Svenskt Näringsliv har tagit fram rapporten ”Nollställ underhållsskulden” för oktober 2024 med statistik på hur stor underhållsskulden är i Jönköpings län och i Sverige. Rapportens syfte är att visa nuläget när det gäller infrastrukturen och hur bristerna i infrastrukturen påverkar näringslivet. Företagen i Jönköpings län är beroende av en tillförlitlig och väl fungerande infrastruktur för resor och transporter. Underhållsskulden har under många år ökat och riskerar att påverka näringslivet och samhället negativt. Trenden måste vända och infrastrukturen måste rustas, säger Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län.
Anna berättar att dåliga vägar och trängsel på spåren medför att företag riskerar att inte kunna leverera sina varor i tid. Det orsakar produktionsförluster och andra samhällsekonomiska kostnader, både för näringslivet och privatpersoner som drabbas av förseningar och störningar i resandet. Olika delar av vår infrastruktur sköts av olika delar av samhället, vissa delar ansvarar staten för, andra delar ansvarar regionerna eller kommunerna för. För att klargöra för både rapportläsare och för ansvariga vill Svenskt Näringsliv enligt rapporten visa hur det ser ut i de olika delarna av vårt land. Rapporten visar hur stort det eftersatta underhållet är på väg- och järnvägsnätet per region och varför underhåll av transportinfrastrukturen är viktigt, tillväxteffekter och vad som bör prioriteras.
Underhållsskulden ökar
Anna förklarar att enligt rapporten, i Jönköpings län i nuläget 2024 uppgår den totala underhållsskulden till 6 112 miljoner (6,112 miljarder) kronor, varav 5 087 miljoner (5,087 miljarder) kronor är underhållsskuld på järnväg och 1 024 miljoner (1,024 miljarder) kronor är underhållsskuld på väg.
- Den totala underhållsskulden för hela Sverige i nuläget 2024 är 126 600 miljoner (126,6 miljarder) kronor, varav 91 400 miljoner (91,4 miljarder) kronor är underhållsskuld på järnväg och 35 200 miljoner (35,2 miljarder) kronor är underhållsskuld på väg. Vi har inte några exakta siffror för tidigare år, men enligt rapporten för 2024 ökar skulden, vilket betyder att Sverige inte investerar i den takt som behövs, säger Anna Gillek.
Skulden ökar på grund av att det inte investeras i underhåll
Anna fortsätter förklara att företagen i Jönköpings län är beroende av en tillförlitlig och väl fungerande infrastruktur för resor och transporter.
- Underhållsskulden har under många år ökat och riskerar att påverka näringslivet och samhället negativt. Skulden ökar på grund av att det inte investeras i underhåll i den takt som behövs för att minska skulden. Det Svenskt Näringsliv vill är att öka kunskapen om och förståelsen för att näringslivet får ökade kostnader när det offentliga inte ser till att Sverige har en god infrastruktur, och att det både direkt och indirekt försämrar de svenska företagens konkurrenskraft och att de förlorar affärer. Vilket i sin tur gör att inte bara företagen tappar intäkter, i förlängningen tappar också Sverige intäkter och också jobbtillfällen i landet, säger Anna.
Vägar och spår måste underhållas bättre
- Inför framtiden förtjänar näringslivet och invånarna i Sverige en infrastruktur för spår- och vägtransporter där våra fordon inte slits i förtid och där både personer och gods kommer fram tryggt och säkert och på utsatt tid. Det betyder att vi måste underhålla vägar och spår på ett mycket bättre sätt än vad som gjorts, och en viktig del i den totala ekvationen är att det är dyrare att bygga nytt än att underhålla det vi har, säger Anna.
Klimatrelaterade risker på vägar och järnvägar behöver identifieras
Nils Paul som är infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv berättar att regeringen har presenterat sin infrastrukturproposition för perioden 2026-2037. Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens satsning.
- Att satsa på underhåll av vägar och järnvägar är en klok prioritering, det är billigare att underhålla i tid än att ständigt lappa och laga när något går sönder. Att ta igen det eftersatta underhållet förbättrar skicket på infrastrukturen och det gör den mer motståndskraftig mot till exempel plötsliga skyfall, på särskilt utsatta sträckor kan man också behöva göra vissa särskilda klimatanpassningsåtgärder. Inför framtiden behövs en tydlig strategi som identifierar klimatrelaterade risker på vägar och järnvägar. Det behövs även en ökad medvetenhet inom både offentlig sektor och näringslivet om hur hela samhället inklusive företagens transportkedjor påverkas om vi får ett mer vanligt förekommande extremt väder, säger Nils Paul.
