Svenskt Näringslivs har gjort rapporten ”Brottsbarometern 2025”. Anna Gillek som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län berättar att syftet med rapporten är att kartlägga omfattningen och konsekvenserna av brott mot företag i Sverige, att jämföra utvecklingen över tid där så är möjligt och också att belysa konsekvenserna för samhället av denna kriminalitet. Rapporten baseras på tre undersökningar genomförda under våren 2025 och efter det har svaren analyserats.
Anna berättar vidare att frågorna om företag blivit utsatta för brottslighet under de senaste 12 månaderna och om dessa brott
i så fall polisanmälts skickades ut till 13 600 som är Svenskt Näringslivs medlemsföretag runt om i Sverige. Den andra undersökningen har Demoskop genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv och Polismyndigheten med målgruppen företag/företagare som har varit utsatta för brott som innefattar otillåten påverkan.
- Den tredje undersökningen är den lägesbild som tagits fram som en del av den samverkansöverenskommelse som slöts 2024 mellan Svenskt Näringsliv och Polismyndigheten. Lägesbilden som fokuserar på hur otillåten påverkan drabbar privata företag och bygger samma data som del två men kompletterad med en kvantitativ studie som omfattar registerdata avseende polisanmälda brott mot privata företag under perioden 2019–2024. Företagen som fått svara på frågorna, både regional och nationellt, kommer från alla branscher, säger Anna Gillek.
Mängdbrotten måste tas på större allvar
Anna förklarar att 4 av 10 företag i Jönköpings län drabbas av brott: ”Mängdbrotten måste tas på större allvar”.
- Vi säger att mängdbrotten måste tas på större allvar av flera skäl; de är vanliga och utgör en stor del av brottsligheten mot företag, deras koppling till den organiserade brottsligheten, och de skadliga effekter de får för näringslivets förtroende för rättsstaten. Undersökningen från Svenskt Näringsliv visar att 40 procent av företagen i Jönköpings län utsatts för brott under det senaste året. Då vi inte gjort undersökningen på exakt samma sätt tidigare är det svårt att säga om det är en ökning eller ej. De brottstyper som företagen i Jönköpings län främst drabbas av är 1. Bedrägerier 2. Snatterier 3. Cyberbrott, säger Anna.
Flera åtgärder mot brottslighet behövs
Anna fortsätter förklara att de branscher i länet som är särskilt hårt utsatta är transportbranschen, handeln och besöksnäringen.
- När företagen tillfrågades om vilka åtgärder de helst skulle vilja se för att öka tryggheten för deras företag och för deras anställda, prioriterades följande 1. Ökad närvaro av polis, väktare eller ordningsvakter 2. Snabbare och mer effektiv hantering av brottsanmälningar 3. Ökad samverkan mellan företag, kommun och polis (delad tredjeplats) 4. Bättre kameraövervakning (delad tredjeplats). Företagen uppger att de behöver både yttre hjälp från samhället (lagföring, närvaro och samarbete) och stöd för inre skyddsåtgärder (IT-säkerhet och utbildning) för att kunna fortsätta verka utan att deras konkurrenskraft, tillväxt och trygghet hotas av kriminalitet, säger Gillek.
Oron för brott har fått företag att överväga att lägga ned
Gillek berättar att brotten orsakar produktionsstopp, ekonomiska förluster och växande oro bland både anställda och kunder.
- Produktionsstopp kan till exempel ge ett försämrat kassaflöde när man inte kan producera varor att sälja. Det tvingar också företagen att omfördela resurser från investeringar för tillväxt till investeringar i säkerhetsåtgärder. Viljan bland företagen att växa, investera och anställa minskar när otryggheten växter och vissa företag uppger till och med att oro för brott fått dem att överväga att lägga ned delar av eller hela verksamheten. Ser vi till otryggheten för personalen så är det till stor del en oro för att bli utsatt för stöld, hot eller våld vilket kan leda till psykologiska effekter som till exempel oro, ångest och stress. Både bland personalen och hos företagaren, säger Anna.
