Charlie Drab som är tågchef på Jönköpings Länstrafik berättar att spadtag ska tas 28 april 2021 och depån är planerad att lämnas över till drift mitten av 2023. Region Jönköpings Län finansierar byggnationen och kommer äga tågdepån, Jönköpings Länstrafik är en del av regionen och Länstrafiken är med och bidrar med kunskap kring tågdepåer och de underhålls förutsättningarna. Länstrafiken upphandlar även Krösatågen där depån är central del i avtalet. 
 
Charlie berättar vidare att depån byggs för att kunna ha en underhållslokal för de nya Krösatågen som kommer levereras med start 2024.
- Tågdepån tillsammans med de nya fordonen skapar förutsättningarna för en fortsatt utveckling av de hållbara resorna i och mellan länen. För våra kunder kommer detta framför allt märkas genom att trafiken blir stabilare och tågen kommer fungera bättre än idag. Den nya depån kommer även att stärka Nässjös roll som ett tågcentrum i Sverige, säger Charlie Drab.
 
Ökad kompetens kring fordon och underhåll
Charlie förklarar att budgeten för depån är 720 miljoner kronor och det är NCC som kommer att bygga depån.
- Den nya depån kommer att bidra till ökad kompetens kring fordon och underhåll men även att det skapas nya arbetstillfällen. Utöver detta bidrar depån med andra effekter i närområdet med bättre möjligheter för utbildningar och fler underleverantörer. Behovet av fler personer och ökad kompetens i branschen är stor, avslutar Charlie.
 
Text: Anna Svensson

Med start den 9 april 2021 kommer Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att inleda arbetet med att inventera mygg på framför allt på den norra delen av Gotland. Anders Lindström som är forskare på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) berättar att, det är i trakterna av Fardume och Bästeträsk som vi forskare nu vill följa upp resultaten av 2019 års undersökningar som då visade att den aggressiva vårsvämmyggan fanns på 13 av 14 undersökta platser från Slite till Fårö.
 
Anders berättar vidare att det är SVA som tillsammans med Länsstyrelsen Gotlands län får nära 1,9 miljoner kronor av Naturvårdsverket för att inventera och analysera förekomsten av framför allt vårsvämmyggan, som är känd från till exempel nedre Dalälven där den orsakat mycket problem. Forskarna kommer även att undersöka var de aggressiva arterna ljusbandad kustmygga och mörkbandad kustmygga finns i området i Gotland.
 
Analysera kläckningen av äggen
Lindström förklarar att det finns ett 50-tal myggarter i Sverige som kläcks i slutet av maj och i början på juni.
- Vårsvämmyggan finns i hela Sverige och är ofarlig för människor och djur, men det kan bli svårt att vistas på de platser när det kläcks många mygg samtidigt. Det finns bekämpningsmetoder att utföra på de platser det blir för många mygg. Vi forskare kommer att i Gotland ta med oss ägg till våra labb för att analysera kläckningen av äggen, för att vidare kunna granska och få en uppfattning om vilka områden vårsvämmyggan lägger sina ägg och vad den befinner sig, säger Anders Lindström.
 
Forskarna reser tillbaka i sommar
Anders förklarar vidare att vi forskare vill se om det främst är kanterna på träsken och andra större vattensamlingar som producerar myggen, eller om det är pölar i skogen som ligger bakom förekomsten.
- I sommar reser vi forskarna tillbaka till ön Gotland för att placera ut myggfällor. Under sommaren kommer sedan Länsstyrelsen Gotlands län att vittja dessa och fångsterna lämnas till SVA för artbestämning. Slutlig rapport väntas komma från forskarna under hösten, berättar Anders.
 
Kraftiga regn ger myggen förutsättningar
- Det är en annorlunda ekologi på ön Gotland. Längs Dalälven kommer översvämningsmyggen fram i samband med vårflodens översvämningar, men på Gotland är det i stället kraftiga regn på sommaren som tycks ge myggen liknande förutsättningar. Det är märkligt och spännande, säger forskare Anders Lindström, som tillsammans med de båda SVA-kollegorna Tobias Lilja och Disa Eklöf, reser till Gotland den 9 april för en den första undersökningen.
 
Text: Anna Svensson

En av lantbrukets största miljöutmaningar är att minska läckaget av fosfor från odlingsmarken. Markus Hoffman som är vattenexpert på LRF Lantbrukarnas Riksförbund berättar att svenska bönder har arbetat intensivt i flera år för att förbättra läget. Nu visar nya beräkningar att fosforläckaget från odling glädjande minskat mer än tidigare bedömningar.
 
Markus berättar vidare att fram till 30 april pågår ett samråd för Vattendirektivets åtgärdsprogram. Enligt de senaste beräkningarna för hela landet har fosforläckaget minskat med 11 procent från år 1995 till år 2011 vilket motsvarar cirka 110 ton per år. Eftersom miljöarbetet har fortsatt är den verkliga minskningen fram till idag troligen mer än dubbelt så stor.
 
Flera forskare och myndigheter deltar
Hoffman förklarar att det handlar bland annat om nyanlagda våtmarker och dammar som fångar upp fosfor, strukturkalkning för att minska jorderosion och minskad gödsling av åkrar på höstarna.
- Att utföra beräkningar av näringsläckage från samtlig åkermark i ett helt land är en omfattande uppgift. I det arbetet deltar en rad forskare och flera myndigheter. Det är viktigt att beräkningsmodellerna utformas så att de tar hänsyn till så många åtgärder som möjligt, både sådana som benämns miljöåtgärder men även andra som minskar läckaget från landets gårdar, säger Markus Hoffman.
 
