Var tredje ung vuxen, 32 procent, upplever att de har hjärndimma. Det visar en undersökning från försäkringsbolaget If. En femtedel av de tillfrågade är oroliga för att drabbas av utmattning på grund av hjärndimma. Undersökningen genomfördes mellan den 12 och den 17 januari 2023 via Syno Internationals webbpanel. 1006 personer i åldrarna 18-80 år har deltagit, säger Kristina Ström Olsson som är nordisk hälsostrateg på If.
 
Kristina berättar att eftersom hjärndimma är ett relativt nytt fenomen, med symptom som kan påverka livskvalitet och arbetsförmåga negativt ville vi undersöka detta närmare. Det är första gången vi gör denna undersökning. Försäkringsbolaget If har låtit Syno International undersöka i vilken utsträckning olika grupper har drabbats av just hjärndimma.
 
Tre av tio unga vuxna är rädda att drabbas
Ström Olsson berättar vidare att resultaten av undersökningen visar att var tredje ung vuxen 18-24 år upplever hjärndimma efter pandemin.
- Av dessa upplever en av tre att det är en ny upplevelse medan två av tre har haft hjärndimma även före pandemin. Tre av tio unga vuxna är rädda att drabbas av utmattning på grund av hjärndimma. I befolkningen som helhet upplever 14 procent hjärndimma men 20 procent är rädda för att drabbas av utmattning på grund av hjärndimma. Vi ser inga större skillnader mellan könen. Däremot är yngre mer drabbade av hjärndimma än äldre, säger Kristina Ström Olsson.
 
Orsaker till hjärndimma
Kristina förklarar att hjärndimma är ingen medicinsk term men används vid specifika symtom som påverkar tankeförmågan.
- Man kan känna sig förvirrad, oorganiserad eller ha svårt att koncentrera sig eller sätta ord på tankarna. Några orsaker till hjärndimma kan vara sömnbrist, näringsbrist, ångest, stress eller depression eller andra livsstilsfaktorer. Det kan också vara en följd av kroppsliga tillstånd som inflammationer eller obalans i insulin eller hormoner. Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter har gjort en rad kartläggningar om effekterna pandemin har haft på folkhälsan. De hittills vanligaste registrerade symtomen i Sveriges patientregister är besvär med lungfunktionen eller andningen, hjärntrötthet eller kognitiv nedsättning samt smärta enligt Socialstyrelsen, säger Ström Olsson.
 
Att ha sunda levnadsvanor
Kristina fortsätter att förklara att då detta är ett relativt nytt fenomen och ingen medicinsk term finns, finns heller ingen specifik beprövad metod att behandla hjärndimma.
- Att få hjälp att skapa sunda levnadsvanor som inkluderar mental återhämtning kan möjligtvis vara en fungerande behandlingsmetod. Att ha sunda levnadsvanor, prioritera mental återhämtning och att försöka hålla sig frisk kan således också vara bra förebyggande åtgärder, säger Ström Olsson.
 
Kan vara svårare att få energi
Ström Olsson berättar att av de yngre med hjärndimma upplevde två tredjedelar den redan före pandemin.
- En tidigare undersökning från If visade också att denna åldersgrupp mer än andra tyckte det var svårt att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor under pandemin och de saknade i större utsträckning kollegor, umgänge och möjligheten till fysisk aktivitet på lokal. Inte nog med att det kan vara en utmaning att komma tillbaka till ett vanligt socialt liv efter pandemin. Med upplevd hjärndimma kan det vara svårare att få energi att få i gång en positiv spiral i vardagslivet, säger Kristina.
 
Viktigt att ta symptom på allvar
Kristina förklarar att en femtedel av de tillfrågade är oroliga för att drabbas av utmattning på grund av hjärndimma 18 procent bland män och 23 procent bland kvinnor.
- I åldrarna 18-24 år är denna siffra 31 procent. Det är viktigt att ta symptom som går ut över livskvaliteten på allvar. Om det inte hjälper att på egen hand ändra vanor och förbättra hälsan ska man alltid kontakta vården. I mars släpper If en nordisk hälsorapport som djupdyker ännu mer i hälsoläget i Norden, säger Kristina.

Fakta
 
Undersökningen 2023 via Syno Internationals webbpanel
 
Har du problem med hjärndimma efter Covid-19-pandemin?
 
Ja, och det är en ny upplevelse för mig: 6 procent
Ja, men jag har haft hjärndimma även före pandemin: 8,1 procent
Nej: 73,4 procent
Jag vet inte: 11,6 procent
Vill inte svara: 1 procent
Är du rädd att drabbas av utmattning på grund av hjärndimma?
Ja: 20,2 procent
Nej: 62,5 procent
Vet ej/Vill ej svara: 17,3 procent
 
Tips till dig med hjärndimma för att må bättre

• Planera din dag. Försök jobba fokuserat med en sak. Ta paus innan du byter fokus.
• Planera in återhämtning. Ta en promenad, vila eller träffa en god vän. Det som känns bäst för kropp och själ.
• Innan du lägger dig, tänk på 3 saker som varit bra under dagen. Fokusera på dem.

 
Källa: If.

Text: Anna Svensson

Trots tuffare tider i Sverige misslyckas många arbetsgivare med att få sina medarbetare att nyttja sitt friskvårdsbidrag. Det visar en ny Sifo-undersökning som baseras på 1 136 svenska anställda på uppdrag av friskvårdsappen Epassi. Nära hälften av de tillfrågade anser även att deras arbetsgivare gör ett undermåttligt arbete för att motverka stress, säger Åsa Severgårdh som är vd på Epassi Sweden, Norra Europas ledande tjänst för digitala personalförmåner.
 
