Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att undersökningen ”Företagarpanelen Q4 -2025” från Svenskt Näringsliv visar att efter en ihållande lågkonjunktur att företagen
i Jönköpings län har vissa tecken på återhämtning. Uppgången drivs främst av en starkare hushållskonsumtion,
men även exporten bidrar. På nationell nivå väntas tillväxten uppgå till 1,6 procent 2025, 3,5 procent 2026 och 2,6 procent 2027.
Anna berättar vidare att fyra gånger om året genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning för att med hjälp av företagens svar göra en konjunkturmätning för hur det går med företagen gällande antal anställda, investeringar och försäljning. Frågorna ställdes under ett par veckor i månadsskiftet november till december och för Jönköpings län svarade
220 företag (nationellt drygt 4800) och företagen kommer från i stort sett alla branscher, både nationellt och regionalt.
På väg mot bättre tider
Anna förklarar vad det beror på att efter en ihållande lågkonjunktur visar nu företagen i Jönköpings län vissa tecken på återhämtning.
- Det är att Svenskt Näringsliv ser att fler företag tycker att det är bättre nu än för 12 månader sedan, jämfört med tidigare undersökningar de senaste åren. Vilket vi tyder som att vi förhoppningsvis nått botten och är på väg mot bättre tider. Men det sker från väldigt låga nivåer, något vi inte får glömma. Till vissa delar beror det på att befolkningen börjat konsumera mer,
där till exempel räntesänkningarna under hösten gjort att allmänheten fått lite bättre framtidstro och vågar konsumera igen.
Sedan ser vi att satsningarna inom beredskapsarbetet gjort att företag får mer att göra och då inte bara de som direkt är inom försvarsindustrin men även de som finns runt omkring dessa. Det finns också stora förhoppningar att de ökade anslagen för vårt beredskapsarbete ska gynna fler branscher och skapa fler jobb, säger Anna Gillek.
Att öka investeringarna och anställa fler medarbetare
Gillek fortsätter förklara att undersökningen visar att i Jönköpings län uppger mer än hälften av företagen att deras framtida försäljning väntas öka.
- Var fjärde företag ser möjligheter att öka investeringarna och ungefär lika många förväntar sig att anställa fler medarbetare under de kommande 12 månaderna. Dessutom visar undersökningen att företagens framtidstro i Jönköpings län är svagt positiv, vilket indikerar ett eventuellt trendskifte. Under flera år har vi sett att framtidstron bland företagen varit betydligt svagare än normalt men att fler företag nu är uppe på framtidstro i nivå med och över normalnivåer
för vårt län. Att företagen ser mer positivt på framtiden än på länge är ett mycket välkommet trendskifte i vår undersökning
och ger goda framtidsutsikter inför 2026. Men det kommer också att ta tid innan det märks på helheten. Det finns fortfarande många företag som har det tufft, säger Anna.
Prisökningar på grund av komponent- och råvarubrister
Anna berättar att trots ljusare utsikter brottas många företag i hela riket fortsatt med svag lönsamhet. Även företagen har varit utsatta för stigande priser när inflationen steg.
- Det kom efter en period med prisökningar på grund av komponent- och råvarubrister, för såväl industrin som för livsmedel och tjänster. Men dessa kostnadsökningar har inte till fullo kunnat flyttas över till kunderna, utan har lett till att marginalerna krympt. Många företag har också valt att inte varsla och säga upp personal, för att man vet att när konjunkturen vänder behöver man all den kompetens företaget behöver. Det har också lett till en större kostnad än man, just där och då har täckning för, säger Gillek.
Handläggningstider behöver förkortas
- Inför framtiden finns det många saker som behöver förbättras för att vi ska få till en hållbar tillväxt hos företagen. Energiproduktionen är ett exempel, där vi förutom ökad produktion också behöver få bättre överföringsinfrastruktur och prisbilden måste vara förutsägbar och konkurrenskraftig. Regelverken måste också förbättras och förenklas för företagen lägger mycket tid och resurser på att följa regelverken. Något som inte genererar några intäkter till företagen. Även handläggningstider behöver förkortas, vare sig det gäller bygglov eller tillståndsansökningar av olika slag. Och vi får inte glömma kompetensförsörjningen. Utbildningar som erbjuds både på gymnasie-, högskole-, yrkeshögskole- och vuxenutbildningsnivå, måste spegla näringslivets behov på kompetens för att företagen ska kunna växa och utvecklas på ett positivt sätt, säger Anna.