Bättre insamling av uppgifter om genomförda åtgärder
Markus menar att de svenska lantbrukarnas miljöarbete underskattas i beräkningarna.
- Det finns ett tydligt ”positivt miljömörkertal” av åtgärder som inte går att bortse från. För att fånga det behövs både bättre insamling av uppgifter om genomförda åtgärder men även forskning för att kvantifiera deras effekt, förklarar Markus.
 
Via satellitbilder bedöma växternas tillväxt
Markus förklarar att lantbrukarna kan ansöka om EU-miljöstöd för att kunna utföra sitt arbete i syfte att minska näringsläckaget från odlingsmarken. 
- En av de nyaste åtgärderna för bönderna är att de via satellitbilder kan bedöma växternas tillväxt och gödsla på ett mer miljövänligt sätt. I dagsläget är det lantbrukare i hela Sverige som satsar på ett mer hållbart och miljövänligt lantbruk. Samtidigt behövs det även fler lantbrukare som har ett miljövänligt tänk och arbetar hållbart. Allt vatten så som hav, sjöar och åar är lika viktiga att ta hand om, både för miljön och också för oss människor, så att vi exempelvis kan fortsätta bada på sommaren, berättar Markus.
 
FAKTA
 
Miljöåtgärder men även andra åtgärder 
 
I statistiken nedan ges exempel både på miljöåtgärder men även andra åtgärder som har minskat fosforläckaget till sjöar och vattendrag och vilken de kan ha haft. Ännu fler åtgärder görs bland annat med miljörådgivning inom projektet Greppa Näringen.

• Minskad åkerareal: 90 Effekt ton fosfor
• Våtmarker och dammar: 35 – 115 Effekt ton fosfor
• Konventionella skyddszoner: 5 – 10 Effekt ton fosfor
• Minskad höstspridning av stallgödsel: 10 – 20 Effekt ton fosfor
• Strukturkalkning: 20 Effekt ton fosfor
• Täckdikning: 25 Effekt ton fosfor
• Minskad fosforgödsling: Ej kvantifierat

 
Miljörådgivning i miljöprojektet Greppa Näringen
 
a) Mindre fosfor i djurens foder: Ej kvantifierat
b) Ökad direktmyllning av mineralgödselfosfor: Ej kvantifierat
c) Fler bevuxna översvämningsmarker: Ej kvantifierat
d) Ökat underhåll av täckdikning: Ej kvantifierat
 
Summa: 185 – 280 Effekt ton fosfor 
 
Så här är beräkningarna gjorda
 
Våtmarker och dammar
 
Beräkningen av hur mycket fosfor som renas bort i alla landets anlagda våtmarker och dammar beror på hur många hektar dammyta som anlagts och på hur stor reningseffekten är per hektar dammyta. För båda underlagen råder osäkerhet.
 
Areal våtmarker och dammar
 
Under perioden 1996 till 2020 har det anlagts 11 677 hektar våtmarker i EU:s landsbygdsprogram. Under perioden 2018, 2019 och 2020 har det anlagts 2 070 hektar i LONA. (Naturvårdsverket). Utöver det har det anlagts våtmarker med andra stödformer som LOVA och kommunala medel. En enkätundersökning av LRF under sommaren 2020 besvarades av 950 lantbrukare. I en av frågorna framkom att lika många har anlagt en våtmark eller damm på egen bekostnad som med ekonomiskt stöd från LBP eller LOVA. Den verkliga arealen våtmarker och dammar är därför större än 13 747 hektar, summa enligt ovan, men det är svårt att veta hur stor.
 
Reningseffekt
 
Hur mycket fosfor som renas /fastläggs i en våtmark eller damm varierar stort beroende på flera olika faktorer som i sin tur beror på om dammen är konstruerad för näringsretention eller för biologisk mångfald eller annat syfte. Flera svenska utvärderingar och modellstudier har gjorts och i den svenska litteraturen finns siffror som åtminstone varierar från 3 till 35 kg fosfor per hektar vattenyta med beskrivning av en potential på upp till 50 kg fosfor per hektar dammyta för våtmarker som är avsedda som näringsfällor.
 
Ett exempel på en beräkning med arealen 13 747 hektar med en retention på 3 till 10 kg per hektar blir 41 till 137 ton fosfor.
 
Konventionella skyddszoner
 
Enligt en rapport från Vattenmyndigheterna har de cirka 11 500 hektar skyddszonerna längs diken och vattendrag minskat fosforläckaget med cirka 12 ton under perioden 2015 – 2019. Samtidigt har SLU och SMED räknat fram att åtgärden endast lett till 4 ton. Med avrundning till närmsta fem presenteras den möjliga minskningen som intervallet 5-10 ton.

Referens: Vattenmyndigheterna: Metod för påverkanstypen diffusa källor Jordbruk.pdf
 
Minskad höstspridning av stallgödsel
 
Att sprida stallgödsel sent på hösten kan innebära större risk för fosforläckage än vårspridning. Det visas bland annat i rapporten Ekohydrologi 160. Under perioden 2001 till 2019 har andelen vall som fått stallgödsel sent på hösten varierat från 9 till 18%. Som högst var den 2007-2009. Sedan dess har arealen vall som får gödsel sent på hösten minskat med i storleksordningen 60 000 hektar. Om merläckaget är cirka 0,2 kg fosfor per hektar (Ekohydrologi 160) motsvarar det 12 ton.
På samma sätt har andelen spannmålsareal som gödslas sent minskat, från 4 till 2 procent. Det motsvarar cirka 20 000 hektar. Även i kategorin ”övriga grödor” har den sena höstgödslingen minskat. Om merläckaget är cirka 0,1 kg fosfor per hektar (Ekohydrologi 160) motsvarar det 2 ton.