Åsa berättar att undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Epassi. Den bygger på intervjuer med svenska allmänheten som är anställda, 18 år till 64 år, och är riksrepresentativ. Data-insamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan den 15 november till den 19 november 2022.
 
Missar nyttja hela eller inte nyttjar sitt friskvårdsbidrag
Severgårdh berättar vidare att Sifo-undersökningen visar att friskvårdsbidraget inte nyttjas fullt ut.
- 16 procent svarar att de inte avser att nyttja det alls, vilket innebär att 720 000 av Sveriges cirka 4 500 000 anställda som innehar friskvård alltså inte utnyttjar någonting av bidraget. 41 procent av Sveriges arbetstagare missar att nyttja hela sitt friskvårdsbidrag, säger Åsa Severgårdh.
 
Utmanande för arbetsgivare
Åsa förklarar att svenska arbetstagare får i genomsnitt 2 600 kr per år i friskvårdsbidrag. Det är förvånande att se att friskvårsbidraget inte används fullt ut, i synnerhet i dessa ekonomiskt pressade tider. 
- Jag kan dock förstå att det kan vara utmanande för de arbetsgivare som saknar digitala verktyg för friskvårdsbidrag att hinna följa upp varje medarbetares individuella nyttjande och hälsa, säger Severgårdh.
 
SIFO-undersökning jämfört med Epassis interna statistik
Severgårdh fortsätter att förklara att Epassis interna statistik, som utgår från drygt 900 000 anställda som köper sin friskvård via Epassi, visar ett högre nyttjande av friskvårdsbidraget.
- När vi jämför denna SIFO-undersökning med våra egna siffror så ser vi att nyttjandet hos våra användare är högre. Det kan bero på att de slipper göra egna privata utlägg och hålla reda på kvitton samt att de blir påminda om friskvårds-bidraget via inspiration och digitala påminnelser, säger Åsa.
 
Arbetsgivarna gör för lite för att förebygga ohälsa
Åsa berättar att SIFO-undersökningen visar vidare att många anställda anser att arbetsgivarna gör för lite för att förebygga stress, fysisk- och psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
- Nära hälften 48 procent svarade att deras arbetsgivare gör ett undermåttligt arbete för att motverka stress. 39 procent svarar att arbetsgivaren gör ett undermåttligt arbete för att motverka psykisk ohälsa. En av tre 29 procent tycker att arbetsgivaren gör ett undermåttligt arbeta för att främja deras fysiska hälsa, säger Åsa.
 
Hälsoförbättringar behövs för medarbetarna
Severgårdh anser att det är tydligt att det behövs mer insatser från företagen inom friskvård för att förebygga stress samt psykisk och fysisk ohälsa. 
- Idag är det allt för många HR-avdelningar som tampas med tidsbrist kring företagets friskvårdsbidrag, inte minst i form av en enorm börda kring kvittohantering, om de inte har rätt verktyg. Under 2023 tror jag att fler kommer att inse fördelarna med digitala lösningar för att minska administrationen och förbättra hälsan hos medarbetarna, säger Åsa.
 
Text: Anna Svensson

Det är mycket spännande på gång inom träningsområdet. Rörelsemönster och vanor ändras hela tiden. Men vad är det som gäller nu, vad är på uppgång, vad gillar vi, var tränar vi? Friskis & Svettis har gjort en trendspaning under 2022 i syfta för att planera och utveckla Friskis & Svettis träningsutbud för 2023 både när det gäller kortsiktig- och långsiktig träning, säger Magnus Strömberg som är träningsutvecklare på Friskis & Svettis.
 
Trendspaning för 2023 har sammanställts av Helen Eriksson och Magnus Strömberg som båda är träningsutvecklare på Friskis & Svettis. Vi har rest runt, vi har frågat, vi har lyssnat. När Friskis utvecklar träning vill vi veta vad människor behöver och vill ha, men också vad de drömmer om. Trendspaningen har blivit ett återkommande inslag för att sammanfatta de influenser som dykt upp under året, i rapporter, på mässor och runt om i världen. Trendspaningen resulterade i olika trender.
 
Många som styrketränar
Magnus berättar att trend ett är att styrketräningen fortsätter att dominera. Gym-träningen fortsätter framåt som tåget.
- Vi har sagt det förr men är det någonstans vi hittar yngre generationer i träningen så är det här. Att “gymma” blir alltmer som att hålla på med vilken idrott som helst. Det tränas mycket och det tränas seriöst. Styrketräning är betydelsefullt för hälsan och vi märker att det är en bred målgrupp som styrketränar, säger Magnus Strömberg.
 
Träning på flera platser än tidigare
Strömberg förklarar att trend två är förändrade beteenden och livsstilsvanor.
- Många tränar på fler sätt och på fler platser än tidigare. Många väljer att komplettera passen på träningsanläggningen med att träna hemma eller köra några pass utomhus. Vi byter och testar nytt. Kör ett pass med kompisgänget, något digitalt, yoga på stället på hörnan och söndagsjogg med lokala löparklubben. Lättillgängligt och tidseffektivt är ledorden i trenden som varit på gång ett tag och som nu sätter sig på riktigt. Här kan vi också räkna in vardagsmotionen. Att cykla till jobbet eller promenera med hunden har blivit en del av en varierad träningsrutin, säger Magnus.
 
Korta pass och hög puls
Magnus fortsätter att förklara att trend tre är att det ska kännas att träna. Den högintensiva träningen med korta pass och hög puls har fått ett uppsving.
- Men nu med en extra dimension där fokus ligger på inramningen, på showen, på ljud och ljus. Tillsammans i mindre grupp får träningen det där extra trycket som gör upplevelsen komplett, säger Strömberg.
 
