Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät uppger 57 procent av företagen att de haft svårt att rekrytera det senaste året. Samtidigt misslyckas vart sjätte rekryteringsförsök helt. Situationen riskerar att bromsa investeringar, expansion och
nya jobb i regionen. Kompetensbristen fortsätter att vara ett problem för företagen i Jönköpings län.
Anna berättar vidare att Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som är en undersökning genomförs vartannat år och det är företag inom alla branscher som tillfrågas och de är alla medlemmar i Svenskt Näringsliv och Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer. Resultatet av undersökningen visar kartläggning av företagens erfarenheter av rekrytering och kompetensförsörjning. Intervjuer genomfördes mellan den 8 oktober och den 5 december 2025. Nationellt har drygt 5000 företag svarat på enkäten och i Jönköpings län har drygt 200 företag svarat.
- Syftet med underökningen är att visa på hur företagen tycker det fungerar med sin kompetensförsörjning, hur man rekryterar, vilka utbildningsnivåer som efterfrågas inom respektive bransch och hur detta påverkar företagets verksamhet, bland mycket annat. Kompetensbristen är fortfarande det största hindret för företagens utveckling. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät uppger 57 procent av företagen att de haft svårt att rekrytera det senaste året. Det beror på att fortsatt så är missmatchningen på arbetsmarknaden stor. Den kompetens företagen efterfrågar finns inte att hitta och det skapar svårigheter för företagen att växa och klara av att leverera sina varor och tjänster, säger Anna Gillek.
Att rekrytera kompetens från andra platser i världen
Anna förklarar att under sökningen visar att vart sjätte rekryteringsförsök misslyckas helt.
- Situationen riskerar att bromsa investeringar, expansion och nya jobb i regionen. När man som företag inte vet om man kan hitta den kompetens man behöver så måste man också fundera över hur man ska driva företaget. Finns det inte personella resurser för att växa och kunna leverera mer så kommer man inte heller att investera. Det kan handla om investeringar i större lokaler eller i ny teknik, om man inte vet att man har personal som kan arbeta med den. Var sjätte rekryteringsförsök inte blir av, när vi fortfarande inte har gått in i någon högkonjunktur, visar på att vi behöver se till att de av företagen efterfrågade utbildningarna finns och kan ta emot elever, oavsett nivå på utbildningen, och vi behöver också få möjligheten att rekrytera kompetens från andra platser i världen om den efterfrågade kompetensen finns att tillgå där, säger Anna.
Efterfrågad kompetens från företag
Gillek fortsätter förklara att enligt undersökningen efterfrågar 45 procent av företagen i Jönköpings län gymnasial yrkesutbildad kompetens, medan ungefär vart tredje företag söker högskoleutbildad arbetskraft.
- Det beror på att allt fler väljer att söka det som traditionellt kallas högskoleförberedande program, där finns en efterfrågan bland företagen men den efterfrågan är än större för yrkeskompetenser. Det är också de arbetsuppgifterna som utförs av de som har en högskoleutbildning som är lättare att lösa med hjälp av AI, men AI klarar inte av att göra elinstallationer eller bygga hus, säger Anna.
- Dessutom anger en stor andel av företagen, 30 procent att de inte ställer några speciella utbildningskrav. Under flera år nu så uppger företag att viljan att ta ett jobb i vissa sektorer minskar. Man ser att attityden till att ta ett jobb som inte är "roligt" sjunker. Det uppges också i ett antal branscher, att de jobbsökande inte känner att det lönar sig att ta ett jobb. Bland annat på grund av att bidrag av olika slag minskar samtidigt som det kräver att jag ska vara hemifrån i den utsträckning jobbet kräver (arbetstid plus restid till och från jobbet), säger Gillek.
Dimensioneringsplan ska styra utbildningar
Anna berättar att Svenskt Näringsliv efterlyser därför insatser inom flera områden bättre matchning mellan utbildning och jobb, fler och effektivare arbetsmarknadsutbildningar, samt ett regelverk för arbetskraftsinvandring som utgår från företagens kompetensbehov.
- Det dimensioneringsplan som politiken sagt ska styra vilka utbildningar som ska tillhandahållas (utifrån arbetsmarknadens behov) behöver få ett större genomslag och undersökningen som ligger till grund för den behöver bli bättre för att fungera bättre som verktyg för just dimensioneringen av utbildningar. Här har många förändringar och förbättringar också gjorts, men det tar lite tid innan det slår igenom och får en påverkan på arbetsmarknaden, säger Anna.
- Vi anser också att det måste vara företagen som får bestämma vilken personal de behöver. Om de inte hittar den kompetensen inom vare sig Sverige eller EU så måste det stå dem fritt att rekrytera personal från andra delar av världen, utan ett lönegolv som sätter käppar i hjulen. Vi har under en lång tid sett att personer som har löner i nivå med gällande kollektivavtal, vilket är det som gäller för svenska medborgare, inte tjänar så mycket som lönegolvet anser att de ska göra och dessa personer som både jobbar och betalar skatt, får lämna Sverige. Det gäller såväl inom det privata näringslivet som inom det offentliga. Det är människor som bidrar till vårt samhälle och till Sveriges konkurrenskraft, säger Anna.
