Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att det är roligt att se att nästan alla länets kommuner fortfarande befinner sig på den övre halvan av rankinglistan 2024. Jönköpings län har även i år Sveriges bästa företagsklimat men i Jönköpings län är det nio kommuner av 13 kommuner som får lägre placeringar på Sverigelistan jämfört med förra året. Det gäller att komma ihåg att företagsklimat är en färskvara och för att fortsätta ligga i topp måste kommunerna i Jönköpings län alltid ha frågan på dagordningen.
Anna berättar vidare att företagsklimatet är summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagen i vardagen. Förändringar i rankingen beror dels på företagens betyg, dels på statistik och det i jämförelse med andra kommuner. Vaggeryds kommun har bäst företagsklimat av alla kommuner i Jönköpings län 2024 och Vaggeryds kommun hamnar på plats 21 av Sveriges totalt 290 kommuner och har tappat tre placeringar sedan förra året. Störst förbättring i Jönköpings län gör Värnamo kommun som klättrar 49 placeringar från plats 114 till plats 65. Trots att man backar i år är Habo den kommun som haft den största förbättringen på fem års sikt och avancerat från plats 59 till plats 31. I Jönköpings län på andra plats kom Tranås kommun och Habo kommun kom på tredje plats. Sveriges bästa företagsklimat har Vårgårda kommun i Västra Götaland, för fjärde året i rad. På andra plats kommer Trosa kommun, följt av Burlövs kommun på tredje plats.
Aneby kommun
- Tyvärr ser vi att Aneby fortsätter att tappa placeringar i rankingen av Sveriges 290 kommuner, men man håller sig fortfarande kvar på den övre hälften av listan. Varför företagen i Aneby tycker det har blivit sämre kan egentligen bara de svara på, men det jag fått till mig är att man inte hört så mycket från kommunen under det senaste året och att man saknar kommunens engagemang. Det har också varit en tuff period för företagen och sammantaget ger det känslan av att det blivit sämre. Det vi hoppas på nu är att man får fart på engagemanget, både från kommunens håll men att då också att företagen vill delta för det här förändras allra bäst av att man gör det tillsammans, säger Anna Gillek.
Eksjö kommun
- För några år sedan påbörjade Eksjö ett omtag vad gäller de näringslivsnära frågorna i kommunen, men att skapa en förändring som både syns och märks för kommunens alla företag tar tid. I Eksjö kommun tog den kommunala ledningen med ansvar för näringslivsfrågorna både med politiker och tjänstepersoner ett beslut om att arbeta mer fokuserat med de företagsnära frågorna och man påbörjade en förändringsprocess. Sedan dess har det också genomförts ett antal aktiviteter med fokus på företagen i kommunen och man försöker också vara mer närvarande och besöka företagen för att få mer inspel till vad som fungerar och inte, men att genomföra ett förändringsarbete tar tid och innan det också nått ut till företagen i kommunen tar det ytterligare en tid och företagen måste få förtroende för att kommunen är uthållig i detta arbete innan det syns i betygen, men jag tror att Eksjö kommun har kommit igång och att det snart också kommer att synas i vår undersökning, förklarar Anna.
Gislaved kommun
- I år gav företagen Gislaveds kommun ett högre betyg i flera av delfrågorna som ligger till grund för rankingen där vi nu ser att Gislaveds kommun klättrade hela 21 placeringar till plats 127 av landets 290 kommuner. I Gislaved har till exempel handelsföretagen tagit initiativ till kontinuerliga möten med kommunpolitiker och kommunala tjänstepersoner och det har mottagits väl i kommunhuset. Det har skapat en mötesplats för dialog och samtal som är grunden till något bra, men det finns fortfarande fler saker att ta tag i, berättar Anna.
Gnosjö kommun
- I år fortsätter Gnosjö kommun att klättra i vår ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner, med 11 placeringar till plats 41. Med en näringslivschef på plats och med ett tydligt uppdrag så har man från kommunens sida visat att företagen i kommunen är viktiga och arbetet med företagsklimatet är en del av det arbetet. Det verkar som att företagens viktiga frågor kommit upp på bordet och det är en bra start, säger Anna.