Digital träning är här
Magnus berättar att trend fyra är mer sömlös digital träning. För bara några år sedan kopplade vi bort mobil samt ettor och nollor för en stund under träningen.
- Pulsklocka visst, diverse appar för att logga träningen ja, men inte i någon större utsträckning. Det börjar ändra sig. Digital träning är här på allvar år 2023. När du inte hinner till anläggningen har du den i fickan, puls och gemenskap, när du kan och på dina villkor. Träna med vem som helst när som helst, säger Magnus.
 
Yoga och Multifys
Strömberg berättar vidare att yoga, styrkebaserade gruppträningspass, gymträning och spinning är populärt bland Friskis & Svettis medlemmar.
- Vi har olika varianter av yoga och antalet medlemmar som väljer yogapass har ökat. Friskis Multifys började vi med 2022 som också är omtyckt. Friskis Multifys är en bra allroundträning med extra fokus på styrketräning och konditionsträning med hög energinivå. Jag hoppas att många inför framtiden fortsätter att träna. Framöver kommer vi på Friskis & Svettis även att satsa på förbättringar av miljön och inredningen i våra träningsanläggningar, säger Magnus.

​Text: Anna Svensson 

Eldsjälarna Vincent Schaffler, Erik Mellgren och Simon Terbrant Säfström inom svensk discgolf vill återuppliva den tidigare högt världsrankade, sedan 2020 och 2021 nedlagda discgolfbanan i Ale strax norr om Göteborg. Deras ambitionerna är höga. Erik Mellgren berättar att de vill skapa en fantastisk destination för discgolfare på alla nivåer och i alla åldrar och återskapa banorna till sin forna glans. För att klara tidplanen drar de nu igång en crowdfunding. Vi har ett stort jobb att göra för att återskapa Ale Disc Golf Center. Den här trion vill arrangera både svenskt mästerskap och en eller flera europeiska stortävlingar inom de närmaste fem åren. 2023 den 2 till den 5 augusti kommer vi att arrangera SM i discgolf på Ale Disc Golf Center då kommer ungefär 288 deltagare. 
 
Erik berättar vidare att vi tre möttes för några år sedan och har sedan dess spelat tillsammans vid flera tillfällen. Sporten utmärker sig genom att det är en så stark sammanhållning och gemenskap vart än man än kommer för att spela. Ale Disc Golf Center byggdes 2013 och blev snabbt en mycket uppskattad bana. Åren 2020 och 2021 var banan lagd i malpåse av tidigare ägare. Men innan dess hann alla tre som nu satsar på att öppna Ale Disc Golf Center att själva spela på banan. Simon Terbrant Säfström är uppväxt på Tjörn och bor nu i Vänersborg, Simon är miljökonsult och en av Discgolfpoddens skapare, med tidigare erfarenheter inom både event- och trädgårdsbranschen.
 
Entreprenör har köpt discgolfanläggning
Erik Mellgren från Borås är starkt engagerad för amatörtävlingar, via sitt företag DgEvents, och har en ambition att göra discgolfen till landets största sport.
- En av Sveriges största entreprenörer är kanadensaren Vincent Schaffler som bor i Varberg. Han var nyligen med i finalen för Årets Nybyggare 2022 som avgjordes på Stockholms Slott och korade landets främsta företagare med utländsk bakgrund. Vincent Schaffler driver Sveriges första och idag ledande förmedlingsverksamhet för husvagnar och husbilar. Det är Vincent Schaffler som har köpt skogsfastigheten där discgolfanläggningen finns, säger Erik Mellgren.
 
Omfattande arbete behövs
Mellgren förklarar att Ale Disc Golf Center består av två 18-hålsbanor och en 9-hålsbana samt en butik.
- Ale Disc Golf Center har en fin natur och i nuläget behöver samtliga banor omfattande markarbete. Dessutom för att banorna ska kunna öppna i april 2023 enligt planen, kommer vi att starta en crowdfunding för att klara tidspressen och ekonomin. En anläggning som denna kräver inte bara många arbetstimmar utan också en maskinpark och översyn av broar och trappor med mera för att vara säker för besökarna. När banan lades ner såldes alla inventarier och man behöver därför starta från noll, berättar Erik.
 
Discgolfen växer på sikt
Erik fortsätter att förklara att trots att anläggningen inte varit öppen sedan nedläggningen 2021 och trots alla insatser som krävs, var det ingen tvekan för oss att satsa på projektet.
- Discgolfen som sport är onekligen på frammarsch världen över. Idag finns cirka 800 banor i Sverige, över 13 000 banor i världen, 222 000 spelare är registrerade i PDGA och ännu fler är inbitna amatörspelare. Discgolfanläggningen i Ale rankades som den sjunde bästa och har lockat spelare från när och fjärran i stora internationella tävlingar, säger Mellgren.
 
Deltagit i stora turneringar i USA
Vincent Schaffler har köpt skogsfastigheten där den tidigare världsrankade anläggningen i Ale ligger.
- Jag provade discgolf för första gången för några år sedan och har sedan spelat överallt där jag varit och det funnits en bana. Tidigare i år var jag med i stora turneringar i USA, i både Jonesboro, Arkansas och OTB Open, Stockton, California, där jag också såg de bästa spelarna just nu. Men banan i Ale är den absolut bästa banan jag någonsin upplevt, och där har också stjärnorna Ricky Wysocki och Kristen Tattar som jag såg i USA i år, spelat i "The Open" 2018. När den här skogsfastigheten och anläggningen nu kom ut till försäljning fanns inget annat alternativ än att köpa den. Att en av världens bästa banor inte är tillgänglig för spel, att den bara ligger där stängd är som att låta Disneyland vara stängt för alla barn., säger Vincent Schaffler.
 
