Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle göra Sverige fattigare och slå hårt mot Jönköpings län. Om en generell arbetstidsförkortning genomfördes, från 40 till 35 timmar i veckan med bibehållen lön, skulle välståndet i länet minska med hela 15 miljarder kronor per år. Det motsvarar 41 363 kronor per invånare och år.
- I våra beräkningar så har våra ekonomer, utifrån BRP- och BNP-data från 2024, kommit fram till att Sverige som helhet kan förlora så mycket som 517 miljarder kronor vid en generell minskning av arbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan. Och det är en ansenlig andel av vår totala BNP. Om alla skulle gå hem en timme tidigare, eller kanske jobba en dag mindre, så är det otroligt mycket som görs idag som inte skulle bli gjort, säger Anna Gillek.
Anna förklarar att förslaget om generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön har fått stor uppmärksamhet.
- Frågan drivs från fackligt håll, men även politisk reglering har diskuterats. Vad som mer sällan kommer fram är hur det skulle påverka välståndet runtom i landet. Det en del säger är att vi skulle bli mer effektiva i vårt arbete om vi jobbade färre timmar, men det finns inte någon större mängd forskning på området som tydligt visar på det resultatet. Och om inte effektiviteten ökar i samma omfattning som arbetstiden minskar så kommer våra tjänster och produkter bli dyrare att producera om alla ska ha bibehållen lön. Så ett möjligt scenario är att priserna, där så är möjligt, kommer att bli dyrare. Våra exporterande företag skulle också tappa i konkurrenskraft gentemot andra länder ifall vi måste ta ut ett högre pris på våra varor, vilket skulle betyda att antalet arbetstillfällen i Sverige skulle minska. Det i sin tur minskar statens och kommunernas skatteintäkter och därmed också hur mycket välfärd som kan produceras, säger Anna.
Behöver få till fler arbetade timmar
Gillek fortsätter förklara att konsekvenserna skulle bli förödande inte minst för Jönköpings län.
- För Jönköpings län beräknar vi att BRP skulle minska med 15 miljarder kronor, vilket motsvarar 41 363 kronor per person och år. Och det berör, i olika omfattning, alla branscher på något sätt. Sänkt arbetstid är i sig ingen ny idé, tvärtom är arbetstiden en av de frågor som är föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i branschvisa avtal. Det som sker nu är att fackliga röster i centrala avtal vill sänka arbetstiden, samtidigt som det politiska hotet inte är avvärjt. När vi pratar med företagen i vårt län är det största hindret för tillväxt att de inte hittar fler personer med rätt kompetens att anställa. Med det menar jag att vi behöver få till fler arbetade timmar, inte färre! Det var alla företagare, som deltog på Svenskt Näringslivs Tillväxtdag härom veckan, rungande överens om, säger Anna.
Arbetstidsfrågor och lönefrågor
- Som tillägg vill jag också på peka att arbetstidsfrågor och lönefrågor, som är två sidor av samma mynt, hanteras i Sveriges 650 branschvisa kollektivavtal. Det är en ordning som vi och fackförbunden har varit överens om i decennier och som har tjänat Sverige väl. Inte minst den fackliga sidan brukar framhålla hur bra det är, vilket vi håller med om. Genom de avtalen kan vi göra anpassningar efter de förutsättningar som finns inom respektive bransch. Den lagstadgade 40-timmarsveckan har funnits i drygt 50 år. Men det innebär inte att den har stått ”orubbad” sedan dess. Faktum är att i vartenda svenskt kollektivavtal finns det olika överenskommelser om arbetstidsförkortningar. Alla jobbar mindre än 40 timmar, på något sätt.
Vi har precis ingått en rad avtal där frågan om lön och arbetstid är reglerade. Och nu, bara några veckor senare, kommer LO och säger att de vill ha mer lön. För det är i praktiken vad det innebär när de vill ha lägre arbetstid med bibehållen lön, säger Anna.
Text: Anna Svensson
- I våra beräkningar så har våra ekonomer, utifrån BRP- och BNP-data från 2024, kommit fram till att Sverige som helhet kan förlora så mycket som 517 miljarder kronor vid en generell minskning av arbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan. Och det är en ansenlig andel av vår totala BNP. Om alla skulle gå hem en timme tidigare, eller kanske jobba en dag mindre, så är det otroligt mycket som görs idag som inte skulle bli gjort, säger Anna Gillek.
Anna förklarar att förslaget om generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön har fått stor uppmärksamhet.
- Frågan drivs från fackligt håll, men även politisk reglering har diskuterats. Vad som mer sällan kommer fram är hur det skulle påverka välståndet runtom i landet. Det en del säger är att vi skulle bli mer effektiva i vårt arbete om vi jobbade färre timmar, men det finns inte någon större mängd forskning på området som tydligt visar på det resultatet. Och om inte effektiviteten ökar i samma omfattning som arbetstiden minskar så kommer våra tjänster och produkter bli dyrare att producera om alla ska ha bibehållen lön. Så ett möjligt scenario är att priserna, där så är möjligt, kommer att bli dyrare. Våra exporterande företag skulle också tappa i konkurrenskraft gentemot andra länder ifall vi måste ta ut ett högre pris på våra varor, vilket skulle betyda att antalet arbetstillfällen i Sverige skulle minska. Det i sin tur minskar statens och kommunernas skatteintäkter och därmed också hur mycket välfärd som kan produceras, säger Anna.
Behöver få till fler arbetade timmar
Gillek fortsätter förklara att konsekvenserna skulle bli förödande inte minst för Jönköpings län.
- För Jönköpings län beräknar vi att BRP skulle minska med 15 miljarder kronor, vilket motsvarar 41 363 kronor per person och år. Och det berör, i olika omfattning, alla branscher på något sätt. Sänkt arbetstid är i sig ingen ny idé, tvärtom är arbetstiden en av de frågor som är föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i branschvisa avtal. Det som sker nu är att fackliga röster i centrala avtal vill sänka arbetstiden, samtidigt som det politiska hotet inte är avvärjt. När vi pratar med företagen i vårt län är det största hindret för tillväxt att de inte hittar fler personer med rätt kompetens att anställa. Med det menar jag att vi behöver få till fler arbetade timmar, inte färre! Det var alla företagare, som deltog på Svenskt Näringslivs Tillväxtdag härom veckan, rungande överens om, säger Anna.
Arbetstidsfrågor och lönefrågor
- Som tillägg vill jag också på peka att arbetstidsfrågor och lönefrågor, som är två sidor av samma mynt, hanteras i Sveriges 650 branschvisa kollektivavtal. Det är en ordning som vi och fackförbunden har varit överens om i decennier och som har tjänat Sverige väl. Inte minst den fackliga sidan brukar framhålla hur bra det är, vilket vi håller med om. Genom de avtalen kan vi göra anpassningar efter de förutsättningar som finns inom respektive bransch. Den lagstadgade 40-timmarsveckan har funnits i drygt 50 år. Men det innebär inte att den har stått ”orubbad” sedan dess. Faktum är att i vartenda svenskt kollektivavtal finns det olika överenskommelser om arbetstidsförkortningar. Alla jobbar mindre än 40 timmar, på något sätt.
Vi har precis ingått en rad avtal där frågan om lön och arbetstid är reglerade. Och nu, bara några veckor senare, kommer LO och säger att de vill ha mer lön. För det är i praktiken vad det innebär när de vill ha lägre arbetstid med bibehållen lön, säger Anna.
Text: Anna Svensson