Beräkningen bygger på få fältförsök och är därför mycket osäker. Den sammantagna effekten kan vara 12+2 ton = 14 ton och anges som intervallet 10-20 ton för att påminna om osäkerheten.
 
Strukturkalkning
 
Liksom för alla andra åtgärder består bedömningen av den sammanlagda effekten av effekten per hektar och av hur stor areal som strukturkalkats. För båda råder osäkerhet.
 
Areal strukturkalkning
 
Under perioden 2010 till 2016 har det strukturkalkats 41 930 hektar med LOVA-stöd enligt BalticSea2020, dvs i medeltal cirka 6 000 hektar per år. Sedan dess har strukturkalkning fortsatt varför den sammanlagda arealen till 2020 bör vara över 50 000 hektar.
En enkätundersökning av LRF under sommaren 2020 som besvarades av 950 lantbrukare fanns en fråga om lantbrukaren strukturkalkat. Svaret blev att ungefär dubbelt så många har strukturkalkat med helt egen finansiering som med LOVA-stödet. Den arealen syns inte i den officiella statistiken. Det finns inga uppgifter om hur stor areal som strukturkalkats utan stöd utan undersökningen visar antal lantbrukare. Om arealen med strukturkalkning skulle vara lika stor på gårdar som gjort det med egen finansiering som på gårdar med LOVA-stöd skulle den verkliga arealen uppgå till cirka 100 000 hektar.
 
Effekt per hektar
 
Enligt en rapport från Vattenmyndigheterna har cirka 12 000 hektar strukturkalkning minskat fosforläckaget med cirka 3 ton under perioden 2015 – 2019, alltså i medeltal 0,25 kg P per hektar.
Ett exempel på en beräkning med siffrorna ovan med en effekt på 0,25 kg per hektar och en areal på 75 000 hektar ger en effekt på bruttobelastningen på 19 ton fosfor, avrundas till närmsta tiotal ton dvs 20 ton.
 
Referens: Vattenmyndigheterna: Metod för påverkanstypen diffusa källor Jordbruk.pdf
 
Täckdikning
 
I Jordbruksverkets rapport Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat finns den senast kända siffran över årliga areal täckdikning och det är 6-7  000 hektar åkermark per år. Det bör vara mer lerjordar än sand- och mojordar som täckdikas eftersom behovet på dessa jordar större. Om cirka 3 500 ha är lerjordar och det på dessa läcker i medeltal 1 kg fosfor (SLU, Ekohydrologi 159) och om hälften av dessa jordar lutar mer än 2% så sker där en minskning av fosforläckaget med 30% enligt en internationell metastudie. Se nedan. Det skulle bli 3 500 hektar x 1 kg P/ha x 30% minskning = 1 ton P per år. Om det täckdikats i medeltal 5 000 hektar per år sedan 1995 skulle det bli det 25 ton fosfor.

Referens: Effects of artificial land drainage on hydrology, nutrient and pesticide fluxes from agricultural fields – A review. Agriculture, Ecosystems and Environment, Volume 266, 2018. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0167880918301476
 
Minskad fosforgödsling
 
Fosforgödslingen med både mineralgödsel och stallgödsel har minskat sedan länge. Fosforgödslingen har minskat både på grund av att arealen åker minskat men även på den utnyttjade åkermarken. Samtidigt har skördarna ökat vilket betyder att mer fosfor förs bort från marken. Det har lett till att det så kallade fosforöverskottet, alltså skillnaden mellan till- och bortförsel minskat. I praktiken råder både under- och överskott på enskilda fält och på enskilda gårdar men för landet som helhet råder enligt SCB balans. Eftersom det finns ett stort förråd av fosfor i marken och det förrådet är större än den minskade tillförseln är det svårt att med säkerhet fastställa hur mycket som fosforhalten i marken minskat. I de nationella beräkningarna av SLU och SMED används ett tydligt samband med att fosforläckaget minskar när markens halt av fosfor minskar men det är ändå svårt att beräkna hur mycket som fosforläckaget minskat. Det kräver en mer djupgående bedömning och beräkning vad denna pm medgett. Därför lämnas den okvantifierad.
 
Mindre åkerareal
 
Ingen vill att arealen mark för livsmedelsproduktion ska minska men det är en utveckling som pågått sedan länge. Åkermark tas i anspråk för bebyggelse, asfalteras eller planteras med skog. 1995 fanns 2 766 641 ha åkermark och år 2020 fanns 2 548 400 ha åkermark. Det motsvarar en minskning med 218 241 hektar. För varje hektar åkermark som upphör att vara åkermark minskar fosforutlakningen med i medeltal 0,6 kg fosfor vilket motsvarar cirka 130 ton. I verkligheten är det både lerjordar som läcker mer fosfor än 0,6 kg som försvinner och jordar i skogsbygder som läcker mindre än 0,6 kg fosfor. Bedömningen av hur mycket som den sammanlagt minskar med blir därför en bedömning av vilken åkermark som tas ur produktion. Det bebyggs och asfalteras cirka 600 hektar åkermark per år vilket blir 15 000 hektar under 1995 till 2020. Det är alltså mer mark som beskogas än bebyggs och den marken är sannolikt permanent bevuxen av gräs före den växer igen eller planteras igen. Därför läcker den troligen mindre fosfor än medeltalet på 0,6 kg per hektar. Med antagandet att den läcker 0,4 kg fosfor per hektar skulle det motsvara cirka 90 ton fosfor. I verkligheten kan mark som blivit skogsmark fortsätta ha ett förhöjt läckage under lång tid jämfört med skogsmark som aldrig varit uppodlad.
 