Låg tilltro till polisens kapacitet och förmåga att klara upp brotten
- 49 procent av företagen som uppgett att de utsatts för brott under det senaste året säger att de inte har anmält händelserna till polisen. Och endast 21 procent av företagen uppger att de anmäler alla brott de utsatts för, det är den näst lägsta andelen bland alla Sveriges län. Det främsta skälet till den låga anmälningsbenägenheten är låg tilltro till polisens kapacitet och förmåga att klara upp brotten. Men företagen uppger också att de tycker att det är meningslöst att anmäla brott då inget görs och att undersökningarna bara läggs ned. Man upplever även att myndigheten agerar passivt även vid mer allvarliga händelser och man tycker att anmäla brott tar lång och dyrbar tid i anspråk (när det ändå inte händer något). Hur stor andel av de anmälda brotten som klaras upp tas inte upp i rapporten, säger Gillek.
Regeringen och riksdagen behöver skapa bättre förutsättningar
Anna förklarar för att vända utvecklingen vill Svenskt Näringsliv se ett mer systematiskt och långsiktigt samarbete mellan kommuner, polis, företag och civilsamhälle.
- I rapporten föreslås att företag inkluderas i projekt kopplade till social brottsprevention eller bidra till initiativ som stärker civilsamhället. Företag kan bidra till en tryggare miljö genom konkreta åtgärder som främjar det sociala skyddsnätet och den fysiska säkerheten som till exempel förbättrad belysning, genomförande av trygghetsvandringar och en ökad närvaro på gator, torg och parker. Men det arbetet måste vara systematiskt och långsiktigt för att näringslivet ska vilja vara engagerat i detta arbete. För att fler brottslingar ska dömas och för att öka förtroendet för rättsväsendet så vill Svenskt Näringsliv att regeringen och riksdagen skapar bättre förutsättningar för polisen och domstolarna. Bland annat genom skärpta straff för systematiskt begångna brott, prioritera bekämpningen av mängdbrott, öka möjligheterna till informationsdelning (mellan myndigheter) och komplettera brottsstatistiken så att man kan identifiera brott mot företag, säger Anna.
Text: Anna Svensson
Anna berättar vidare att frågorna om företag blivit utsatta för brottslighet under de senaste 12 månaderna och om dessa brott
i så fall polisanmälts skickades ut till 13 600 som är Svenskt Näringslivs medlemsföretag runt om i Sverige. Den andra undersökningen har Demoskop genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv och Polismyndigheten med målgruppen företag/företagare som har varit utsatta för brott som innefattar otillåten påverkan.
- Den tredje undersökningen är den lägesbild som tagits fram som en del av den samverkansöverenskommelse som slöts 2024 mellan Svenskt Näringsliv och Polismyndigheten. Lägesbilden som fokuserar på hur otillåten påverkan drabbar privata företag och bygger samma data som del två men kompletterad med en kvantitativ studie som omfattar registerdata avseende polisanmälda brott mot privata företag under perioden 2019–2024. Företagen som fått svara på frågorna, både regional och nationellt, kommer från alla branscher, säger Anna Gillek.
Mängdbrotten måste tas på större allvar
Anna förklarar att 4 av 10 företag i Jönköpings län drabbas av brott: ”Mängdbrotten måste tas på större allvar”.
- Vi säger att mängdbrotten måste tas på större allvar av flera skäl; de är vanliga och utgör en stor del av brottsligheten mot företag, deras koppling till den organiserade brottsligheten, och de skadliga effekter de får för näringslivets förtroende för rättsstaten. Undersökningen från Svenskt Näringsliv visar att 40 procent av företagen i Jönköpings län utsatts för brott under det senaste året. Då vi inte gjort undersökningen på exakt samma sätt tidigare är det svårt att säga om det är en ökning eller ej. De brottstyper som företagen i Jönköpings län främst drabbas av är 1. Bedrägerier 2. Snatterier 3. Cyberbrott, säger Anna.
