Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv Jönköpings län berättar att Svenskt Näringsliv har gjort rapporten Högskolepejl för 2024 där etableringsgraden för olika utbildningar redovisas. Rapporten mäter alla Sveriges högskolor, universitet och rankar vilka utbildningar som snabbast leder till jobb. Syftet med rapporten Högskolepejl är att Svenskt Näringsliv vill ge studenterna ytterligare en bit information om hur det ser ut så att de kan göra mer informerade val.
Anna berättar vidare att Svenskt Näringsliv har presenterat rapporten Högskolepejl årligen de tre senaste åren. Det är Svenskt Näringsliv som tagit fram de data som används från Registerdata från SCB Statistikmyndigheten och Ladokkonsortiet som innehåller etablering, examensnivå, utbildningsnivå och examensår, där etableringsgrad tre år efter examen har använts som referensmått. Aktuellt år är etableringsstatus 2022 bland de som tagit examen 2019. Svenskt Näringsliv hart även låtit Ungdomsbarometern sammanställa de data avseende etablering som presenteras på Högskolepejl i rapportform, samt placera dessa i en kontext utifrån hur unga själva tycker att arbetsmarknaden spelar in vid val av högre utbildning.
Saknar strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå
Gillek förklarar att rapporten Högskolepejl 2024 visar att 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning.
-När det kommer till högskolans relevans utgår dimensioneringen i Sverige främst från studenternas efterfrågan, snarare än arbetsmarknadens behov. Även om det finns många goda exempel på universitet och högskolor som är duktiga på samverkan med näringslivet så saknar Sverige strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det begränsar företagens möjligheter att påverka dimensionering, innehåll och format, vilket riskerar att göra högskoleutbildningarna mindre relevanta. Detta är kontraproduktivt både för studenterna som får det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och för företagen som har svårt att hitta kompetens, säger Anna Gillek.
Skillnaderna i etableringsgrad mellan de olika utbildningarna
- De punkter jag vill lyfta fram enligt rapporten Högskolepejl för 2024 är att skillnaderna i etableringsgrad mellan de olika utbildningarna är stora och att det är viktigt att veta om för att förväntansnivån på jobb efter utförd utbildning ska vara på en reell nivå. Dessutom är det också stora skillnader i etableringsgrad med olika inriktningar på utbildningarna, så det är viktigt att ta hänsyn till både lärosäte och utbildningsområde när man väljer vilken utbildning man vill gå. Från ett år till ett annat blir det sällan stora skillnader, säger Anna.
Flera branscher har behov av att rekrytera personal
- Rapporten Högskolepejl för 2024 visar att lärare med inriktning på STEM-ämnen är det brist på i samhället och skolor, både i vårt län och i andra. Det söks hela tiden efter behöriga lärare. Brist på psykologer har vården och omsorgen vittnat om i många år. Om vi tittar efter tre år så ser vi också att alla som läst till högskoleingenjör - teknik och teknisk industri med inriktning elektronik, datateknik och automation i Jönköping också har jobb. Tittar vi på andra lärosäten ser vi till exempel att de som läst till någon av deras inriktningar på civilingenjörsprogrammet på Linköpings universitet har mycket goda förutsättningar för att snabbt få jobb. Företagen har ett stort behov av ingenjörer för att kunna fortsätta utveckla sina produkter och verksamheter. Sjukvård och omsorg har också ett ökat behov av kompetens och det syns till exempel i att de som tog en magisterexamen inom hälso- och sjukvård på Linnéuniversitetet, eftersom har alla har jobb efter ett år, säger Gillek.
Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov
- Inför framtiden vill Svenskt Näringsliv lyfta fram att det är viktigt att högre utbildningar bör ha ett relevant innehåll som speglar både studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. För att kunna göra det krävs det också att näringslivet engagerar sig så till vida att man kommunicerar vad för kunskaper man vill att studenterna har med sig när de lämnar sin utbildning, avslutar Anna.
Text: Anna Svensson
Anna berättar vidare att Svenskt Näringsliv har presenterat rapporten Högskolepejl årligen de tre senaste åren. Det är Svenskt Näringsliv som tagit fram de data som används från Registerdata från SCB Statistikmyndigheten och Ladokkonsortiet som innehåller etablering, examensnivå, utbildningsnivå och examensår, där etableringsgrad tre år efter examen har använts som referensmått. Aktuellt år är etableringsstatus 2022 bland de som tagit examen 2019. Svenskt Näringsliv hart även låtit Ungdomsbarometern sammanställa de data avseende etablering som presenteras på Högskolepejl i rapportform, samt placera dessa i en kontext utifrån hur unga själva tycker att arbetsmarknaden spelar in vid val av högre utbildning.
Saknar strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå
Gillek förklarar att rapporten Högskolepejl 2024 visar att 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning.
-När det kommer till högskolans relevans utgår dimensioneringen i Sverige främst från studenternas efterfrågan, snarare än arbetsmarknadens behov. Även om det finns många goda exempel på universitet och högskolor som är duktiga på samverkan med näringslivet så saknar Sverige strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det begränsar företagens möjligheter att påverka dimensionering, innehåll och format, vilket riskerar att göra högskoleutbildningarna mindre relevanta. Detta är kontraproduktivt både för studenterna som får det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och för företagen som har svårt att hitta kompetens, säger Anna Gillek.
Skillnaderna i etableringsgrad mellan de olika utbildningarna
- De punkter jag vill lyfta fram enligt rapporten Högskolepejl för 2024 är att skillnaderna i etableringsgrad mellan de olika utbildningarna är stora och att det är viktigt att veta om för att förväntansnivån på jobb efter utförd utbildning ska vara på en reell nivå. Dessutom är det också stora skillnader i etableringsgrad med olika inriktningar på utbildningarna, så det är viktigt att ta hänsyn till både lärosäte och utbildningsområde när man väljer vilken utbildning man vill gå. Från ett år till ett annat blir det sällan stora skillnader, säger Anna.
Flera branscher har behov av att rekrytera personal
- Rapporten Högskolepejl för 2024 visar att lärare med inriktning på STEM-ämnen är det brist på i samhället och skolor, både i vårt län och i andra. Det söks hela tiden efter behöriga lärare. Brist på psykologer har vården och omsorgen vittnat om i många år. Om vi tittar efter tre år så ser vi också att alla som läst till högskoleingenjör - teknik och teknisk industri med inriktning elektronik, datateknik och automation i Jönköping också har jobb. Tittar vi på andra lärosäten ser vi till exempel att de som läst till någon av deras inriktningar på civilingenjörsprogrammet på Linköpings universitet har mycket goda förutsättningar för att snabbt få jobb. Företagen har ett stort behov av ingenjörer för att kunna fortsätta utveckla sina produkter och verksamheter. Sjukvård och omsorg har också ett ökat behov av kompetens och det syns till exempel i att de som tog en magisterexamen inom hälso- och sjukvård på Linnéuniversitetet, eftersom har alla har jobb efter ett år, säger Gillek.
Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov
- Inför framtiden vill Svenskt Näringsliv lyfta fram att det är viktigt att högre utbildningar bör ha ett relevant innehåll som speglar både studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. För att kunna göra det krävs det också att näringslivet engagerar sig så till vida att man kommunicerar vad för kunskaper man vill att studenterna har med sig när de lämnar sin utbildning, avslutar Anna.
Text: Anna Svensson