Källa: LRF Lantbrukarnas Riksförbund.

Text: Anna Svensson

Pandemin har påverkat rättsväsendets arbete med att utreda och klara upp anmälda brott. Antalet ärenden som polisen överlämnade till åklagare för åtal under pågående coronapandemi har ökat enligt ny rapport av Brå. Stina Holmberg som är forskaren på Brå berättar att även antalet brottsmisstankar som Åklagarmyndigheten lagförde ökade under år 2020. I båda fallen inleddes ökningen först under våren då pandemin startade, det visar den nya rapporten av Brå.
 
Stina berättar vidare att när pandemin kom fanns det en oro för att det skulle få negativa konsekvenser för myndigheternas arbete genom ökade sjukskrivningar. Brås genomgång av polisens, Åklagarmyndighetens och domstolarnas arbete med polisanmälda brott visar i stället motsatsen. Antalet ärenden som polisen överlämnade till åklagare för åtal ökade med 10 000 jämfört med år 2019 som var en ökning med sex procent. Antalet brottsmisstankar som Åklagarmyndigheten lagförde ökade med ungefär samma antal, även det en sex-procentig ökning.
 
Antalet avgöranden i domstol ökade
Holmberg förklarar att enligt rapporten av Brå kan man se att de här ökningarna jämfört med år 2019 inleddes först under våren.
- Det tyder på att de hänger samman med pandemin. Även antalet avgöranden i domstol ökade, men där syns ökningen jämfört med år 2019 främst under hösten. Antalet avgjorda brottmål ökade med närmare 7 000 mål år 2020, som är en ökning med tio procent, säger Stina Holmberg.
 
Polisens arbetsuppgifter har minskat
Stina förklarar vidare att en förklaring till den ökade produktionen, som framträder inom alla tre myndigheter, är att i stort sett all fortbildning ställts in sedan pandemin kom, på grund av risken för smitta.
- Det har gett ökat utrymme att både hantera nyinkomna anmälningar och beta av balanser. För polisens del har pandemin också lett till att en rad arbetsuppgifter i stort sett försvunnit så som bland annat kommenderingar på större idrottsevenemang, demonstrationer och statsbesök. Dessutom har antalet ansökningar om pass också minskat kraftigt liksom arbetsuppgifter på flygplatser. Det har gett ökat utrymme för till exempel förstahandinsatser vid anmälningar om brott. Oron för att sjukskrivningarna skulle öka har heller inte besannats. Myndigheternas bild är att även om medarbetare drabbats av corona så tycks sjukskrivningar för andra typer av infektioner ha minskat, berättar Holmberg.
 
Domstolarna har hittat lösningar för rättegångar
Under våren ställde många domstolar in planerade rättegångar på grund av smittorisken. Men allt eftersom har domstolarna hittat nya vägar att genomföra målen.
- Det handlar både om att i större utsträckning genomföra dem med hjälp av video och att utnyttja möjligheten att avgöra målet på handlingarna i de fall där lagen tillåter det. Den ökning av antalet avgjorda mål man kan se, avser dock främst enklare mål. Större, mer komplexa mål har i större utsträckning skjutits fram under år 2020, till följd av svårigheter att genomföra dem under pandemin, säger Stina.
 
Fortsättningsvis ska fler åtal leda till fällande dom
Holmberg menar att under coronapandemin är det exempelvis flera narkotikabrott och bedrägerier som polisen överlämnat till åklagare för åtal, samt att dessa brott har resulterat till fällande dom.
- Jag tror att flera olika typer av brott även fortsättningsvis under pandemin och även efter pandemin kan leda till åtal och fällande dom. Även om poliserna på sikt under pandemin kommer att få tillbaka flera av arbetsuppgifterna så som bland annat ansökningar om pass, kommenderingar på idrottsevenemang, demonstrationer och statsbesök så tror jag att poliserna kommer kunna att hantera detta bra, avslutar Stina.
 
FAKTA
 
Om Brå
 

• Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete.

 

• Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete.

 
Källa: Brå.

​Text: Anna Svensson

Efter en omfattande nomineringsprocess och sex regionala finaler under hösten har det nu blivit dags för den nationella finalen i EY Entrepreneur Of The Year för 2021. Bland finalisterna återfinns bland andra Pether Fredholm, JSB Gruppen AB, Eszter Horváth Tóthné, Move & Walk Sverige AB samt David Modig, Modig Machine Tool AB.
 
Carlos Esterling som är ansvarig för EY Entrepreneur Of The Year i Sverige berättar att EY startade EY Entrepreneur Of The Year i USA redan 1986. I Sverige började utmärkelsen att delas ut 1995 under namnet Årets Entreprenör. Sedan 2001 heter utmärkelsen EY Entrepreneur Of The Year och delas ut regionalt, nationellt och internationellt. Sveriges mest framgångsrika entreprenörer gör upp om den nationella utmärkelsen den 26 mars, och vinnaren i huvudpriskategorin EY Entrepreneur Of The Year får sedan representera Sverige vid den internationella finalen EY World Entrepreneur Of The Year.
 
I år genomförs den nationella finalen digitalt
Carlos berättar vidare att under den nationella finalen prisas även Årets kvinnliga stjärnskott, Årets manliga stjärnskott och Bästa internationella tillväxt.
- Samtliga finalister i den nationella finalen har mottagit pris under någon av de sex regionfinaler som gick av stapeln i höstas. I år genomförs den nationella finalen digitalt, men historiskt sett så har den gått av stapeln i Stockholm, varvid de senaste åren i Stockholms stadshus, säger Carlos Esterling.
 