Habo kommun
- Även i år, för andra året, tappar Habo kommun några placeringar i rankingen över Företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I år tappar man 11 placeringar och hamnar på plats 31 i landet. Det jag tror företagen i Habo kommun känner och som gjort att man tappat något i betyg och därmed också några placeringar i rankingen, är att man från kommunens sida inte varit lika aktiv som tidigare, men med en 31:a placering av 290 kommuner i Sverige kan man inte annat än att säga att det mesta fungerar bra i Habo, men visst finns det alltid saker som kan förbättras, säger Anna.
Jönköpings kommun
- Tyvärr ser vi i år att företagen gav Jönköpings kommun lägre betyg i några av delfrågorna i vår undersökning, bland annat vad gäller det sammanfattande omdömet och konkurrens från kommunens verksamheter. I många andra kommuner ser vi att den politiska ledningen också är med och är aktiva i frågor som rör företagsnära frågor, något som vi inte ser mycket av i Jönköping. När jag pratar med företag i Jönköpings kommun ser företagen detta som ett ointresse från politikens sida, som att företagen tas för givna och att de ska vara nöjda med hur det fungerar. I en kommun som växer och med många företag räcker det inte med engagerade och hårt arbetande medarbetare på näringslivsavdelningen, i kommunikationen med hela näringslivet behövs också det politiska ledarskapet, säger Anna.
Mullsjö kommun
- Uthållighet och att inte släppa fokus på de företagsnära frågorna är något man jobbat hårt med i Mullsjö kommun under många år och man fortsätter att enträget arbeta hårt och ha ett tydligt mål med sitt arbete, men under förra året hände det saker som gjorde att företagen tycker att det inte känns lika bra som tidigare år. Under förra året hände mycket inom andra områden i samhället, vilket gjorde att de företagsnära frågorna kom lite i andra hand, men med en placering på 40 av 290 så är företagsklimatet ändå väldigt bra i Mullsjö kommun. Det jag tror företagen nu vill se är att deras frågor återigen kommer med på kommunens agenda, säger Anna.
Nässjö kommun
- Med ett betyg på det sammanfattande omdömet på företagsklimatet på 4,0 på skalan 1-6 där 3 är godtagbart och 4 är bra så går det inte att säga att företagsklimatet i Nässjö kommunen är dåligt, men företagen i kommunen ger lägre betyg i år än förra året och det gör att kommunen tappar placeringar i kommunrankingen i år. Det företagen säger i sina svar på enkäten är att man tycker att Nässjö kommuns service och bemötande har blivit sämre och det är naturligtvis något jag nu hoppas att kommunen tar till sig och tittar närmare på för att förändra och förbättra. Även ett par andra frågor har fått något lägre betyg i år vilket gör att andra kommuner klättrar förbi Nässjö i rankingen, förklarar Anna.
Sävsjö kommun
- Företagens betyg på företagsklimatet i Sävsjö kommun fortsätter att variera en hel del mellan åren. Efter en rejäl uppgång förra året tappar man nu i betyg i nästan alla av delfrågorna som ligger till grund för vår enkät. När jag lyssnar så tycker jag mig höra att företagen saknar en långsiktig plan för det företagsnära arbetet i Sävsjö kommun. Det har gjorts insatser i enskilda frågor, men man har inte fått en bild av vad Sävsjö kommunen vill göra för en hållbar och långsiktig förbättring i dessa frågor. Då blir det lite ryckigt i betygssättningen också, både upp och ned. Så en väl kommunicerad handlingsplan på det förändringsarbete kommunen tänker sig göra tror jag kan skapa en förändrad attityd hos företagen, berättar Anna.
Tranås kommun
- Efter ett litet tapp förra året ser vi i år att Tranås kommun klättrar i rankingen över kommunernas företagsklimat. I år klättrar man från plats 30 till plats 22 i företagsklimatet med Sveriges 290 kommuner. I Tranås kommun har man alltid haft de företagsnära frågorna på dagordningen. Att så genomgående ha så höga betyg och därmed också goda rankingresultat, är ett resultat av detta idoga arbete. Det är också väldigt trångt i betygstoppen och då också i rankingtoppen och för att klättra måste man vara på tårna hela tiden, vilket man är i Tranås. Är man inte det blir man fort omsprungen av någon annan kommun som tar i lite mer i dessa frågor, säger Anna.
