Kristina Ljungros som är ordförande för Friluftsfrämjandet berättar att enligt Folkhälsomyndighetens nya beräkning uppgår samhällskostnaderna för stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet till 16,5 miljarder kronor årligen. Stillasittande är en betydande riskfaktor för en rad allvarliga hälsoproblem, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, cancer och psykiatriska tillstånd.
Kristina berättar vidare att Folkhälsomyndigheten drar slutsatsen att om en tiondel av befolkningen som är minst fysiskt aktiv når upp till rekommenderad nivå kan samhällskostnaderna minska med 25 procent. Den rekommenderade nivån för fysisk aktivitet för vuxna är minst 150 minuter måttlig intensitet per vecka eller 75 minuter hög intensitet per vecka.
Det behövs ett nationellt rörelselyft
- Det finns få tecken på att stillasittandet kommer att lösas med nuvarande politik. Det behövs ett nationellt rörelselyft för att komma åt problemen och skapa fler möjligheter till rörelse och gemenskap genom hela livet. De begränsade satsningar som har gjorts hittills, visar inga tecken på att vi håller på att skapa ett paradigmskifte vad gäller motion och rörelse i Sverige, säger Kristina Ljungros.
Beräkningen inkluderar endast fyra sjukdomsgrupper
Kristina förklarar att sannolikt är samhällskostnaderna för stillasittandet mycket högre än 16,5 miljarder kronor.
- Eftersom Folkhälsomyndighetens beräkning inkluderar endast fyra sjukdomsgrupper och tar inte hänsyn till exempelvis långtidssjukskrivningar och förtidspension. Dessutom baseras beräkningen på självrapporterade uppgifter om stillasittande, som forskning visar ofta överskattas, säger Kristina.
Stillasittande och brist på fysisk aktivitet har negativa effekter
Kristina fortsätter förklara att ökningen av psykisk ohälsa beror på är en komplex fråga, där olika faktorer ofta samverkar.
- Många upplever att samhället idag präglas av högre tempo, ökad press och krav på prestation, både i arbetslivet och privat, som kan skapa en negativ spiral med stillasittande, sömnbrist och ensamhet. Stillasittande och brist på fysisk aktivitet har negativa effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Kostnaden för den psykiska ohälsan beräknas till 345 miljarder kronor årligen, motsvarande nästan fem procent av Sveriges BNP, i direkta och indirekta kostnader, enligt regeringens nya handlingsplan för psykisk hälsa, säger Kristina.
Psykiska besvär, suicidtankar och fetma
- Psykiska besvär och suicidtankar är flera gånger vanligare hos personer som upplever ensamhet. Exempel på psykiska besvär kan vara ångest, depression och sömnsvårigheter. Suicidtankar innebär återkommande tankar på att ta sitt eget liv. Dessutom uppskattar Folkhälsomyndigheten att samhällskostnaderna för fetma uppgår till 125 miljarder kronor årligen. Kostnaderna berör individer, hushåll, företag och välfärdssektorn. Ökningen beror på en kombination av faktorer som förändrade matvanor och minskad fysisk aktivitet, säger Kristina.
Även politiken behöver bidra med att skapa fler möjligheter
Kristina berättar inför framtiden för att vända trenden behövs större investeringar i hälsofrämjande insatser som bidrar till gemenskap och fysisk aktivitet.
- Sverige är i behov av ett nationellt motions- och rörelselyft, och för att få fart på arbetet behöver även politiken bidra med att skapa fler möjligheter och incitament riktade till olika grupper i samhället. Vi vet att naturen har en läkande kraft, och att nio av tio svenskar ansar att friluftsliv stärker hälsan, säger Kristina.
Skolor borde arbeta mer med utomhuspedagogik och friluftsdagar
- Vi tipsar gärna om tre konkreta förslag. Det första är att i dag satsar staten 20 gånger mer resurser på idrottslivet än friluftslivet. Skulle friluftsorganisationerna få motsvarande förutsättningar som idrottsföreningarna skulle de kunna få väldigt många fler människor i rörelsen. Detta är en lågt hängande frukt. Det andra är en särskilt viktig insats som används för lite är naturbaserade interventioner inom vård och omsorg. Här kan Friluftsfrämjandets koncept ”Häng med oss ut- friluftsliv för psykisk hälsa” som användas i mycket högre utsträckning. Det tredje är att det är viktigt att sätta goda vanor tidigt i livet. Skolor borde arbeta mycket mer med utomhuspedagogik och friluftsdagar. Även här har Friluftsfrämjandet flera koncept så som ”I Ur-och Skur-skolor, Skogshjältarna och Skogsmulle” som gör det enkelt för kommuner och skolor att komma i gång, avslutar Kristina.