Text: Anna Svensson
i Jönköpings län har vissa tecken på återhämtning. Uppgången drivs främst av en starkare hushållskonsumtion,
men även exporten bidrar. På nationell nivå väntas tillväxten uppgå till 1,6 procent 2025, 3,5 procent 2026 och 2,6 procent 2027.
Anna berättar vidare att fyra gånger om året genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning för att med hjälp av företagens svar göra en konjunkturmätning för hur det går med företagen gällande antal anställda, investeringar och försäljning. Frågorna ställdes under ett par veckor i månadsskiftet november till december och för Jönköpings län svarade
220 företag (nationellt drygt 4800) och företagen kommer från i stort sett alla branscher, både nationellt och regionalt.
På väg mot bättre tider
Anna förklarar vad det beror på att efter en ihållande lågkonjunktur visar nu företagen i Jönköpings län vissa tecken på återhämtning.
- Det är att Svenskt Näringsliv ser att fler företag tycker att det är bättre nu än för 12 månader sedan, jämfört med tidigare undersökningar de senaste åren. Vilket vi tyder som att vi förhoppningsvis nått botten och är på väg mot bättre tider. Men det sker från väldigt låga nivåer, något vi inte får glömma. Till vissa delar beror det på att befolkningen börjat konsumera mer,
där till exempel räntesänkningarna under hösten gjort att allmänheten fått lite bättre framtidstro och vågar konsumera igen.
Sedan ser vi att satsningarna inom beredskapsarbetet gjort att företag får mer att göra och då inte bara de som direkt är inom försvarsindustrin men även de som finns runt omkring dessa. Det finns också stora förhoppningar att de ökade anslagen för vårt beredskapsarbete ska gynna fler branscher och skapa fler jobb, säger Anna Gillek.
Att öka investeringarna och anställa fler medarbetare
Gillek fortsätter förklara att undersökningen visar att i Jönköpings län uppger mer än hälften av företagen att deras framtida försäljning väntas öka.
- Var fjärde företag ser möjligheter att öka investeringarna och ungefär lika många förväntar sig att anställa fler medarbetare under de kommande 12 månaderna. Dessutom visar undersökningen att företagens framtidstro i Jönköpings län är svagt positiv, vilket indikerar ett eventuellt trendskifte. Under flera år har vi sett att framtidstron bland företagen varit betydligt svagare än normalt men att fler företag nu är uppe på framtidstro i nivå med och över normalnivåer
för vårt län. Att företagen ser mer positivt på framtiden än på länge är ett mycket välkommet trendskifte i vår undersökning
och ger goda framtidsutsikter inför 2026. Men det kommer också att ta tid innan det märks på helheten. Det finns fortfarande många företag som har det tufft, säger Anna.
Prisökningar på grund av komponent- och råvarubrister
Anna berättar att trots ljusare utsikter brottas många företag i hela riket fortsatt med svag lönsamhet. Även företagen har varit utsatta för stigande priser när inflationen steg.
- Det kom efter en period med prisökningar på grund av komponent- och råvarubrister, för såväl industrin som för livsmedel och tjänster. Men dessa kostnadsökningar har inte till fullo kunnat flyttas över till kunderna, utan har lett till att marginalerna krympt. Många företag har också valt att inte varsla och säga upp personal, för att man vet att när konjunkturen vänder behöver man all den kompetens företaget behöver. Det har också lett till en större kostnad än man, just där och då har täckning för, säger Gillek.
Handläggningstider behöver förkortas
- Inför framtiden finns det många saker som behöver förbättras för att vi ska få till en hållbar tillväxt hos företagen. Energiproduktionen är ett exempel, där vi förutom ökad produktion också behöver få bättre överföringsinfrastruktur och prisbilden måste vara förutsägbar och konkurrenskraftig. Regelverken måste också förbättras och förenklas för företagen lägger mycket tid och resurser på att följa regelverken. Något som inte genererar några intäkter till företagen. Även handläggningstider behöver förkortas, vare sig det gäller bygglov eller tillståndsansökningar av olika slag. Och vi får inte glömma kompetensförsörjningen. Utbildningar som erbjuds både på gymnasie-, högskole-, yrkeshögskole- och vuxenutbildningsnivå, måste spegla näringslivets behov på kompetens för att företagen ska kunna växa och utvecklas på ett positivt sätt, säger Anna.
Text: Anna Svensson