Vaggeryds kommun
- När Vaggeryds kommun fick sin sämsta placering på 15 år för tre år sedan valde kommunen att ta ett ordentligt omtag i arbetet med företagsklimatet. Det visade gott resultat redan första året och vi ser att det goda arbetat håller i sig. Jag tror att man för några år sedan lärde sig att om man blir nöjd och inte fortsätter att ha de företagsnära frågorna på dagordningen så blir man fort omsprungen. Något man inte vill vara med om igen. Sedan är det många kommuner som arbetar hårt med frågorna så även om man arbetar hårt så kan det vara andra kommuner som kan springa om, säger Anna.
Vetlanda Kommun
- Ser vi till betygen som företagen gav Vetlanda kommun för arbetet med företagsklimatet i våras så var det lite mer ned än upp i år. Det ger tyvärr även att man backar några placeringar i rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Det jag hör att företagen säger är att man inte hör så mycket från kommunen om det arbete som pågår i de företagsnära frågorna. Företagen tycker inte att politikerna tar företagens frågor på allvar. Å andra sidan tycker de företag som haft en myndighetskontakt med någon av kommunens tjänstepersoner att de fått bra hjälp och ett gott bemötande, säger Anna.
Värnamo kommun
- Nu ser vi också att det gett resultat i den ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner vi sammanställer. Värnamo kommun klättrar hela 49 placeringar till plats 65. Efter att företagen under några år givit Värnamo kommun lägre betyg i vår undersökning togs det under förra året ett omtag i de företagsnära frågorna. Man startade till exempel ett näringslivsråd som fungerar som ett dialogforum där branscher träffar kommunledningen för att lyfta aktuella frågor, vilket i sin tur gör att företagen känner sig mer lyssnade till och tagna på allvar, berättar Anna.
- Det är lätt att lyfta fram det som inte fungerar, men ser vi till helheten så har vi ett bra företagsklimat i vårt län, men med en osäker framtid och en ökad konkurrens från vår omvärld för många företag, så spelar det en stor roll hur våra kommuner arbetar för att underlätta för företagen. Deras fokus ligger på att i första hand driva sina företag på bästa sätt, inte på att vara specialister på regelverk av olika slag. Här finns det alltid utrymme för att bli bättre på att hjälpa företagen göra rätt och minska den administrativa bördan så långt det bara går för att nämna två exempel, säger Anna.
Fakta
Om Svenskt Näringslivs kommunranking
Källa: Svenskt Näringsliv.
Text: Anna Svensson
Anna berättar vidare att företagsklimatet är summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagen i vardagen. Förändringar i rankingen beror dels på företagens betyg, dels på statistik och det i jämförelse med andra kommuner. Vaggeryds kommun har bäst företagsklimat av alla kommuner i Jönköpings län 2024 och Vaggeryds kommun hamnar på plats 21 av Sveriges totalt 290 kommuner och har tappat tre placeringar sedan förra året. Störst förbättring i Jönköpings län gör Värnamo kommun som klättrar 49 placeringar från plats 114 till plats 65. Trots att man backar i år är Habo den kommun som haft den största förbättringen på fem års sikt och avancerat från plats 59 till plats 31. I Jönköpings län på andra plats kom Tranås kommun och Habo kommun kom på tredje plats. Sveriges bästa företagsklimat har Vårgårda kommun i Västra Götaland, för fjärde året i rad. På andra plats kommer Trosa kommun, följt av Burlövs kommun på tredje plats.
Aneby kommun
- Tyvärr ser vi att Aneby fortsätter att tappa placeringar i rankingen av Sveriges 290 kommuner, men man håller sig fortfarande kvar på den övre hälften av listan. Varför företagen i Aneby tycker det har blivit sämre kan egentligen bara de svara på, men det jag fått till mig är att man inte hört så mycket från kommunen under det senaste året och att man saknar kommunens engagemang. Det har också varit en tuff period för företagen och sammantaget ger det känslan av att det blivit sämre. Det vi hoppas på nu är att man får fart på engagemanget, både från kommunens håll men att då också att företagen vill delta för det här förändras allra bäst av att man gör det tillsammans, säger Anna Gillek.