Text: Anna Svensson
Kristina berättar vidare att Folkhälsomyndigheten drar slutsatsen att om en tiondel av befolkningen som är minst fysiskt aktiv når upp till rekommenderad nivå kan samhällskostnaderna minska med 25 procent. Den rekommenderade nivån för fysisk aktivitet för vuxna är minst 150 minuter måttlig intensitet per vecka eller 75 minuter hög intensitet per vecka.
Det behövs ett nationellt rörelselyft
- Det finns få tecken på att stillasittandet kommer att lösas med nuvarande politik. Det behövs ett nationellt rörelselyft för att komma åt problemen och skapa fler möjligheter till rörelse och gemenskap genom hela livet. De begränsade satsningar som har gjorts hittills, visar inga tecken på att vi håller på att skapa ett paradigmskifte vad gäller motion och rörelse i Sverige, säger Kristina Ljungros.
Beräkningen inkluderar endast fyra sjukdomsgrupper
Kristina förklarar att sannolikt är samhällskostnaderna för stillasittandet mycket högre än 16,5 miljarder kronor.
- Eftersom Folkhälsomyndighetens beräkning inkluderar endast fyra sjukdomsgrupper och tar inte hänsyn till exempelvis långtidssjukskrivningar och förtidspension. Dessutom baseras beräkningen på självrapporterade uppgifter om stillasittande, som forskning visar ofta överskattas, säger Kristina.
Stillasittande och brist på fysisk aktivitet har negativa effekter
Kristina fortsätter förklara att ökningen av psykisk ohälsa beror på är en komplex fråga, där olika faktorer ofta samverkar.
- Många upplever att samhället idag präglas av högre tempo, ökad press och krav på prestation, både i arbetslivet och privat, som kan skapa en negativ spiral med stillasittande, sömnbrist och ensamhet. Stillasittande och brist på fysisk aktivitet har negativa effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Kostnaden för den psykiska ohälsan beräknas till 345 miljarder kronor årligen, motsvarande nästan fem procent av Sveriges BNP, i direkta och indirekta kostnader, enligt regeringens nya handlingsplan för psykisk hälsa, säger Kristina.
Psykiska besvär, suicidtankar och fetma
- Psykiska besvär och suicidtankar är flera gånger vanligare hos personer som upplever ensamhet. Exempel på psykiska besvär kan vara ångest, depression och sömnsvårigheter. Suicidtankar innebär återkommande tankar på att ta sitt eget liv. Dessutom uppskattar Folkhälsomyndigheten att samhällskostnaderna för fetma uppgår till 125 miljarder kronor årligen. Kostnaderna berör individer, hushåll, företag och välfärdssektorn. Ökningen beror på en kombination av faktorer som förändrade matvanor och minskad fysisk aktivitet, säger Kristina.
Även politiken behöver bidra med att skapa fler möjligheter
Kristina berättar inför framtiden för att vända trenden behövs större investeringar i hälsofrämjande insatser som bidrar till gemenskap och fysisk aktivitet.
- Sverige är i behov av ett nationellt motions- och rörelselyft, och för att få fart på arbetet behöver även politiken bidra med att skapa fler möjligheter och incitament riktade till olika grupper i samhället. Vi vet att naturen har en läkande kraft, och att nio av tio svenskar ansar att friluftsliv stärker hälsan, säger Kristina.
Skolor borde arbeta mer med utomhuspedagogik och friluftsdagar
- Vi tipsar gärna om tre konkreta förslag. Det första är att i dag satsar staten 20 gånger mer resurser på idrottslivet än friluftslivet. Skulle friluftsorganisationerna få motsvarande förutsättningar som idrottsföreningarna skulle de kunna få väldigt många fler människor i rörelsen. Detta är en lågt hängande frukt. Det andra är en särskilt viktig insats som används för lite är naturbaserade interventioner inom vård och omsorg. Här kan Friluftsfrämjandets koncept ”Häng med oss ut- friluftsliv för psykisk hälsa” som användas i mycket högre utsträckning. Det tredje är att det är viktigt att sätta goda vanor tidigt i livet. Skolor borde arbeta mycket mer med utomhuspedagogik och friluftsdagar. Även här har Friluftsfrämjandet flera koncept så som ”I Ur-och Skur-skolor, Skogshjältarna och Skogsmulle” som gör det enkelt för kommuner och skolor att komma i gång, avslutar Kristina.
Text: Anna Svensson