Alla kan spela discgolf
Erik Mellgren är en av de tre som sätter fart på Ale Disc Golf Center. Han är dedikerad spelare och driver även DgEvents.
- Vi alla tre är eniga om att discgolfen har en låg tröskel både ekonomiskt och svårighetsmässigt om man vill prova. Alla kan spela. Gammal som ung. Och att det är så naturnära, är inte bara en lisa för själen, utan också en sport i tiden vad gäller hållbarhet. Det är något som ger sporten en extra dimension för Simon Terbrant Säfström, som också jobbar med miljöfrågor för Sweco till vardags. Kopplingen mellan discgolf och miljötänk är tydlig enligt Simon, berättar Erik.
 
Sport som främjar det öppna landskapet
Simon Terbrant Säfström är en av de tre discgolfspelarna som nu siktar på att Ale Disc Golf Center ska återta sin forna glans. Han är också mannen bakom Discgolfpodden.
- Det finns absolut en koppling där, men anledningarna till att jag spelar är flera. Jag älskar att vara i naturen, men är ibland lite rastlös så det passar utmärkt att sikta och kasta på någonting samtidigt. Jag är stolt över att vara så delaktig i en sport som främjar det öppna landskapet utan att behöva bekosta den biologiska mångfalden. Ingreppen i natur- och kulturvärden är ofta liten i samband med att discgolfbanor anläggs och jobbar man på rätt sätt kan de snarare gynnas och lyftas fram. Det är åtminstone min uppfattning och vi ser många spännande, hållbara utvecklingsmöjligheter för Ale, säger Simon Terbrant Säfström.
 
Förverkliga gemensam dröm
Om crowdfundingen och planerna håller kommer Ale Disc Golf Center att kunna välkomna spelglada discgolfare till en häftig invigning den 1 april 2023. Beroende på hur arbetet med att återställa och förbättra anläggningen kommer man eventuellt att kunna öppna Gul och Blå Bana redan tidigare under våren.
- Ale är en unik chans att förverkliga vår gemensamma dröm. Jag kommer att jobba med att få igång bolaget och etablera kontaktnätet som krävs. Vi brinner för detta och tänker oss en härlig bred mix av såväl proffs som amatörer som våra gäster. Vi kommer att jobba med hela bredden. Från tjejkvällar, seniorgrupper, familjespel till att bedriva träningar som andra sporter har, men ännu väldigt få discgolfklubbar, säger Erik.

Text: Anna Svensson

Den 27 oktober 2022 öppnade och invigdes Fasciaklinikerna i centrala Jönköping. Många hade kommit för att få veta mer om hur fasciabehandlingar kan hjälpa mot värk i kroppen. Hans Bohlin som är en av grundarna till Fasciaklinikerna berättar att fasciaspecialisterna på Fasciaklinikerna arbetar med patenterad behandlingsutrustning och effektiv metodik grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. De senaste årens forskning visar att fascia har en mycket större betydelse för hälsa, värk och smärta än man tidigare trott och öppnar upp för helt nya sätt att förstå kroppen.
 
Hans berättar vidare att han kom på idén med behandlingsutrustningen som är en maskin för Fasciabehandlingar. Det finns inte någon tidigare sådan maskin mot Fasciabehandlingar vilket gör maskinen till en ny innovation. Hans såg ett behov med att skapa maskinen eftersom personer som idrottar mycket eller som utför slitsamma arbeten ofta får ont och värk i sina kroppar. Maskinen är byggd i Sverige. Vi har behandlat människor sedan 2011 och hästar sedan 2014. Fasciaklinikerna startade 2020.
 
Modern behandlingsutrustning används
Hans förklarar att maskinen används på 30 Fasciakliniker i Sverige. Maskinen ger vibrationer och magnetfält mot kroppen under behandlingarna.
- Behandlingarna med maskinen ger inga biverkningar. Fasciabehandling med maskinerna Atlasbalans M1 och Atlasbalans M2 är modern behandlingsutrustning som gör att behandlingen når djupare och får bättre resultat, på kortare tid. Behandlingen ökar i sin tur avslappning, cirkulation och vätskeflöde vilket hjälper kroppen att läka sig själv. Ett mål är att det ska finnas 250 kliniker på sikt i Sverige. Fasciaspecialisterna på klinikerna är utbildade inom Fasciautbildning i Stockholm, säger Hans Bohlin.
 
Stort behov av fasciabehandlingar
Malin Gustavsson som är fasciaspecialist och som driver Fasciaklinikerna i Jönköping och Elin Holward Bede som är fasciaspecialist på Fasciaklinikerna i Jönköping och som nyligen har gått fasciautbildningen berättar att både ungdomar och vuxna kan vara i behov av fasciabehandlingar.
- De som vi behandlar kan bland annat vara personer som har fått ont någonstans på sin kropp på grund av sitt arbete eller att de har fått ont på grund av att de har idrottat mycket. Symptomerna kan exempelvis vara axelvärk, nackvärk, ryggvägg, huvudvärk, ont i ljumsken, ont i knäet eller stukad fot. Vi lägger ihop en behandlingsplan för personen som ska få en fasciabehandling. Behandlingsperioden kan se olika lång ut beroende på sympton och personens återhämtningsförmåga, säger Malin Gustavsson och Elin Holward Bede.
 
Fascia finns i hela kroppen
Elin förklarar att Fascia är ett nätverk av bindväv, utan början och slut, som omsluter allt i hela kroppen, från muskler och skelett, till organ och celler.
- Fascian står för mer än en tredjedel av rörelseapparaten, här sitter de flesta av våra smärtreceptorer och nästan all kommunikation i kroppen går via fasican. Om fascian blir skadad, klibbar ihop eller blir inflammerad får vi ont, svårt att röra på oss och vår förmåga att återhämta oss blir sämre. Fascia påverkas bland annat av ålder, genotyp, sjukdomar, medicinering, kost, social stress, sömn, luftföroreningar och psykologisk stress, säger Elin.
 