Antalet nominerade kandidater har varit närmare 700
Carlos förklarar att nomineringsperioden för EOY 2020 öppnade i juli och stängde i augusti.  
- Vi får även kandidater löpande under året per mail som vi även beaktar. Därefter inleddes det vi kallar intervjuperioden där entreprenörerna granskas med utgångspunkt i våra 6 grundkriterier. Antalet nominerade kandidater har varit närmare 700 och det är ungefär den nivå vi brukar få in. Under utmärkelseprocessen granskar vi våra kandidater utifrån våra grundkriterier: Entreprenörsanda, Ekonomisk utveckling, Strategisk inriktning, Inverkan på omvärlden, Innovation samt Personlig integritet och inflytande, berättar Carlos.
 
Vinnarna utses av en extern oberoende jury
Vinnarna i den nationella finalen utses av en extern oberoende jury som består av juryordförande Günther Mårder, vd Företagarna, Salvatore Grimaldi, vd Grimaldi Industri AB, Lena Olving, tidigare vd Mycronic, Fabian Bengtsson, vd Siba Fastigheter, Maria A Grimaldi, direktör för New Business & Scalable Technology Bublar Group, Lisa Rejler, styrelseledamot Rejlers, Urban Edenström, vd Stronghold Invest, Jan Dinkelspiel, styleseledamot Nordnet.
 
Finalister från en rad olika branscher
Vem som helst kan nominera till EY Entrepreneur Of The Year förutsatt att den nominerade har en verksamhet som omsätter minst 10 miljoner kronor, alternativt har 10 anställda.
- Eftersom nomineringsprocessen är öppen kommer våra kandidater, finalister och vinnare från en rad olika branscher. På https://www.ey.com/sv_se/eoy/vinnare kan man läsa om alla vinnare genom åren, avslutar Carlos.
 
FAKTA
 
Här är samtliga finalister i årets upplaga av EY Entrepreneur Of The Year
 
EY Entrepreneur Of The Year
 

• David Modig, Modig Machine Tool AB, Kalmar
• Lars Johansson, Mats Hedlund och Anders Wall, Dormy Golf & Fashion AB, Örebro
• Pether Fredholm, JSB Gruppen AB, Asarum
• Eszter Horváth Tóthné, Move & Walk Sverige AB, Hisings Backa
• Märta Olausson, Modigo AB, Stockholm
• Mikael Sandberg, VNext AB, Umeå

 
Årets kvinnliga stjärnskott
 

• Elisabeth Ström, Cleaning Support Sweden AB, Växjö
• Ann Nyström, Viaduct AB, Eskilstuna
• Lena Holst, Starka AB, Kristianstad
• Pernilla Alfredsson, Lightab (Light Energy Saving Sweden AB), Göteborg
• Bianca Ingrosso, Bianca Ingrosso AB, Stockholm
• Sara Stenlund, Boporten (SAR i Umeå Holding AB), Umeå

 
Årets manliga stjärnskott
 

• Martin Bondéus, Bondtech AB, Värnamo
• Daniel Erlandsson, Din ELON butik AB, Hedemora
• Talal Alshammari, Teknikdelar.se (Spares Nordic AB), Malmö
• Eric Martinsson & Anton Johansson, Grebban (Grebban Design AB), Göteborg
• Johan Knaust, K2A (K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB), Stockholm
• Jan-Erik Hansson, Vallens gård (Snaten Lantbruk AB), Ljusdal  

 
Bästa internationella tillväxt
 

• Ramiz Zand, Zandgroup AB, Linköping
• Martin Nilsson och Peter Fagrell, Alfa Group Holding AB, Kil
• Johan Lindau & Mimi Lindau Rikardsson, Blå Station Aktiebolag, Åhus
• Per Nauclér, Plint AB, Göteborg
• Peter Rothschild, BioGaia AB, Stockholm
• Anders Wikström, Olofsfors AB (P. Wikström J:r AB), Nordmaling

 
Om EY Entrepreneur Of The Year

Det är den första internationella utmärkelsen för entreprenörer som med tydliga visioner och goda ledaregenskaper bygger upp framgångsrika företag. Tävlingen genomförs på regional, nationell och internationell nivå i fler än 140 städer i fler än 60 länder.
 
Den första entreprenören att ta hem den prestigefulla titeln i Sverige 1995 var Karin Henriksson, då vd på Hogia Institutet AB i Stenungsund. Bland vinnarna genom åren finns entreprenörer från företag som Kopparbergs Bryggeri, Meda, Poolia, New Wave Group, Stadium, Klarna och Netonnet group.
www.ey.com/sv_se/eoy
 
Om EY

EY är världsledande inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna.
 
Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.
 
Källa: EY Entrepreneur Of The Year.

Text: Anna Svensson

Värdsglaukomveckan uppmärksammar folksjukdomen glaukom. Erik Ryderberg som är Klinisk chef, Msc Klinisk Optometri, Leg.Optiker samt Specialized training in Anterior & Posterior Segments Disease på Specsavers berättar att förekomsten av Glaukom har ökat över tid i Sverige, men det beror nog främst på att vi blir äldre samt duktigare på att diagnostisera sjukdomen. Man beräknar att cirka 200 000 personer i Sverige har glaukom, men att nästan hälften av dessa inte känner till det.
 
Erik berättar vidare att för den som drabbas av Glaukom innebär det oftast en långsam försämring av synförmågan där man får inskränkningar i synfältet. Obehandlat Glaukom kommer långsamt minska synfältet fläckvis utifrån periferin in mot det centrala synfältet för att i allvarliga fall till slut leda till blindhet. Det finns flera olika typer av Glaukom som drabbar lite olika bland befolkningen. Kvinnor löper något högre risk än män, samt att det i första hand drabbar personer över 40 år. Ålder i sig är en riskfaktor, så ju äldre du är, desto större risk är det för att råka ut för någon form av Glaukom. Flera av varianterna har en tydlig ärftlighet.
 