Eksjö kommun
- För några år sedan påbörjade Eksjö ett omtag vad gäller de näringslivsnära frågorna i kommunen, men att skapa en förändring som både syns och märks för kommunens alla företag tar tid. I Eksjö kommun tog den kommunala ledningen med ansvar för näringslivsfrågorna både med politiker och tjänstepersoner ett beslut om att arbeta mer fokuserat med de företagsnära frågorna och man påbörjade en förändringsprocess. Sedan dess har det också genomförts ett antal aktiviteter med fokus på företagen i kommunen och man försöker också vara mer närvarande och besöka företagen för att få mer inspel till vad som fungerar och inte, men att genomföra ett förändringsarbete tar tid och innan det också nått ut till företagen i kommunen tar det ytterligare en tid och företagen måste få förtroende för att kommunen är uthållig i detta arbete innan det syns i betygen, men jag tror att Eksjö kommun har kommit igång och att det snart också kommer att synas i vår undersökning, förklarar Anna.
Gislaved kommun
- I år gav företagen Gislaveds kommun ett högre betyg i flera av delfrågorna som ligger till grund för rankingen där vi nu ser att Gislaveds kommun klättrade hela 21 placeringar till plats 127 av landets 290 kommuner. I Gislaved har till exempel handelsföretagen tagit initiativ till kontinuerliga möten med kommunpolitiker och kommunala tjänstepersoner och det har mottagits väl i kommunhuset. Det har skapat en mötesplats för dialog och samtal som är grunden till något bra, men det finns fortfarande fler saker att ta tag i, berättar Anna.
Gnosjö kommun
- I år fortsätter Gnosjö kommun att klättra i vår ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner, med 11 placeringar till plats 41. Med en näringslivschef på plats och med ett tydligt uppdrag så har man från kommunens sida visat att företagen i kommunen är viktiga och arbetet med företagsklimatet är en del av det arbetet. Det verkar som att företagens viktiga frågor kommit upp på bordet och det är en bra start, säger Anna.
Habo kommun
- Även i år, för andra året, tappar Habo kommun några placeringar i rankingen över Företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I år tappar man 11 placeringar och hamnar på plats 31 i landet. Det jag tror företagen i Habo kommun känner och som gjort att man tappat något i betyg och därmed också några placeringar i rankingen, är att man från kommunens sida inte varit lika aktiv som tidigare, men med en 31:a placering av 290 kommuner i Sverige kan man inte annat än att säga att det mesta fungerar bra i Habo, men visst finns det alltid saker som kan förbättras, säger Anna.
Jönköpings kommun
- Tyvärr ser vi i år att företagen gav Jönköpings kommun lägre betyg i några av delfrågorna i vår undersökning, bland annat vad gäller det sammanfattande omdömet och konkurrens från kommunens verksamheter. I många andra kommuner ser vi att den politiska ledningen också är med och är aktiva i frågor som rör företagsnära frågor, något som vi inte ser mycket av i Jönköping. När jag pratar med företag i Jönköpings kommun ser företagen detta som ett ointresse från politikens sida, som att företagen tas för givna och att de ska vara nöjda med hur det fungerar. I en kommun som växer och med många företag räcker det inte med engagerade och hårt arbetande medarbetare på näringslivsavdelningen, i kommunikationen med hela näringslivet behövs också det politiska ledarskapet, säger Anna.
Mullsjö kommun
- Uthållighet och att inte släppa fokus på de företagsnära frågorna är något man jobbat hårt med i Mullsjö kommun under många år och man fortsätter att enträget arbeta hårt och ha ett tydligt mål med sitt arbete, men under förra året hände det saker som gjorde att företagen tycker att det inte känns lika bra som tidigare år. Under förra året hände mycket inom andra områden i samhället, vilket gjorde att de företagsnära frågorna kom lite i andra hand, men med en placering på 40 av 290 så är företagsklimatet ändå väldigt bra i Mullsjö kommun. Det jag tror företagen nu vill se är att deras frågor återigen kommer med på kommunens agenda, säger Anna.
Nässjö kommun
- Med ett betyg på det sammanfattande omdömet på företagsklimatet på 4,0 på skalan 1-6 där 3 är godtagbart och 4 är bra så går det inte att säga att företagsklimatet i Nässjö kommunen är dåligt, men företagen i kommunen ger lägre betyg i år än förra året och det gör att kommunen tappar placeringar i kommunrankingen i år. Det företagen säger i sina svar på enkäten är att man tycker att Nässjö kommuns service och bemötande har blivit sämre och det är naturligtvis något jag nu hoppas att kommunen tar till sig och tittar närmare på för att förändra och förbättra. Även ett par andra frågor har fått något lägre betyg i år vilket gör att andra kommuner klättrar förbi Nässjö i rankingen, förklarar Anna.