Text och foto: Anna Svensson och Arnold Svensson

​Cecilia Gyldén som är generalsekreterare på TCS Lidingöloppet berättar att Samuel Tsegay från Hälle IF tog hem segern 2022 i TCS Lidingöloppets herrklass 30 kilometer på tiden 1:38:00. Han vann före Abdi Ulad från Danmark och Mohammadreza Abootorabi från Keep Up RC. Bland damerna tog fjolårssegraren Sylvia Medugu som tävlar för Danmark hem segern på tiden 1:54:57 efter en hård kamp med tvåan Samrawit Mengsteab från Hälle IF, strax före trean Leonie Balter från Nederländerna som tävlar för FK Studenterna. I år arrangerades TCS Lidingöloppshelgen den 23 till 25 september.
 
Cecilia berättar vidare att snabbast av alla löpare från Jönköpings län i årets upplaga av TCS Lidingöloppet 30 kilometer var Oscar Claesson från IKHP. På andra plats bland löparna från Jönköpings län kom Axel Björkman från IF Hallby SOK och trea blev David Thorell från IK Stern. Bland damerna kom Stina Nero från Mullsjö SOK först i mål, före tvåan Marika Thörewik från Jönköping och trean Matilda Sandström från Bauer Endurance Club. TCS Lidingöloppet 30 kilometer avgjordes lördagen den 24 september 2022 med löpare från städer runt om i hela Sverige och löpare från andra länder. Många av de startande har sin bakgrund i Jönköpings län eller tävlar för klubbar i Jönköpings län.
 
TCS Lidingöloppet är världens största terränglopp
Gyldén förklarar att TCS Lidingöloppet är världens största terränglopp och arrangeras på Lidingö den sista helgen i september.
- Tävlingen ingår i en svensk klassiker tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen. Lidingöloppet är en folkfest med deltagare från hela Sverige och 70 länder runt om i världen. Totalt kom ungefär 25 000 personer till start i år. Sedan 1965 har de 30 kuperade kilometrarna på gröna Lidingö varit en lockande utmaning för löpare och motionärer där det även finns möjlighet att springa distanserna 4 kilometer, 5 kilometer, 10 kilometer och 15 kilometer. TCS Lidingöloppet ägs och arrangeras av idrottsföreningarna IFK Lidingö Skid- och Orienteringsklubb och IFK Lidingö Friidrott, säger Cecilia Gyldén.
 
I TCS Lidingöloppshelgen ingår en rad olika lopp
Cecilia berättar att första gången efter pandemin kunde TCS Lidingöloppet 2022 arrangeras som det brukar. Det vill säga med exempelvis omklädningsrum och restauranger.
- Det var perfekt väder. Nytt för i år var TCS Lidingöfemman som arrangerades både som individuell tävling och som lagtävling. På grund av pandemin som har varit har deltagarantalet minskat för TCS Lidingöloppshelgen 2022. Bland annat samverkar vi med idrottsföreningar för att få fler att delta fram över. I TCS Lidingöloppshelgen ingår en rad olika lopp för unga, äldre, elitidrottare och motionärer. Sträckornas längd varierar, med några kilometer för de minsta och för motionärer, samt med fler kilometer för löpare som springer det klassiska TCS Lidingöloppet 30. Under helgen den 23 till 25 september genomförs TCS Lidingöloppet 30, TCS Lidingöloppet 15, Rosa Bandet-loppet, TCS Lidingöruset, TCS Lidingörullet, TCS Lidingöfemman, TCS Lidingöloppet Junior & Veteran, Lidingö Skolstafett, TCS Lilla Lidingöloppet och TCS Lidingö Knattelopp, säger Cecilia.
 
Fakta
 
Årets vinnare i TCS Lidingöloppet 30 
 
Damer 30 kilometer
1. 1:54:57 Sylvia Medugu Danmark
2. 1:55:22 Samrawit Mengsteab Hälle IF
3. 1:58:42 Leonie Balter FK Studenterna
 
Herrar 30 kilometer
1. 1:38:00 Samuel Tsegay Hälle IF
2. 1:39:02 Abdi Ulad Danmark
3. 1:39:05 Mohammadreza Abootorabi Keep up RC
 
Deltagare från Jönköpings län i TCS Lidingöloppet 30 
 
Damer 30 kilometer
 1. Stina Nero, Mullsjö SOK, Taberg, 2:25:56
 2. Marika Thörewik, Jönköping, Jönköping, 2:33:15
 3. Matilda Sandström, Bauer Endurance Club, Taberg, 2:36:26
 4. Hanna Lundqvist, IK Sisu Nässjö, Nässjö, 2:36:31
 5. Alma Holmqvist Johansson, Huskvarna, Huskvarna, 2:37:38
 6. Anna Fabisch, IK Sisu Nässjö, Nässjö, 2:40:14
 7. Anna Clarin, Taberg, Taberg, 2:40:53
 8. Emelie Orosz, Jönköping, Jönköping, 2:43:17
 9. Malin Wärlinge Andersson, Oskarshamn, Oskarshamn, 2:45:32
 10. Julia Persson, Eksjö, Eksjö, 2:47:51
 
 Herrar 30 kilometer
 1. Oscar Claesson, IKHP, Taberg, 1:52:21
 2. Axel Björkman, IF Hallby SOK, Jönköping, 1:58:44
 3. David Thorell, IK Stern, Eksjö, 2:01:27
 4. Joakim Jonsson, Eksjö, Hult, 2:01:55
 5. Andreas Ekbladh, SOL Tranås, Tranås, 2:05:03
 6. Mikael Sejdhage, Norrahammar, Norrahammar, 2:05:46
 7. Linus Persson, Eksjö, Eksjö, 2:09:10
 8. Martin Sandgren, Tidaholms SOK Sisu, Habo, 2:09:18
 9. Emil Svahn, Runacademy IF, Jönköping, 2:09:54
 10. Marcus Fälth, Tenhult, Tenhult, 2:10:34
 
Källa: TCS Lidingöloppet.