Text: Anna Svensson
Anna berättar att dåliga vägar och trängsel på spåren medför att företag riskerar att inte kunna leverera sina varor i tid. Det orsakar produktionsförluster och andra samhällsekonomiska kostnader, både för näringslivet och privatpersoner som drabbas av förseningar och störningar i resandet. Olika delar av vår infrastruktur sköts av olika delar av samhället, vissa delar ansvarar staten för, andra delar ansvarar regionerna eller kommunerna för. För att klargöra för både rapportläsare och för ansvariga vill Svenskt Näringsliv enligt rapporten visa hur det ser ut i de olika delarna av vårt land. Rapporten visar hur stort det eftersatta underhållet är på väg- och järnvägsnätet per region och varför underhåll av transportinfrastrukturen är viktigt, tillväxteffekter och vad som bör prioriteras.
Underhållsskulden ökar
Anna förklarar att enligt rapporten, i Jönköpings län i nuläget 2024 uppgår den totala underhållsskulden till 6 112 miljoner (6,112 miljarder) kronor, varav 5 087 miljoner (5,087 miljarder) kronor är underhållsskuld på järnväg och 1 024 miljoner (1,024 miljarder) kronor är underhållsskuld på väg.
- Den totala underhållsskulden för hela Sverige i nuläget 2024 är 126 600 miljoner (126,6 miljarder) kronor, varav 91 400 miljoner (91,4 miljarder) kronor är underhållsskuld på järnväg och 35 200 miljoner (35,2 miljarder) kronor är underhållsskuld på väg. Vi har inte några exakta siffror för tidigare år, men enligt rapporten för 2024 ökar skulden, vilket betyder att Sverige inte investerar i den takt som behövs, säger Anna Gillek.
Skulden ökar på grund av att det inte investeras i underhåll
Anna fortsätter förklara att företagen i Jönköpings län är beroende av en tillförlitlig och väl fungerande infrastruktur för resor och transporter.
- Underhållsskulden har under många år ökat och riskerar att påverka näringslivet och samhället negativt. Skulden ökar på grund av att det inte investeras i underhåll i den takt som behövs för att minska skulden. Det Svenskt Näringsliv vill är att öka kunskapen om och förståelsen för att näringslivet får ökade kostnader när det offentliga inte ser till att Sverige har en god infrastruktur, och att det både direkt och indirekt försämrar de svenska företagens konkurrenskraft och att de förlorar affärer. Vilket i sin tur gör att inte bara företagen tappar intäkter, i förlängningen tappar också Sverige intäkter och också jobbtillfällen i landet, säger Anna.
Vägar och spår måste underhållas bättre
- Inför framtiden förtjänar näringslivet och invånarna i Sverige en infrastruktur för spår- och vägtransporter där våra fordon inte slits i förtid och där både personer och gods kommer fram tryggt och säkert och på utsatt tid. Det betyder att vi måste underhålla vägar och spår på ett mycket bättre sätt än vad som gjorts, och en viktig del i den totala ekvationen är att det är dyrare att bygga nytt än att underhålla det vi har, säger Anna.
Klimatrelaterade risker på vägar och järnvägar behöver identifieras
Nils Paul som är infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv berättar att regeringen har presenterat sin infrastrukturproposition för perioden 2026-2037. Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens satsning.
- Att satsa på underhåll av vägar och järnvägar är en klok prioritering, det är billigare att underhålla i tid än att ständigt lappa och laga när något går sönder. Att ta igen det eftersatta underhållet förbättrar skicket på infrastrukturen och det gör den mer motståndskraftig mot till exempel plötsliga skyfall, på särskilt utsatta sträckor kan man också behöva göra vissa särskilda klimatanpassningsåtgärder. Inför framtiden behövs en tydlig strategi som identifierar klimatrelaterade risker på vägar och järnvägar. Det behövs även en ökad medvetenhet inom både offentlig sektor och näringslivet om hur hela samhället inklusive företagens transportkedjor påverkas om vi får ett mer vanligt förekommande extremt väder, säger Nils Paul.
Text: Anna Svensson