Sävsjö kommun
- Företagens betyg på företagsklimatet i Sävsjö kommun fortsätter att variera en hel del mellan åren. Efter en rejäl uppgång förra året tappar man nu i betyg i nästan alla av delfrågorna som ligger till grund för vår enkät. När jag lyssnar så tycker jag mig höra att företagen saknar en långsiktig plan för det företagsnära arbetet i Sävsjö kommun. Det har gjorts insatser i enskilda frågor, men man har inte fått en bild av vad Sävsjö kommunen vill göra för en hållbar och långsiktig förbättring i dessa frågor. Då blir det lite ryckigt i betygssättningen också, både upp och ned. Så en väl kommunicerad handlingsplan på det förändringsarbete kommunen tänker sig göra tror jag kan skapa en förändrad attityd hos företagen, berättar Anna.
Tranås kommun
- Efter ett litet tapp förra året ser vi i år att Tranås kommun klättrar i rankingen över kommunernas företagsklimat. I år klättrar man från plats 30 till plats 22 i företagsklimatet med Sveriges 290 kommuner. I Tranås kommun har man alltid haft de företagsnära frågorna på dagordningen. Att så genomgående ha så höga betyg och därmed också goda rankingresultat, är ett resultat av detta idoga arbete. Det är också väldigt trångt i betygstoppen och då också i rankingtoppen och för att klättra måste man vara på tårna hela tiden, vilket man är i Tranås. Är man inte det blir man fort omsprungen av någon annan kommun som tar i lite mer i dessa frågor, säger Anna.
Vaggeryds kommun
- När Vaggeryds kommun fick sin sämsta placering på 15 år för tre år sedan valde kommunen att ta ett ordentligt omtag i arbetet med företagsklimatet. Det visade gott resultat redan första året och vi ser att det goda arbetat håller i sig. Jag tror att man för några år sedan lärde sig att om man blir nöjd och inte fortsätter att ha de företagsnära frågorna på dagordningen så blir man fort omsprungen. Något man inte vill vara med om igen. Sedan är det många kommuner som arbetar hårt med frågorna så även om man arbetar hårt så kan det vara andra kommuner som kan springa om, säger Anna.
Vetlanda Kommun
- Ser vi till betygen som företagen gav Vetlanda kommun för arbetet med företagsklimatet i våras så var det lite mer ned än upp i år. Det ger tyvärr även att man backar några placeringar i rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Det jag hör att företagen säger är att man inte hör så mycket från kommunen om det arbete som pågår i de företagsnära frågorna. Företagen tycker inte att politikerna tar företagens frågor på allvar. Å andra sidan tycker de företag som haft en myndighetskontakt med någon av kommunens tjänstepersoner att de fått bra hjälp och ett gott bemötande, säger Anna.
Värnamo kommun
- Nu ser vi också att det gett resultat i den ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner vi sammanställer. Värnamo kommun klättrar hela 49 placeringar till plats 65. Efter att företagen under några år givit Värnamo kommun lägre betyg i vår undersökning togs det under förra året ett omtag i de företagsnära frågorna. Man startade till exempel ett näringslivsråd som fungerar som ett dialogforum där branscher träffar kommunledningen för att lyfta aktuella frågor, vilket i sin tur gör att företagen känner sig mer lyssnade till och tagna på allvar, berättar Anna.
- Det är lätt att lyfta fram det som inte fungerar, men ser vi till helheten så har vi ett bra företagsklimat i vårt län, men med en osäker framtid och en ökad konkurrens från vår omvärld för många företag, så spelar det en stor roll hur våra kommuner arbetar för att underlätta för företagen. Deras fokus ligger på att i första hand driva sina företag på bästa sätt, inte på att vara specialister på regelverk av olika slag. Här finns det alltid utrymme för att bli bättre på att hjälpa företagen göra rätt och minska den administrativa bördan så långt det bara går för att nämna två exempel, säger Anna.
Fakta
Om Svenskt Näringslivs kommunranking
- Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner.
- Syftet med rankingen är att visa var i landet det är mest gynnsamt att starta och driva företag.
- 2024 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från drygt 32 000 företagare, och till en tredjedel av statistiska faktorer från SCB och UC.
Källa: Svenskt Näringsliv.
Text: Anna Svensson