Text: Anna Svensson 

Fredrik Krüeger som är HR- och Legal Director på Fitness24Seven berättar att Fitness24Seven arrangerade Health Day den 9 september 2022 i syfte att öka välmående och kunskapen kring hälsa och träning. Genom initiativ av Fitness24Seven runt om i Sverige fick barn, unga och äldre chansen att lära sig mer om balansen mellan träning, kost och vila med bland annat föreläsningar och träningspass. 
 
Fredrik berättar vidare att Fitness24Seven genomförde föreläsningar, sittgympa för äldre samt diverse träningsaktiviteter för barn och ungdomar under Health Day. Även personal på skolor och personal på olika typer av boende engagerade sig för att skapa ett större intresse för hälsa, träning och kost för elever och för personer på boendena. Syftet med Health day är att ge Fitness24Sevens medarbetare möjligheten att aktivt arbeta med bolagets vision som går ut på att vi ska leda människor till ett hälsosammare liv. Health day anordnas av Fitness24Seven och det var första gången i år men kommer att bli en årlig återkommande dag. I år var det närmare 120 medarbetare på Fitness24Seven som aktiverade drygt 850 människor i ett 20-tal städer i Sverige och Finland.
 
En dag i hälsans tecken
Den 9 september 2022 under Health Day fick personal i Sverige och Finland pausa sina dagliga arbetsuppgifter för en dag i hälsans tecken.
- Personalen på mellanstadieskolor, högstadieskolor, på skolor för elever med funktionsvariationer samt äldreboende, LSS-boende och flyktingboende engagerade sig för att prata om hälsa, träning och kost. Dessutom arrangerades utomhuspass för allmänheten på flera platser. På Limhamnsfältet i Malmö samlades över 75 elever från Sveaskolan. Inom ramen för Health day bjöd vi på fem olika stationer innehållande föreläsning om kost och hälsa, uppvärmning, träningspass, avslappning och återhämtning samt träningstips från vår ägare och grundare på Fitness24Seven, säger Fredrik Krüeger.
 
Stillasittandet har ökat kraftigt
Föreläsningarna under Health Day handlade om bland annat vikten av rörelse och vad WHO Världshälsoorganisationen och Folkhälsomyndigheten rekommenderar om träning och återhämtning genom sömn och vila.
- Föreläsningarna gav även tips och idéer om hur vardagsmotion utförs som exempelvis är promenader, att cykla, gå i trappa i stället för att välja hissen. Vi tryckte även på vikten att äta rätt och varför vila är en hälsosam och viktig del i att hitta en bra balans mellan träning, kost och vila. Stillasittandet har ökat kraftigt dels på grund av digitaliseringen med mer dataspelande och digitala tjänster som gör att allt går att beställa för hemkörning, som gör att vi har blivit mindre aktiva, dels genom att det som tidigare hette gymnastik och innehöll enbart fysisk aktivitet numera heter Idrott. Idrottslektionerna är betydligt färre och innehåller dessutom lika mycket teori som fysisk praktik, säger Fredrik.

​Text: Anna Svensson

David Jutterström som är en av grundarna på Västerås Swimrun berättar att Västerås Swimrun är ett privat initiativ som etablerades 2016 och har fram tills idag varit en av Sveriges mest omtyckta återkommande Swimruntävlingar. Västerås Swimrun består av tre klasser, herrar som tävlar i par, damer som tävlar i par och mix där herr och dam tävlar i par. Den 27 augusti arrangeras VM kvaltävlingen i Swimrun i Västerås. Cirka 200 hoppas vi på kommer att delta 2022 och cirka 150 deltog förra året. Nytt för i år är ny bana och att Västerås Swimrun blir en VM kvaltävling.
 
David berättar vidare att swimrun är en sport där utövaren växlar mellan simning och löpning utan att stanna. Skorna behålls på under simsträckorna och våtdräkten är på under löpningen. Det som kännetecknar swimrun är att den sker utomhus, den har mer än en simsträcka och mer än en löpsträcka. Simningen sker i öppet vatten och den utrustning och de hjälpmedel utövaren har i starten bärs med hela vägen till mål.
 
Nya banan går genom hela skärgården
Jutterström förklarar att den nya banan går genom hela skärgården där deltagare startar med hopp från transportfärja rakt ner i vattnet.
- Banan passerar två farleder och Naturområdena Ridön och Aggarön med dess unika biotoper. Avslut på Kokpunktens actionbadhus och Spa-avdelning. Tävlingen har tidigare år sträckt sig över hela Björnön och Gäddeholm. Under banans lopp kommer deltagarna att passera Ridön, Aggarö, Gäddeholm, Björnö och centrala Västerås. Banan blir totalt cirka 30 kilometer där 25 kilometer är löpning och 5 kilometer är simning, en rejäl men inte omöjlig utmaning för ambitiösa motionärer. Alla deltagare får en finisherprodukt och entré till spa, säger David Jutterström.
 
