produkter. Båda dessa effekter är bra för klimatet, säger Magnus.
Stor effekt på skogens tillväxt
- Idag gödslas en väldigt begränsad areal och gödslingarna sker normalt i slutet av skogarnas omloppstid. 2023 gödslades knappt 15 000 hektar av de cirka 20 miljoner hektar skog som brukas. Den allra största delen av gödslingen sker på marker som ägs av större företag. Inom småskogsbruket gödslas en mycket liten areal. Att det är intressant att öka gödslingen är främst för att den på kort tid, cirka 10 år, kan få en stor effekt på skogens tillväxt. Under några år omkring 1980 var den årliga gödslingsarealen i Sverige som störst med knappt 200 000 gödslade hektar per år, säger Magnus.
Reglerna är alltför begränsande idag
Magnus berättar att Skogsindustrierna anser att Skogsstyrelsen bör ompröva sina allmänna råd med nya perspektiv för att möjliggöra en ökad areal gödsling i Sverige.
- Det ingår i Skogsstyrelsens uppdrag att se över de allmänna råden om skogsgödsling som är knutna till skogsvårdslagen. Konkret handlar det om på vilka marker och när man kan gödsla. Vi tycker att de här reglerna är alltför begränsande idag och att det går att göra anpassningar så att en större areal kan gödslas. Inte minst skulle det kunna gå att öka möjligheterna att gödsla i södra Sverige, säger Magnus.
En branschgemensam Framtidsagenda
- Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste framtidsbranscher och vill driva på en mer hållbar utveckling. Det finns en enorm potential att bidra ännu mer, till gagn för samhällets omställning och för ekonomin. Våra medlemsbolag har enats om en branschgemensam Framtidsagenda, som tar sikte på 2040, när nästa generation uppnår vuxen ålder. De tre löftena handlar om att öka skogsindustrins klimatnytta ytterligare, göra skogsindustrins produkter helt fossilfria och återvinningsbara samt att verka för livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald, berättar Magnus.
Text: Anna Svensson