Behandlingarna ser olika ut beroende på vilken typ
Ryderberg förklarar att i princip går alla behandlingar ut på att sänka ögontrycket. Oftast klarar man göra det endast med hjälp av trycksänkande ögondroppar, men i vissa fall krävs kirurgi eller laserbehandling för att få ner trycket.
- Behandlingarna ser olika ut beroende på vilken typ av Glaukom det är frågan om. Den vanligaste typen här i Skandinavien är den som kallas primärt öppenvinkels glaukom eller kroniskt Glaukom och den i sig delas upp i undergrupper. Alla former av Glaukom är allvarliga, men det finns vissa som är av mer akut karaktär, säger Erik Ryderberg.
 
Regelbundet kolla sina ögon hos sin optiker
Erik fortsätter att förklara att de flesta formerna av Glaukom är luriga på det sättet att man märker inte så mycket av den.
- När man väl märker att det perifera synfältet är påverkat så har det tyvärr gått väldigt långt. Det finns inget man kan göra för att undvika få sjukdomen, utan det bästa man kan göra är att regelbundet kolla sina ögon hos sin optiker, och vet man att man har en nära släkting som har högt tryck i ögonen eller Glaukom är det viktigt att man informerar sin optiker om det. Det finns en falsk trygghet i att tro att så länge ögontrycket är normalt har man inte Glaukom. Ögontrycket är relativt och det finns Glaukom där trycket är inom normalvärden eller till och med lägre, berättar Erik.
 
Behandlingarna blir bättre och mer effektiva
Ryderberg berättar att som det är idag och om vi talar om de vanligaste formerna av Glaukom så blir man tyvärr aldrig frisk från sjukdomen, den är livslång och det enda man kan göra är att försöka hålla den i schack och försöka minska skadorna så mycket det går.
- Behandlingarna blir bättre och mer effektiva, även på kirurgisidan har det skett stora framsteg senaste 5 till 10 åren. Idag forskar man mycket på hur man skall kunna rädda synen på de som drabbas. Och då handlar det mer om hur vi kan skydda synnerven och synreceptorerna från att dö på andra sätt än att bara sänka ögontrycket. Så kan vi få fram en effektiv kombination av stadigvarande trycksänkande behandling med en behandling som dessutom skyddar synnerven och synreceptorerna så kommer andelen synskadade eller blinda på grund av Glaukom vara en mindre del av de drabbade i framtiden, avslutar Erik. 

​Text: Anna Svensson

Stefan Karlsson som är produktchef för mc-försäkring på Svedea berättar att Svedeas färska kundundersökning Mc-kollen visar att drygt 11 procent av mc-ägarna planerar att köpa ny eller begagnad motorcykel det närmaste året. Det är en markant ökning jämfört med föregående års undersökning.
 
Stefan berättar vidare att undersökningen genomfördes under januari år 2021 genom att bjuda in Svedeas mc-kunder via mejl till en enkät. Drygt 17 700 kunder svarade vilket är fler som svarade år 2021 jämfört med år 2020. Dessa motsvarar i ålder och kön den fördelning som SMC (Sveriges MotorCyklister) redovisar för Sveriges mc-ägare. Det var sjätte gången som denna undersökning genomfördes.
 
Fabriksny mc eller begagnad motorcykel
Stefan förklarar att många företag har det kämpigt till följd av coronapandemin, men några som har skäl att glädjas är mc-handlarna.
- Att intresset för köp av ny eller begagnad motorcykel är stort framgår av Svedeas senaste undersökning bland sina mc-kunder. Andelen som svarar att de planerar att köpa en fabriksny mc är nästan 20 procent högre jämfört med förra årets undersökning. Det som lockar mest är att byta till en annan typ av mc, det svarar drygt fyra av tio, säger Stefan Karlsson.
 
Antalet kvinnor som tar Mc-körkort har ökat
I undersökningen ställs även frågan om man föredrar att köpa mc hos en handlare eller privat.
- Två av tre föredrar mc-handlare. Det kunderna framförallt värdesätter vid köp hos handlare är garantier, men även rådgivning och hjälp med tillbehör är uppskattat. Under de senaste åren har antalet kvinnor ökat som tar Mc-körkort, medan det för män har varit ett stort intresse under flera år att ta Mc-körkort. Både när det gäller män och kvinnor så är de flesta som tar MC-körkort över 30 år, förklarar Karlsson.
 
Glädjande att branschen står stark
Niklas Kristoffersson som är vd för Moped- och Motorcykelbranschen (McRF) berättar följande.
- Resultatet som Svedeas undersökning visar stämmer väl med de signaler vi får från handeln och de prognoser vi själva gjort. Det är naturligtvis glädjande att vår bransch står stark, särskilt under de speciella förutsättningar som råder. Så vi ser verkligen fram mot säsongen, säger Niklas Kristoffersson.
 
Antal motorcykelolyckor har minskat
Stefan menar att det inte behöver vara dyrt att försäkra sin motorcykel. Eftersom många försäkringar för motorcyklar är billigare jämfört med bilförsäkringar.
- Under år 2020 var det fler som tog MC-körkort jämfört med år 2019. Antal motorcykelolyckor har minskat i förhållande till antalet motorcyklar i trafik, bland annat på grund av att motorcyklar som säljs idag alltid har ABS bromsar. En omtyckt motorcykel i dagsläget är en Adventure allround motorcykel. El-motorcyklar finns det ännu inte från flertalet från de större tillverkarna. Positivt är att både de som nyligen tagit Mc-körkort och de som haft Mc-körkort under en längre tid är öppna för att prova olika motorcyklar, avslutar Stefan.