Deltagarna kommer att kunna samla poäng
David fortsätter att förklara att förutom en helt ny och längre bana kommer också tävlingen att bli en kvaltävling till VM i Swimrun, Ö till Ö, som avgörs i Stockholms skärgård.
- Ö till Ö är världens mest prestigefyllda Swimruntävling och genom att vara med i Västerås Swimrun kommer deltagarna kunna samla poäng för att kunna kvala in till Ö till Ö, berättar Jutterström.
 
Möjlighet att upptäcka nya delar av Västeråsfjärden
”Den nya banan ger deltagarna möjlighet att upptäcka nya delar av Västeråsfjärden som inte är så lätta att ta sig till. Målet med tävlingen har alltid varit att erbjuda en rejäl utmaning för alla motionärer samtidigt som vi visar upp Mälarens och Västers Bästa sidor” Säger Simon Zmrzlak som är med och arrangerar tävlingen.
 
En nytändning och att bli kvaltävling till VM i Swimrun
”Inför 2022 ville vi ha en nytändning och att bli kvaltävling till VM i Swimrun är ett stort och framförallt roligt steg för alla mälardalens swimrunners och oss arrangörer” säger Karl Forslin i tävlingsledningen.

​Text: Anna Svensson

Eva-Carin Lindgren som är professor i idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion på Högskolan i Halmstad berättar att elever som fått pulshöjande aktivitet under skoltid upplever att både de själva och klasskamraterna blev gladare och fick bättre minne och koncentration efteråt. Även motivationen och den fysiska förmågan ökade samtidigt som eleverna fick nya vänner. Det visar en studie från Högskolan i Halmstad.
 
I forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa” har eleverna deltagit i pulshöjande fysisk aktivitet tre dagar i veckan, utöver skolämnet idrott och hälsa. Eva-Carin Lindgren som är professor i idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion och Linn Håman som är universitetslektor i pedagogik gjorde fokusgruppsintervjuer med eleverna i slutet av projektet för att få deras perspektiv. Eva-Carin berättar vidare att år 2016 och år 2017 gjordes planering för forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa”, i samarbete med forskare, idrottslärare och utvecklingsansvariga i respektive kommun för att diskutera insatsens utformning och forskning.
 
Fysiska aktiviteterna under skoltid
Eva-Carin förklarar att under år 2019 deltog mellanstadieskolor och högstadieskolor i Jönköpings län i forskningsprojektet. Klasserna som deltog hade elever som är fysiskt aktiva på sin fritid och de elever som inte är fysiskt aktiva på sin fritid.
- Det har varit idrottslärare som ansvarat för de pulshöjande fysiska aktiviteterna på skolorna utan betygsättning. Det var bland annat olika former av konditionsträning, olika spel, idrottsaktiviteter (som inte var tävlingsinriktade), dans, inomhuscykling som eleverna fick göra. Studien visar att många elever uppskattade pulshöjande fysiska aktiviteterna under skoltid, framförallt de elever som fick utföra aktiviteter på morgonen eller förmiddagen. De som fick ha aktiviteterna i slutet av skoldagen beskrev att det inte fick den nytta av de pulshöjande aktiviteterna som det var menat. 
 
Lugnare klassrumsmiljön och positiv sinnesstämning
Enligt studien hade eleverna mest positiva erfarenheter av de regelbundna pulshöjande fysiska aktiviteterna. De upplevde att de fick lättare att koncentrera sig och ökade sin motivation att vara med på lektionerna. De upplevde också att klassrumsmiljön blev lugnare och att de fick en mer positiv sinnesstämning.
- Vissa upplevde att de fick hälsosammare vanor. De uttryckte att de hade börjat äta nyttigare, fick en ökad fysisk förmåga, orkade springa i stället för att gå och att de kände sig mer nöjda med sina kroppar. Eftersom aktiviteterna ibland genomfördes över klassgränserna fick de också nya vänner och bättre sammanhållning i klassen, berättar Linn Håman.
 
Olika färdigheter och fysiska förmågor
Studien visar att vissa individuella och strukturella hinder fanns för de pulshöjande fysiska aktiviteterna där de individuella hindren kunde handla om att eleverna var obekväma med att visa sin kropp i omklädningsrummet, men också med att delta i aktiviteten i sig. Det fanns skillnader mellan eleverna, alla rörde inte på sig eller var fysiskt aktiva på sin fritid. Det bidrog till att de hade olika färdigheter och fysiska förmågor.
 
Utmaningarna och bristfällig planering
- Enligt studien var de strukturella utmaningarna till exempel bristfällig planering, där vissa elever hade aktiviteten sist på skoldagen. Det gjorde att vissa gick från den pulshöjande aktiviteten till sin fritidsaktivitet. Eleverna blev också mycket hungrigare och vissa upplevde inte att skolmaten räckte för att täcka det behovet. Då införde vissa skolor mellanmål. När tiden och utrymmet för aktiviteterna var välplanerade fungerade detta jättebra, men om det till exempel det blev kort tid mellan den pulshöjande aktiviteten och nästa lektion blev det problematiskt, säger Linn.
 
Pulshöjande aktivitet på rätt premisser
Eva-Carin förklarar att de positiva erfarenheterna vägde upp utmaningarna och slutsatsen för projektet är att det är viktigt och rimligt med daglig pulshöjande aktivitet.
- Hälsovinsterna är ökat välbefinnande och att elevers villkor för lärande blir bättre. Villkoren blir bättre för eleverna med ett lugnare klassrum och bättre koncentration. Särskilt för de elever som är fysiskt inaktiva och de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskarna är det dock viktigt att pulshöjande aktivitet införs på rätt premisser. Det är problematiskt att till exempel ange bättre betyg som skäl för att börja med pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan. Däremot ger det så mycket andra positiva effekter som är viktiga för eleverna, säger Eva-Carin.
 
