Johan Ernestam som är chef för Analysenheten på Folkbildningsrådet berättar att Folkbildningsrådet har gjort rapporten ”Nedskärningarnas konsekvenser” 2024 i syfte att analysera hur minskade anslag och ansträngd ekonomi påverkar folkbildningen i hela Sverige. Rapporten 2024 visar att försämrade nya ekonomiska förutsättningar för studieförbund och folkhögskolor har lett till uppsägningar, kursnedläggningar och sämre tillgång till bildning och kultur, särskilt i mindre kommuner för studieförbund och folkhögskolor.
Johan berättar vidare att underlaget till rapporten har varit tre enkäter, en enkät till folkhögskolor, en enkät till studieförbundens lokalavdelningar och en enkät till studiecirkeldeltagare. I samtliga enkäter är det en majoritet av de svarande som på olika sätt har påverkats av nedskärningar inom folkbildningen.
Yrkesutbildningar och kortkurser har lagts ned
- Rapporten 2024 visar att ett av de berörda områdena är personalresurser. Personalen inom studieförbunden har minskat med 16 procent mellan åren 2023 och 2024. På folkhögskolorna har antalet lärare minskat med 14 procent mellan 2022 och 2024. Folkhögskolornas kurser har påverkats i olika grad av besparingar. Särskild kurs har tvingats till nedläggningar, medan allmän kurs främst dragit ned på lärarresurser. Yrkesutbildningar och kortkurser har lagts ned, säger Johan Ernestam.
Störst konsekvenser i mindre kommuner
Johan förklarar att rapporten 2024 visar att i budgetpropositionen för 2024 angav regeringen en minskning av stödet till studieförbunden med 250 miljoner kronor, följt av 100 miljoner år 2025 och ytterligare 150 miljoner inför år 2026.
- Det innebär en nedskärning med drygt en fjärdedel av den tidigare anslagsnivån från 1,8 till 1,3 miljarder kronor. För folkhögskolorna har de extra platser som tillfördes under pandemin tagits bort. Anslagen har inte heller räknats upp trots hög inflation och kraftigt ökade kostnader. Undersökningen visar också att nedskärningarna kan få störst konsekvenser i mindre kommuner och bland grupper som är i behov av extra stöd. I rapporten 2024 betonar Folkbildningsrådet vikten av att säkerställa att alla personer, oavsett bakgrund, bostadsort eller funktionalitet, behöver ha fortsatt tillgång till utbildning och bildning, säger Johan.
Ge alla människor möjlighet att delta i samhällslivet
Johan fortsätter förklara att inför framtiden behöver regeringen och riksdagen förbättra anslag till folkbildningen när det gäller studieförbund och folkhögskolor.
- För det har stor betydelse för Sveriges arbetsmöjligheter för personal på studieförbund och folkhögskolor men även för att deltagare på studieförbund och deltagare elever som har studerat på folkhögskolor blir rustade för arbetslivet och får de en sämre utbildning blir det ytterst arbetsmarknaden som blir lidande. Enligt rapporten riskerar folkbildningens 2024, om folkbildningen inte längre finns närvarande i människors vardag riskerar dess kompensatoriska funktion att gå förlorad. För att ge alla människor möjlighet att delta i samhällslivet, utveckla sina förmågor och öka sin egen agens, behöver folkbildningen finnas och kunna verka i hela landet. Annars äventyras de grundläggande syftena med folkbildningen, vilket i förlängningen kan leda till ett minskat samhällsengagemang och därmed en försvagad demokrati, säger Johan.
Text: Anna Svensson
Johan berättar vidare att underlaget till rapporten har varit tre enkäter, en enkät till folkhögskolor, en enkät till studieförbundens lokalavdelningar och en enkät till studiecirkeldeltagare. I samtliga enkäter är det en majoritet av de svarande som på olika sätt har påverkats av nedskärningar inom folkbildningen.
Yrkesutbildningar och kortkurser har lagts ned
- Rapporten 2024 visar att ett av de berörda områdena är personalresurser. Personalen inom studieförbunden har minskat med 16 procent mellan åren 2023 och 2024. På folkhögskolorna har antalet lärare minskat med 14 procent mellan 2022 och 2024. Folkhögskolornas kurser har påverkats i olika grad av besparingar. Särskild kurs har tvingats till nedläggningar, medan allmän kurs främst dragit ned på lärarresurser. Yrkesutbildningar och kortkurser har lagts ned, säger Johan Ernestam.
Störst konsekvenser i mindre kommuner
Johan förklarar att rapporten 2024 visar att i budgetpropositionen för 2024 angav regeringen en minskning av stödet till studieförbunden med 250 miljoner kronor, följt av 100 miljoner år 2025 och ytterligare 150 miljoner inför år 2026.
- Det innebär en nedskärning med drygt en fjärdedel av den tidigare anslagsnivån från 1,8 till 1,3 miljarder kronor. För folkhögskolorna har de extra platser som tillfördes under pandemin tagits bort. Anslagen har inte heller räknats upp trots hög inflation och kraftigt ökade kostnader. Undersökningen visar också att nedskärningarna kan få störst konsekvenser i mindre kommuner och bland grupper som är i behov av extra stöd. I rapporten 2024 betonar Folkbildningsrådet vikten av att säkerställa att alla personer, oavsett bakgrund, bostadsort eller funktionalitet, behöver ha fortsatt tillgång till utbildning och bildning, säger Johan.
Ge alla människor möjlighet att delta i samhällslivet
Johan fortsätter förklara att inför framtiden behöver regeringen och riksdagen förbättra anslag till folkbildningen när det gäller studieförbund och folkhögskolor.
- För det har stor betydelse för Sveriges arbetsmöjligheter för personal på studieförbund och folkhögskolor men även för att deltagare på studieförbund och deltagare elever som har studerat på folkhögskolor blir rustade för arbetslivet och får de en sämre utbildning blir det ytterst arbetsmarknaden som blir lidande. Enligt rapporten riskerar folkbildningens 2024, om folkbildningen inte längre finns närvarande i människors vardag riskerar dess kompensatoriska funktion att gå förlorad. För att ge alla människor möjlighet att delta i samhällslivet, utveckla sina förmågor och öka sin egen agens, behöver folkbildningen finnas och kunna verka i hela landet. Annars äventyras de grundläggande syftena med folkbildningen, vilket i förlängningen kan leda till ett minskat samhällsengagemang och därmed en försvagad demokrati, säger Johan.
Text: Anna Svensson