Text: Anna Svensson

Björn Lidestam som är senior forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har gjort ett fältexperiment och två enkätstudier för Polisens identifieringsljus. Björn berättar att identifieringsljus är ett fast lysande blått sken med svagare ljusstyrka än blåljuset som används vid utryckning. Utvärderingen visar att identifieringsljus är effektivt för att påvisa polisens närvaro och skapar trygghet för allmänheten.
 
Björn berättar vidare att Polisen har i storstäderna från år 2014 fått använda så kallat identifieringsljus på prov med dispens från Transportstyrelsen för att markera sin närvaro, synas tydligare och skapa trygghet. Det kan till exempel användas vid demonstrationer, folksamlingar i krogmiljö och idrottsevenemang. Ett annat exempel är att synas tydligare för att åstadkomma lugnare trafik. Den nuvarande dispensen för detta identifieringsljus gäller fram till juni år 2021. VTI har på uppdrag av Polisens nationella operativa avdelning, Noa, undersökt identifieringsljusets effekter på synlighet och allmänhetens attityder till trygghetsskapande genom synlig polisnärvaro.
 
Två enkätundersökningar om effekterna av identifieringsljuset
Lidestam förklarar att två enkätundersökningar genomfördes, varav en riktad till allmänheten och en till poliser i ingripandeverksamhet samt trafikpoliser (12 723 respektive 1 132 fullständigt besvarade enkäter).
- Det undersöktes hur stor synlighetsfrämjande effekt identifieringsljuset anses ha samt hur mycket tryggare allmänheten känner sig och hur mycket lugnare trafiken blir när polisen är synligt närvarande. I tillägg undersöktes omfattningen av identifieringsljusets användning och i vilken omfattning allmänheten lagt märke till denna användning. Allmänhetens skattningar jämfördes också med polisens skattningar, både vad gäller identifieringsljusets synlighetsfrämjande effekt och hur mycket tryggare allmänheten känner sig när polisen är synligt närvarande, säger Björn Lidestam.
 
Effektivt för synligheten och effektivt för trygghetsskapande
Björn berättar att resultaten visar att identifieringsljuset hade god synlighetsfrämjande effekt på andel människor som upptäckte polisfordonet vid fältexperimentet speciellt i mörker och att allmänheten känner sig tryggare av synlig polisnärvaro.
- Dessutom skattade de som sett identifieringsljus i verkligheten den synlighetsfrämjande effekten som betydligt större, jämfört med de som inte sett identifieringsljus i verkligheten. Vidare visar enkätstudierna att allmänheten känner sig tryggare av synlig polisnärvaro och att polisen vet om detta. Den övergripande slutsatsen är att identifieringsljuset är både effektivt synlighetsfrämjande och effektivt trygghetsskapande. Resultaten ska utgöra underlag till beslut om att fortsatt och permanent tillåta Polismyndigheten att använda identifieringsljus, genom att ändra regelverket, avslutar Björn.
 
FAKTA
 
Tidigare test av identifieringsljus

• I Sverige testades en tidig variant av identifieringsljus för första gången av polisen 1992 av trafikpolisen Göran Duesgård (Capitao Patrao, 2015; Eneström, 2015; Vi Bilägare, 2015; Göran Duesgård, personlig kommunikation, 14 januari 2021).

 

• Polismyndigheten i Västra Götaland genomförde i november 2003 till mars 2004, i Göteborg och Vänersborg, ett mindre fältförsök med tre polisbilar utrustade med identifieringsljus, då bilister bland annat stoppades och fick fylla i en enkät om hur tydligt de tyckte att polisbilen syntes och vad de tyckte om identifieringsljuset (Pettersson, 2004; Wedberg, 2008).

 

• Dessutom genomfördes en enkätundersökning riktad till 500 hushåll, med 245 inkomna svar, och trafikanters beteende observerades från polisbilar med respektive utan identifieringsljus. Effekterna på trafikbeteendet var stora, tydliga och gynnsamma. Boende i områdena med patrullerande polisbilar med identifieringsljus uppfattade ökad polisnärvaro och ökad trygghet. Bilister identifierade polisbil med identifieringsljus på stort avstånd, och ingen av respondenterna i enkäten till de stoppade bilisterna uppfattade identifieringsljuset som att det var utryckningskörning (Pettersson, 2004).

 
Källa: Lidestam, B. (2021). Polisens identifieringsljus: Ett fältexperiment och två enkätstudier. VTI rapport 1075.
Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1529666/FULLTEXT01.pdf

Text: Anna Svensson 

Ellen Grumert som är forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har undersökt om och hur uppkopplade fordon kan användas i nuvarande svenska trafiksignaler och på så sätt öka framkomligheten i korsningar. Ellen berättar att uppkopplade fordon som får information från trafikljusen om växlingen mellan gult och grön kan öka framkomligheten i vägkorsningar. Studien finansierades av Trafikverket.
 