Mer fokus på glädje i slutet än i början
Lindgren fortsätter att förklara att i projektet gjorde de också en forskningscirkel med lärarna så att de kunde dela med sig av varandras erfarenheter vid implementeringen av de pulshöjande aktiviteterna, få input av forskning på området och att synliggöra tyst kunskap i lärargruppen.
- Det var intressant att höra lärarna diskutera och byta erfarenheter om den pulshöjande fysiska aktiviteten med eleverna över tid under forskningsprojektet. I början diskuterade de pulsutrustningen som användes och hur de skulle få aktiviteterna att fungera. Mot slutet diskuterade de i stället om hur de skulle lägga upp aktiviteterna för att få alla elever att delta och kunna motivera dem. Det var mer fokus på glädje i slutet än i början, när det mer handlade om de praktiska utmaningarna. Det kommer inte bli någon fortsättning på detta projekt men rekommenderar att fler skolor inför pulshöjande fysisk aktivitet under skoltid, eftersom elevernas koncentrationsförmågor förbättras samtidigt som elevernas hälsa också blir bättre, berättar Eva-Carin. Pulshöjande aktiviteter finns dock fortfarande kvar på åtminstone ett par av de deltagande skolorna.
 
Text: Anna Svensson

Emma Fråhn som är certifierad massageterapeut på Hälsoresursen fanns på plats på A6 Golfklubb den 25 maj och visade maskinen Cavital. Emma berättar att med hjälp av maskinen kan jag utföra modern muskelbehandling med fokus på olika resultat beroende på om det exempelvis är träningsskador, arbetsskador eller whiplashskador. Cavital representerar två moderna behandlingsteknologier sammanförda i en apparatur med radiofrekvens och vakuum.
 
Emma berättar vidare att RF Radiofrekvens (0,8 MHz). RF genererar en djup värme tack vare friktionen som uppstår när radiovågor tränger igenom vävnaden. När ett område värms upp i kroppen, sätts kroppens egna kylsystem igång, cirkulationen ökar, syre- och näringstillförseln ökar, ämnesomsättningen ökar, blockeringar i vävnad och muskler får hjälp att frigöras och kroppens egen läkningsförmåga ökar.
 
RF styrkan i kombination med vakuum
Fråhn förklarar att enligt studier kan man öka RF styrkan i kombination med vakuum. Det ger en effektiv bindvävsmassage samt ökar lymfflödet.
- Bindväven sitter som en kostym över muskulaturen och blir den för trång kan inte musklerna nå ut till sin fulla längd. En elastisk och följsam bindväv är grunden för rörlighet, cirkulation och välbefinnande, säger Emma Fråhn.
 
Resultat med maskinen Cavital
Emma fortsätter att förklara att resultaten av behandlingar med maskinen Cavital innebär följande.  
- Snabbare resultat ger kortare behandlingstid, ökad blodcirkulation, förbättrad struktur i bindväv, orörliga leder kan snabbt ”lösas” upp, hjälper vid kalla fötter och ”kryp” i benen, behandlar celluliter och får i gång cirkulationen smärtfritt, berättar Fråhn.
 
Maskinen Cavital fungerar för olika skador
Emma berättar att behandlingsperiodernas längd med maskinens Cavital är individuella, eftersom vissa kan behöva längre tids behandling och vissa kan behöva kortare tids behandling.
- Behandlingarna som jag gör med maskinen Cavital fungerar för personer som exempelvis tränar mycket, personer med whiplashskador, stressande personer och stilla sittande personer på arbetsplatser. Sedan år 2013 har jag använt föregångaren till maskinen och sedan 2016 har jag använt maskinen Cavital. I Sverige finns det ganska många andra som utför behandlingar med maskinen Cavital men i Jönköping är jag numera den enda som använder maskinen Cavital, förklarar Fråhn.
 
Massage och behandlingar
Emma har jobbat som massör sedan år 2006 och förutom att hon använder maskinen Cavital så utför hon klassisk massage, lymfmassage och lotorpsmetoden som är effektiv behandling av andningsmuskulaturen.
- Jag har själv trögt lymfsystem. Därför utbildade jag mig till lymfmassör. Lymfnoder finns bland annat vid nyckelbenen, knäveck, armhålor och ljumskar. Lymfmassage är en mjuk behandlingsform som ökar transporten av lymfvätska och stimulerar aktiviteten i lymfsystemet. En fungerande andning är a och o för att lymfvätskan ska flöda i kroppen. Behandlingen består av mjuka tryck, vibrationer samt strykningar i lymfflödets riktning. Lite djupare grepp kan även förekomma, för att lösa upp fibroser, förklarar Fråhn.
 
Lotorpsmetoden bygger på svensk klassisk massage
Emma berättar att lotorpsmetoden bygger på svensk klassisk massage och inriktar sig på behandling av andningsmuskulaturen.
- I metoden ingår också andningsövningar för att lära patienten att andas bättre. Under en behandling genomförs ett antal ordentliga utandningar där patienten får hjälp med att verkligen tömma lungorna. Effekten av detta är ofta häpnadsväckande kraftig och många känner en omedelbar effekt och förbättring av problem som kan ha varat i åratal, säger Emma.
 
Människor stressar och arbetar ensidigt
Emma förklarar att allt fler människor stressar, arbetar ensidigt och ergonomiskt felaktigt. Nacken, skuldrorna och den övre ryggmuskulaturen blir ofta förkortade och spända.
- Med klassisk massage bearbetar man muskulaturen så att dessa spänningar mjukas upp. Den ökade blod- och lymfcirkulationen påskyndar borttransporten av slaggprodukter och bidrar därmed till att musklerna kan återhämta sig snabbare, berättar Emma.

Text och foto: Arnold Svensson och Anna Svensson