Text: Anna Svensson
nya jobb i regionen. Kompetensbristen fortsätter att vara ett problem för företagen i Jönköpings län.
Anna berättar vidare att Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som är en undersökning genomförs vartannat år och det är företag inom alla branscher som tillfrågas och de är alla medlemmar i Svenskt Näringsliv och Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer. Resultatet av undersökningen visar kartläggning av företagens erfarenheter av rekrytering och kompetensförsörjning. Intervjuer genomfördes mellan den 8 oktober och den 5 december 2025. Nationellt har drygt 5000 företag svarat på enkäten och i Jönköpings län har drygt 200 företag svarat.
- Syftet med underökningen är att visa på hur företagen tycker det fungerar med sin kompetensförsörjning, hur man rekryterar, vilka utbildningsnivåer som efterfrågas inom respektive bransch och hur detta påverkar företagets verksamhet, bland mycket annat. Kompetensbristen är fortfarande det största hindret för företagens utveckling. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät uppger 57 procent av företagen att de haft svårt att rekrytera det senaste året. Det beror på att fortsatt så är missmatchningen på arbetsmarknaden stor. Den kompetens företagen efterfrågar finns inte att hitta och det skapar svårigheter för företagen att växa och klara av att leverera sina varor och tjänster, säger Anna Gillek.
Att rekrytera kompetens från andra platser i världen
Anna förklarar att under sökningen visar att vart sjätte rekryteringsförsök misslyckas helt.
- Situationen riskerar att bromsa investeringar, expansion och nya jobb i regionen. När man som företag inte vet om man kan hitta den kompetens man behöver så måste man också fundera över hur man ska driva företaget. Finns det inte personella resurser för att växa och kunna leverera mer så kommer man inte heller att investera. Det kan handla om investeringar i större lokaler eller i ny teknik, om man inte vet att man har personal som kan arbeta med den. Var sjätte rekryteringsförsök inte blir av, när vi fortfarande inte har gått in i någon högkonjunktur, visar på att vi behöver se till att de av företagen efterfrågade utbildningarna finns och kan ta emot elever, oavsett nivå på utbildningen, och vi behöver också få möjligheten att rekrytera kompetens från andra platser i världen om den efterfrågade kompetensen finns att tillgå där, säger Anna.
Efterfrågad kompetens från företag
Gillek fortsätter förklara att enligt undersökningen efterfrågar 45 procent av företagen i Jönköpings län gymnasial yrkesutbildad kompetens, medan ungefär vart tredje företag söker högskoleutbildad arbetskraft.
- Det beror på att allt fler väljer att söka det som traditionellt kallas högskoleförberedande program, där finns en efterfrågan bland företagen men den efterfrågan är än större för yrkeskompetenser. Det är också de arbetsuppgifterna som utförs av de som har en högskoleutbildning som är lättare att lösa med hjälp av AI, men AI klarar inte av att göra elinstallationer eller bygga hus, säger Anna.
- Dessutom anger en stor andel av företagen, 30 procent att de inte ställer några speciella utbildningskrav. Under flera år nu så uppger företag att viljan att ta ett jobb i vissa sektorer minskar. Man ser att attityden till att ta ett jobb som inte är "roligt" sjunker. Det uppges också i ett antal branscher, att de jobbsökande inte känner att det lönar sig att ta ett jobb. Bland annat på grund av att bidrag av olika slag minskar samtidigt som det kräver att jag ska vara hemifrån i den utsträckning jobbet kräver (arbetstid plus restid till och från jobbet), säger Gillek.
Dimensioneringsplan ska styra utbildningar
Anna berättar att Svenskt Näringsliv efterlyser därför insatser inom flera områden bättre matchning mellan utbildning och jobb, fler och effektivare arbetsmarknadsutbildningar, samt ett regelverk för arbetskraftsinvandring som utgår från företagens kompetensbehov.
- Det dimensioneringsplan som politiken sagt ska styra vilka utbildningar som ska tillhandahållas (utifrån arbetsmarknadens behov) behöver få ett större genomslag och undersökningen som ligger till grund för den behöver bli bättre för att fungera bättre som verktyg för just dimensioneringen av utbildningar. Här har många förändringar och förbättringar också gjorts, men det tar lite tid innan det slår igenom och får en påverkan på arbetsmarknaden, säger Anna.
- Vi anser också att det måste vara företagen som får bestämma vilken personal de behöver. Om de inte hittar den kompetensen inom vare sig Sverige eller EU så måste det stå dem fritt att rekrytera personal från andra delar av världen, utan ett lönegolv som sätter käppar i hjulen. Vi har under en lång tid sett att personer som har löner i nivå med gällande kollektivavtal, vilket är det som gäller för svenska medborgare, inte tjänar så mycket som lönegolvet anser att de ska göra och dessa personer som både jobbar och betalar skatt, får lämna Sverige. Det gäller såväl inom det privata näringslivet som inom det offentliga. Det är människor som bidrar till vårt samhälle och till Sveriges konkurrenskraft, säger Anna.
Text: Anna Svensson