Ellen berättar vidare att resultatet visar att uppkopplade fordon har potential att bidra till en ökad framkomlighet. Studien visar att uppkopplade fordon kan ersätta dagens detektorer vid prioritering av fordon på huvudleden och för att informera fordonen om trafiksignalens nuvarande status. I bland annat USA finns det trafiksignaler som kan delge information om tid-till-grönt och tid-till-rött till uppkopplade fordon, vilket gör det möjligt för fordonen att anpassa sin hastighet baserat på den utökade informationen. Då man i Sverige vanligen använder trafikstyrda trafiksignaler, där trafiksignalens status justeras utifrån upptäckten av enskilda fordon, är det svårare att uppskatta tid-till-grönt och tid-till-rött. Dessutom förändras dessa tider kontinuerligt. En ny design av styrstrategin kan därför komma att vara nödvändig för att fullt ut kunna utnyttja uppkopplade fordon i svenska trafiksignaler. Om Sverige framöver kommer att satsa på uppkopplade fordon för trafiksignaler, beror bland annat på fordonstillverkare, infrastrukturen och hur stor efterfrågan förväntas vara hos konsumenterna.
 
Att använda information om accelerationen och hastigheten
Grumert förklarar att genom att använda information om accelerationen och hastigheten från de uppkopplade fordonen som indikerar om fordonet planerar att stanna eller inte skulle man kunna förkorta gul- och gröntider som idag inte utnyttjas optimalt.
- Störst effekt på framkomligheten i vägkorsningen observerades då uppkopplade fordon får information om en växling från rött till grönt. Studien visar att det är möjligt att öka antalet fordon som passerar under en grönperiod med upp till 10–15 procent. När förare som står i en kö vid rött ljus får information om en växling till grönt har de möjlighet att agera snabbare och därmed kan fler fordon passera under en grönperiod, säger Ellen Grumert.
 
Tre lovande scenarier om trafiksimulering
Ellen förklarar vidare att tre lovande scenarier undersökts genom trafiksimulering: (1) heads-up green för uppkopplade fordon, det vill säga information om växling från rött till grönt
- (2) huvudledsprioritet för uppkopplade fordon och (3) min/max gult, för att undersöka gultiden som efterföljer en gröntidsperiod påverkar framkomligheten. Om effekten är stor skulle man kunna tänka sig att information om accelerationen och hastigheten från de uppkopplade fordonen kan användas för att indikera om fordonet planerar att stanna eller inte. En reduktion av gultiden sker om man vet att fordonen planerar att stanna vid stopplinjen, berättar hon.
 
Minska behovet av gultid
Slutligen dras slutsatsen att mer detaljerade fordonsdata såsom acceleration/deceleration och hastigheter skulle kunna användas för att minska behovet av gultid.
- Därmed öka framkomligheten något. Den positiva effekten av reducerad gultid är störst för låga trafikflöden då gultiden utgör en större andel av omloppstiden i trafiksignalen, avslutar Ellen.

Källa: Rapport av Ellen Grumert som är forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut)
Länk till rapport: Connected vehicles in traffic signals (2021, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) 
VTI rapport 1071A (diva-portal.org)

​Text: Anna Svensson

När det härliga vintervädret dragit in över Jönköpings kommun är det många som passar på att njuta av pulkaåkning, skridskor och skidåkning. Carina Västerek som är säkerhetssamordnare på Räddningstjänsten i Jönköpings kommun berättar att, på grund av att det har varit kallt en längre period är det lätt att få för sig att isarna är tåliga och håller för att gå eller åka skridskor på, men det är inte fullt så enkelt. 
 
Carina berättar vidare att snö på nyisar är extra lurigt. Isens tjocklek och bärighet blir svårare att bedöma och därmed ökar risken för att gå igenom. Snön isolerar och tillväxten av isen försämras betydligt. Trots kyla hindras isen från att växa sig tjock.
 
Brandmän vid Räddningstjänsten har övat på is
Munksjön i centrala Jönköping har haft mer eller mindre öppet vatten för bara några dagar sedan.
- Därefter bildades en tunn ishinna och sen kom snön och lade sig på vilket isolerar isen och medverkar till att den fortsätter att vara tunn. Brandmän vid Räddningstjänsten har övat ute på Rocksjön och bekräftar att isen är mycket tunn på sina håll, även om en del personer lyckas gå på delar av den, säger Carina Västerek.
 
Väder, temperatur och vattenströmmar påverkar isen
Att ge sig ut på isen kräver kunskap och rätt utrustning. Ingen is är helt säker att vistas på.
- Isen förändras hela tiden, bland annat beroende på väder, temperatur och vattenströmmar. Det är viktigt att aldrig vara ute på isen utan isdubbar, klädombyte och att ha sällskap med en eller flera personer. Utrustning för isar är isdubbar, ispik och räddningslina och det finns att köpa i butiker som säljer friluftsutrustning. Dessutom kan man hyra utrustning för isar hos Räddningstjänsten i Jönköpings kommun, berättar Carina.
 
FAKTA
 
Insats avseende livräddning på is

• Under 2018-2020 har räddningstjänsten bara haft en insats avseende livräddning på is i Jönköpings kommun. Det var i februari 2018 på Munksjön i centrala Jönköping.

Källa: Räddningstjänsten i Jönköpings kommun.

Att tänka på när du ger dig ut på isen

• Ha alltid sällskap. Meddela gärna någon om vart ni ska och när ni beräknas komma hem.
• Håll avstånd till andra det minskar risken att alla samtidigt går genom isen.
• Ha rätt utrusning i form av isdubbar, ispik, räddningslina och kläder packade i platspåsar i en ryggsäck (fungerar också som flytväst).
• Rätt agerande är väldigt viktigt om du eller någon annan hamnar i en isvak. Mer om hur du agerar finns på www.jonkoping.se sökord: issäkerhet
• Issäkerhetspaket finns att hyra hos Räddningstjänsten i Jönköpings kommun.

Källa: Räddningstjänsten i Jönköpings kommun och Jönköpings kommun.

​Text: Anna Svensson