Flera åtgärder mot brottslighet behövs
Anna fortsätter förklara att de branscher i länet som är särskilt hårt utsatta är transportbranschen, handeln och besöksnäringen.
- När företagen tillfrågades om vilka åtgärder de helst skulle vilja se för att öka tryggheten för deras företag och för deras anställda, prioriterades följande 1. Ökad närvaro av polis, väktare eller ordningsvakter 2. Snabbare och mer effektiv hantering av brottsanmälningar 3. Ökad samverkan mellan företag, kommun och polis (delad tredjeplats) 4. Bättre kameraövervakning (delad tredjeplats). Företagen uppger att de behöver både yttre hjälp från samhället (lagföring, närvaro och samarbete) och stöd för inre skyddsåtgärder (IT-säkerhet och utbildning) för att kunna fortsätta verka utan att deras konkurrenskraft, tillväxt och trygghet hotas av kriminalitet, säger Gillek.
Oron för brott har fått företag att överväga att lägga ned
Gillek berättar att brotten orsakar produktionsstopp, ekonomiska förluster och växande oro bland både anställda och kunder.
- Produktionsstopp kan till exempel ge ett försämrat kassaflöde när man inte kan producera varor att sälja. Det tvingar också företagen att omfördela resurser från investeringar för tillväxt till investeringar i säkerhetsåtgärder. Viljan bland företagen att växa, investera och anställa minskar när otryggheten växter och vissa företag uppger till och med att oro för brott fått dem att överväga att lägga ned delar av eller hela verksamheten. Ser vi till otryggheten för personalen så är det till stor del en oro för att bli utsatt för stöld, hot eller våld vilket kan leda till psykologiska effekter som till exempel oro, ångest och stress. Både bland personalen och hos företagaren, säger Anna.
Låg tilltro till polisens kapacitet och förmåga att klara upp brotten
- 49 procent av företagen som uppgett att de utsatts för brott under det senaste året säger att de inte har anmält händelserna till polisen. Och endast 21 procent av företagen uppger att de anmäler alla brott de utsatts för, det är den näst lägsta andelen bland alla Sveriges län. Det främsta skälet till den låga anmälningsbenägenheten är låg tilltro till polisens kapacitet och förmåga att klara upp brotten. Men företagen uppger också att de tycker att det är meningslöst att anmäla brott då inget görs och att undersökningarna bara läggs ned. Man upplever även att myndigheten agerar passivt även vid mer allvarliga händelser och man tycker att anmäla brott tar lång och dyrbar tid i anspråk (när det ändå inte händer något). Hur stor andel av de anmälda brotten som klaras upp tas inte upp i rapporten, säger Gillek.
Regeringen och riksdagen behöver skapa bättre förutsättningar
Anna förklarar för att vända utvecklingen vill Svenskt Näringsliv se ett mer systematiskt och långsiktigt samarbete mellan kommuner, polis, företag och civilsamhälle.
- I rapporten föreslås att företag inkluderas i projekt kopplade till social brottsprevention eller bidra till initiativ som stärker civilsamhället. Företag kan bidra till en tryggare miljö genom konkreta åtgärder som främjar det sociala skyddsnätet och den fysiska säkerheten som till exempel förbättrad belysning, genomförande av trygghetsvandringar och en ökad närvaro på gator, torg och parker. Men det arbetet måste vara systematiskt och långsiktigt för att näringslivet ska vilja vara engagerat i detta arbete. För att fler brottslingar ska dömas och för att öka förtroendet för rättsväsendet så vill Svenskt Näringsliv att regeringen och riksdagen skapar bättre förutsättningar för polisen och domstolarna. Bland annat genom skärpta straff för systematiskt begångna brott, prioritera bekämpningen av mängdbrott, öka möjligheterna till informationsdelning (mellan myndigheter) och komplettera brottsstatistiken så att man kan identifiera brott mot företag, säger Anna.
Text: Anna Svensson